Det är jag vid diskbänken imorse.
Månad: januari 2014
organisera mera
Har länge irriterat mig på förvaringsutrymmena för våra kläder. Det blir liksom ingen ordning och apropå mitt tidigare inlägg om att organisera hemmet så att de olika flödena flyter på smidigt så tog jag tag i saken för ett tag sedan.
Mina tankar har snuddat vid att antingen åka till IKEA och köpa bra förvaring (förkastats pga att jag inte vill handla nytt) till att bygga egen platsförvaring (förkastats pga att det förmodligen skulle ta väldigt lång tid).
Men så möblerade jag om lite och det blev kanonbra.
Två barn får dela på det skåp (egentligen inget klädskåp) som jag tidigare hade mina kläder i.
Jag fick barnens byrå och satte upp en stång ovanför att hänga galgar på. Båda möblerna stod i huset när jag flyttade in och behövde bara byta plats för att bli optimala. Det kallar jag återanvändning.
Vem bestämmer normen för lycka?
Häromdagen publicerade lokaltidningen ett debattinlägg från Annica Ride. Det var en så bra text att jag gärna ville dela den här, för alla er som inte läser Smålandstidningen/Tranås tidning…
Annica har jag träffat genom Omställningsrörelsen. Själv berättar hon att hon alltid drivits av en längtan att leva så hållbart, jordnära och självförsörjande som möjligt. Med odlingar, höns, vedspis, kompost, hantverk och återbruk lever hon som hon lär.
Yrkeslivet har ägnats åt kulturmiljövårdande verksamhet, främst byggnadsvård och traditionellt måleri.
Annica säger också att hon trots att framtiden ser mörk ut har valt att tänka optimistiskt, för även om vi inte lyckas vända trenden så vill hon kunna se sina barn och barnbarn i ögonen och säga att hon gjorde någonting!
Här kommer Annicas egen text om dagens konsumtionshets som jag tycker är värd att reflektera över:
Vem bestämmer normen för lycka?
Vårt konsumtionsmönster och vår status kopplas i dag i stor utsträckning till lycka, och vi matas ständigt med budskapet att vi aldrig ska vara nöjda och tillfreds. De värdegrunder som säljer produkter mest effektivt är avundsjuka, argsinthet, frosseri, girighet, vällust, likgiltighet, pessimism och högmod. Just det, de sju dödssynderna. Dessa predikades ett par gånger om året i kyrkan under många hundra år. Redan på 1930-talet skrev en man vid namn Stuart Ewens i branschtidningen Printer´s Ink följande: ”Reklamen bidrar till att hålla massorna missnöjda med sitt sätt att leva, med de fula saker som omger dem. Nöjda kunder är inte lika lönsamma som missnöjda”. Slutsatsen blir med andra ord att marknadens högsta önskan är att vi alltid ska gå omkring och känna oss missnöjda. Har vi därmed överlåtit åt marknaden att bestämma normen för lycka?
Ordet reklam kommer från latinets reclamo som betyder ungefär att ropa högt eller att genljuda. I den rådande kapitalistiska konkurrensandan har väl ingen undgått att det ropas allt högre och allt oftare efter oss konsumenter. Genom media utsätts vi, våra barn och våra ungdomar för en allt starkare påverkan. Vi träffas varje dag av flera tusen reklambudskap per individ. Även om vi inte tror att den påverkar oss, så är det onekligen så.
För att förstå konsekvenserna av reklam måste vi se ”helheten” på vår planet. Blir vi då lyckligare av att konsumera när vi i dag vet vilka globala följder vår överkonsumtion leder till?
Med tanke på den allt större mängden antidepressiva mediciner som ordineras till medborgare inom alla samhällsklasser, borde det väl vara ett tecken om något, som ger indikationer på att lycka inte kan köpas för pengar? Att springandet i ekorrhjulet för att kunna köpa vad marknaden anser att vi behöver, i slutändan bara gör oss trötta och deprimerade?
För att uppnå en mer hållbar samhällsutveckling krävs det att vi ändrar vårt beteende och vårt sätt att leva. Konsumtionen bör precis som förr utgå från våra grundläggande behov. Den överkonsumtion som pågår i dag kan under inga omständigheter fortgå om vår civilisation ska ha en dräglig framtid på den här planeten.
I boken ”Reklamen är livsfarlig” som skrevs redan 1957 uttryckte författaren Sven Lindkvist följande: ”Det är något djupt egendomligt med ett samhälle, vars sätt att leva och tänka ofta inte är något annat än en biprodukt av företagens ansträngningar att öka sin försäljning.” Det är mer än 50 år sedan! Vad har vi lärt oss?
