Månad: maj 2008

dilemma

Jag förepråkar mindre konsumtion. Vi måste sluta med vår lyxkonsumtion och vår ofta totalt onödiga och ogenomtänkta konsumtion om vi ska ha någon chans att rädda klimatet.
Det är grundläggande i miljöarbetet, tycker jag.
Mitt dilemma består i den kurs jag nu går. Marknadsföringskurs….
Syfte: att lära oss att sälja och skapa ett behov hos kunden av just min produkt…

Jag ska ju starta en ekobutik till hösten. Alltså bidrar jag också till konsumtionen.
Men jag inbillar mig att jag ändå kan göra en insats för miljön genom att bara sälja ”nödvändiga” saker som man verkligen har ett behov av. Samtidigt som jag kan peka på mer miljövänliga alternativ och kunna påverka folk att köpa varor som inte är lika dåliga för klimatet som de de annars skulle köpa.
Men jag kan inte komma undan att jag ändå vill att butiken ska gå med vinst. Jag vill synas, jag vill ha kunder.
Hoppas bara jag gör mer nytta än skada. Har bestämt mig för att skänka en viss del av vinsten (om det blir någon) till olika miljöprojekt. Som en slags klimatkompensation.

Butiken ska heta Glad mat, fick besked från bolagsverket idag.
(Jag fick inte registrera bara Glad mat, men Glad mat i Tranås kommanditbolag gick bra.)
Så småningom kan ni hitta den på gladmat.se ska bara sätta min bror i arbete att göra en snygg hemsida först.

ordningen är återställd

Har haft en barnfri dag. Jonas är på resande fot och jag har varit ensam med barnen en vecka nu. Imorse körde jag in dem till farmor och farfar. Jag var så trött på dem och på allt att jag bara fräste åt dem.

Jag skulle in i kupan och skära bort lite drönarvax, det är rätt skönt att var själv då…
Men när jag hade gjort det kom jag helt av mig. Det var så tyst och tråkigt här hemma.
Så blev jag lite stressad över allt det där jag skulle göra när jag var ensam. Ingenting blev av.
Jag behöver nog lite barn runt benen för att bli effektiv.
Men nu är det som vanligt igen. Skrik och spring. Känns tryggt.

jag har syndat

Idag sprang jag in i en butik och köpte första bästa bikini jag hittade och ett 5-pack strumpor. Det behövdes verkligen, men jag kunde gjort ett bättre val. Letat efter ekologiska alternativ (vet inte om det finns eko-badkläder). Eller beställt ekostrumpor på internet. Men nu gjorde jag inte det för att jag inte ”orkade”. Den klassiska bortförklaringen, tid och ork. Jag är inte heller felfri, men jag är medveten om när jag inte tar så kloka beslut och det är ju iallafall en bit på vägen. Bättring till nästa gång.

Nu ska jag ta och riva 1kg ekoparmesanost som det var specialpris på och stoppa i frysen som kompensation… 🙂

rädda östersjön till varje pris?

Vad tycks om de nya funderingarna om att tvinga bönder att bara odla gräs istället för brödsäd, oljeväxter och potatis. Mark i träda ger inte lika mycket läckage av kväve och fosfor till östersjön.
Ska vi lägga ner jordbruket i hela södra sverige? Eller tvinga bönder längs kusterna att flytta?

Håhåjaja hur gick det med den lokalodlade maten och matkrisen överhuvudtaget?
Ska vi bli ännu mer beroende av andra länders produktion av våra baslivsmedel?

Varför inte fokusera lite mer på hur och vad man gödslar med?

Ja, men vad vet jag. Jag fortsätter iallafall att använda mina tvättnötter så bidrar inte min tvättmaskin till övergödningen åtminstone.

Min vision….

… av det hållbara samhället. Ska jag skriva om. Fördjupningsuppgift på miljökursen. Dags att ta tag i det nu, när jag har lite lugn och ro här några kvällar. Dessutom ska den in om en vecka.

Först hade jag bara tänkt strunta i att göra det. Jag tror ändå inte på något lyckligt slut, hur ska jag kunna lösa klimatfrågan och alla världens miljöproblem??? Men när jag sansat mig lite insåg jag att, just det, jag går ju i skolan. Jag ska ju inte lösa någonting, jag ska ju bara referera från kursen för att visa att jag har varit där och så att jag kan få mina poäng. Sen blev jag arg på det. Varför ska jag lägga ner en massa tid på att skriva något som jag inte menar bara för att visa att jag har varit aktiv på lektionerna? Slöseri med tid.
Men sen bestämde jag mig att jag ska sjutton göra det och det ska bli bra.

