… kan man inte pĂ„stĂ„ att jag Ă€r just nu, ibland Ă€r livet lite jobbigare Ă€n annars.
Men jag försöker lĂ€ra mig lite om mig sjĂ€lv varje dag…
Har lĂ€st en liten bok som heter ”Ayurvedisk vegetarisk kokbok” av Cecilia Kjerrulf.
Intressant och lÀttlÀst!
Enligt det ayurvediska synsÀttet sÄ hÀnger allt ihop som en helhet och pÄverkas av allt annat.
Men allt pÄverkar inte alla pÄ samma sÀtt. Det som Àr bra för en mÀnniska kanske inte Àr bra för en annan.
Man delar dÀrför in mÀnniskor i olika kroppstyper (doshor) vatta, pitta och kapha.
Om man kan identifiera och förstÄ den egna kroppstypen sÄ kan man ocksÄ förstÄ hur dess personliga sÀrdrag sÀtter sin prÀgel pÄ vÄra liv.
Det kan handla om hur man reagerar psykiskt och fysiskt vid stress, hur man löser problem, eller hanterar konflikter.
Det finns ocksÄ en koppling mellan kroppstyp och de obalanser, krÀmpor och sjukdomar vi drabbas av. Vad som hÀnder Àr ingen slump.
Om man kan identifiera sin egen kroppstyp sÄ kan man ocksÄ vÀlja tex mat som passar en.
FÄr en att bli i balans.
Jag tror jag mest Àr en Pitta, enligt egna slutsatser:
Pitta sÀgs bestÄ av elementen eld och lite vatten.
Pitta personer Ă€r ofta intensiva och till och med frenetiska till sin lĂ€ggning (hur mĂ„nga gĂ„nger har jag inte hört att jag Ă€r manisk av Jonas…)
Det Ă€r den inneboende vĂ€rmen i Pitta-doshan som ger dem deras brinnande energi och intensitet. De Ă€r ofta mycket bestĂ€mda, vet vad de vill och kan vara mycket viljestarka, envisa och dominerande. Ofta Ă€r de tidsmedvetna och ogillar att slösa bort sin tid. (Man kan ju inte bara sitta och slöa…)
Vanliga orsaker till Pitta-obalans:
Pressade förhÄllanden och reaktion med förtrÀngd ilska, frustration och förbittring.
För stora krav stÀllda pÄ sig sjÀlv och andra. För starkt kryddad mat. Att uppleva en konstant tidspress.
För att skapa balans mÄste en Pitta-person fÄ insikt om mÄttlighet och vad som Àr lagom. De behöver avsÀtta tid regelbundet för vilsamma, lekfulla och otvugna aktiviteter
Det Ă€r inte meningen att man ska ursĂ€kta sitt beteende med att man ”Ă€r ju sĂ„n av naturen” nĂ€r man har fĂ„tt insikt om sin kroppstyp, utan istĂ€llet anvĂ€nda sig av kunskapen som ett redskap sĂ„ man kan göra nĂ„got Ă„t obalanserna som kan uppstĂ„.
Det viktiga att inse Àr, att vi Àr inte lika.
Samma med maten; alla mÄr inte bra av samma sorts mat och har inte samma behov.
Jag har prövat att göra ghi eller ghee, renat smör. Enligt boken stÀrker den matsmÀltningen men sÀnker samtidigt pitta, vilket Àr ovanligt. Ghi har ocksÄ förmÄgan att lösgöra fettlösliga slaggÀmnen i kroppen och har lÀkande effekter.
Ăven laktosintoleranta brukar tĂ„la ghi eftersom man har tagit bort allting som inte Ă€r fett.

Gör sÄ hÀr;
SmĂ€lt osaltat smör pĂ„ medelhög vĂ€rme (jag började med œkg.)
SÀtt sedan ner vÀrmen till ett minimum och lÄt smöret koka ungefÀr en timme tills det har bildats en gyllengul skorpa ovanpÄ. Den ska skummas av.
Om du nu kan se grytans botten Àr ghin fÀrdigkokt. LÄt den annars koka en stund till.
Man kan sila ghin genom ett plastmelittafilter, men dÄ fÄr den inte vara för varm sÄ filtret smÀlter.
Förvara ghin i en burk i kylen.
Den luktar underbart, nötigt, nÀstan som kola!
AnvÀnd istÀllet för smör eller olja att steka i eller ha till efterrÀtter.