Utnyttja din konsumentmakt! Var nöjd med det du har och sätt din egen norm för lycka! Tänk själv, och tänk på våra framtida generationer!
Annica Ride
Mållöshet
I en tid av förvaltande kan motivationen vara flyktig. Med mål i sikte kommer drömmarna flygande. Virvlar vidare, stannar upp, fastnar ibland. Vill fortsätta drömma, kämpa, utvecklas, inte stanna upp. Men tomrummet som blir av varje uppfylld dröm kanske inte ska fyllas på nytt. Inte med detsamma.
Att utvecklas i tomrummet skapar andra mål och nya drömmar. De måste bara få tid att fastna först i långsamheten när motivationen är flyktig.
släng pannan
Nu har jag äntligen slängt mina stekpannor med tveksamma beläggningar.
Har haft en favorit några år nu, den har använts dagligen, men med tiden har repor börjat visa sig i botten.
Beläggningen har försvunnit och vart har den tagit vägen? Ner i våra magar förmodligen…
Före jul investerade jag i en ny gjutjärnspanna , en lättare modell (för oss som har lite svaga handleder) och har kört alla plastbelagda pannor till tippen, ville inte ens skänka dem till loppis.
När jag läste senaste numret av Kloka hem fanns där ett reportage om just gjutjärnspannor.
Ulrika Dahl (chef för miljögifter på Naturskyddsföreningen) rekommenderade försiktighet angående teflon och annan beläggning vid matlagning, just för att vi inte vet hur plasterna påverkar oss. Vid tillverkningen används perflourerande ämnen som inte bryts ner i naturen på lång lång tid och dessa ämnen hittar man överallt numera, till och med i små bebisar.
Min ny panna är jag mycket nöjd med, även om den var dyr i inköp, å andra sidan kanske den håller i trettio år och då blir den ju till slut väldigt billig.
Men jag följer inte rådet att låta bli diskmedel i den, tycker det är lite äckligt att inte diska ordentligt, så vi får väl se om det påverkar livslängden.
att inte göra-lista
Så var det nytt år.
Inga löften på nyår, jo, på en uppfordrande fråga vi tolvslaget slängde jag ur mig att jag ska rida och klättra mer det här året. Saker jag saknar och mår bra av att göra.
Läste sedan i tidningen att vi oftast antar fel nyårslöften, saker vi inte kan hålla och som sen får oss att må dåligt när vi inte klarar av det, som det klassiska börja motionera och äta nyttigt…
Hann med att läsa boken ”Från frustration till flow med lean@home” av Eva Jarlsdotter under ledigheten.
En bok som visar på hur man kan använda principerna från lean i vardagslivet. Även om jag är trött på allt tjat om lean i olika sammanhang så var den väldigt inspirerande.
Det handlar om att se över flödena och minska slöseriet.
Vad vill vi med ett hem, vad är värdeskapande?
Ofta tycker jag att jag får till det ganska bra och funderar över hur jag vill att vissa saker ska fungera för att det ska flyta på smidigt, som min senaste köksinvestering som underlättat matlagningen och gjort att jag slipper börja med att diska varje gång, det sparar både tid och irritation.
Men det finns andra saker att ta tag i såklart, tvättkorgen som fungerar som en extra garderob och hur mycket tid lägger jag inte på att leta efter prylar, blyertspennor till läxläsning, vantar, viktiga papper etc…
Har börjat med att rensa ur hallen för att få lite överblick och insåg att alla barnens sommarjackor fortfarande hänger framme och att jag själv hade 6 (!) jackor fast jag bara använder två dagligen. I boken lyfter man hur mycket pengar vi lägger på boyta för att bara förvara saker. Boyta som kanske är vår största investering i livet och som dessutom ska värmas upp.
Det är inte bara bekvämt att göra så lite onödigt arbete som möjligt, det är även energismart och miljöbra. Varför köpa nya dubletter av olika grejjer för att man inte hittar just den prylen när man behöver den? Mer än en gång har jag köpt nya vantar och strumpor till barnen trots att jag förmodligen inte hade behövt om vi haft lite ordning.
Ett annat råd i boken, apropå nyårslöften, var att sluta skriva listor på allt vi ska skaffa oss och allt vi ska göra. Istället kan vi skriva listor på vad vi ska göra oss av med och vad vi ska sluta göra.