Min vision av det hållbara samhället;
Jag ska beskriva hur naturresurser utnyttjas rättvist ur ett globalt perpektiv (och på ett långsiktigt hållbart sätt) diskutera såväl handel med råvaror, industriprodukter, tjänster och hur man hanterar flödande resurser och lagerresurser.

Hur klimatfrågorna hanteras: transporter, uppvärmning, matproduktion och industriproduktion.

Hur säkras stabiliteten i ett internationellt perspektiv?

Vilka nödvändiga åtgärder bör vidtas på nationell -EU och internationell nivå?

Hur bör jag förändra min egen livsstil?

Vilken ny teknik kommer förändra min vision och vad är de största hindren för att min vision kommer att uppnås?

Ja det var väl ungefär det jag ska skriva om…. Piece of cake för folk som pluggar på heltid, lite motigare för mig… Har ni idéer hör av er!

Sen vill jag tilläga att även om jag tror det är kört för jorden som livsrum för människan så är jag ändå optimist (kan man vara annat när man har barn?) Man kan inte strunta i allt, man måste göra så gott man kan. Så fortsätt kämpa för en bättre miljö!

vaccinering

Igår var det dags för Izabelles Mpr-spruta. Jag tog ställning redan med Miranda att hon skulle bli vaccinerad. Skrämdes av det där att barn kan få autism av den sprutan. Men tog beslutet att vara solidarisk istället. Om alla slutade vaccinera sina barn så skulle vi snart få tillbaka de sjukdomarna, varför ska mina barn åka snålskjuts på att alla andra vaccinerar. Men visst gör det ont i magen när man läser att det man sprutar in i barnet kanske kan göra det sjukt istället. Anna har skrivit ett inlägg om detta och jag respekterar alla som väljer att inte vaccinera sina barn.
Men igår funderade jag inte på det, beslutet var redan taget för flera år sen och det ska vara lika för alla systrarna… Nu var det inte det jag skulle skriva om utan om lite barnpsykologi.

Izabelle är i en väldigt mammig ålder och lite rädd för andra människor men så länge hon fick sitta i mitt knä på BVC var hon bara glad och lugn. Hon blev inte ens ledsen när hon fick sprutan satt där med sin lilla arm och bara tittade på den, pep till lite när det sprutade in, men sen var det helt lugnt. BVC-tanten var väldigt imponerad och jag sa att jag brukar förbereda dem lite.
”Jaha, hur då?” och så lite överseende leende.
Men det är faktiskt precis det jag gör och det har funkat med alla tre barnen. Redan på morgonen berättar jag för Izabelle att hon ska till doktorn och få ett stick i armen, så nyper jag henne lite lätt i armen och säger ”stick”. Det upprepar jag flera gånger tills det blir en kul grej. Och även om hon bara är 1,5 år och även om hon inte vet vad det egentligen innebär att åka till doktorn och få ”stick” i armen så har vi avdramatiserat det hela och hon är förberedd.
Jag tycker barn ska få veta vad som ska hända med dem och jag tycker inte om det här ömkandet som många föräldrar (och även BVC-tanter) ägnar sig åt;
”Åh lilla gumman nu gör det lite ont, nu ska jag sticka dig, men det är inget farligt.” Vad tror barnet då? Att det är farligt förstås.
Sen ska man ju såklart trösta om barnet verkligen är ledset. Men man behöver ju inte göra det värre än det är redan innan.

Min bigård!

Nu kan jag faktiskt säga bigård på riktigt. Två kupor borde väl duga för det? Visserligen är det inte bin i trågkupan, än, men ändå. Visst blev den fin!
Igårkväll var Jonas och jag ute och lyfte över uppstaplingskupan på bänken som han har byggt åt mig. Bin är ju lite dumma, om inte flustret hamnar på exakt samma ställe hittar de inte tillbaka när de ska hem och landa. Så vi satte upp ett snöre som markerade öppningen på kupan. Täppte till fusteröppningen med svinto, lyfte bort kupan, satte dit bänken och sen tillbaks med kupan igen. Bina var inte allt för arga. Det var ju sent på kvällen så de var inte ute och flög. Till min glädje mådde de bra imorse och hittade hem…

Jonas drog igång ett nytt projekt igår. När han ändå var på g att gjuta fast stolpar till hönsgården satte han några stolpar längs vägen utmed landet så det kan bli ett staket/plank där… Det behövs.

Hönsgårdsbygge.

maskrosvin eller mjöd?

Jag går och spanar lite på maskrosorna nu och funderar på om jag orkar dra igång en sats maskrosvin. Det var ett par år sen jag prövade göra det och nu är flaskorna nästan slut. Jag tyckte det blev gott, sött, helst ska det drickas kallt efter maten, inte till. 

Men jag kanske ska skippa maskrosorna och göra mjöd istället, till hösten, om det blir mycket honung. Hittade det här receptet och blev väldigt sugen på att pröva.