matdilemma

När man som jag har det lyxigt med en massa råvaror precis utanför dörren är det ironiskt att nästan inte laga någon mat alls. Igårmorse gapade kylskåpet tomt och de senaste måltiderna har bestått av knäckebröd med jordnötssmör och tomatmarmelad, eller gröt. Det är förstås bara när barnen inte är hemma som det är så.
Jag tappar helt fokus när all tid i köket går åt till att konservera skörd av olika slag. Så fort man går ut i trädgården kommer man in med en full korg som måste tas om hand. Det har blivit äppelmos och äppelringar, förvällda bönor och inlagda rödbetor.
Men när jag börjar känna mig yr av näringsbrist kan det vara idé att laga något. Det blev punkgryta igårkväll, som min kompis Clara kallar det. Man tar vad man har. I den här var det potatis, rödbetor, morot, lök, purjolök, brytärter, bondbönor, squash och persilja, allt från egen trädgård.

 

 

Har fått frågan om jag blir mätt på vegetarisk mat. Ja, jag tycker inte att det är något problem när jag är noga med att variera och komplettera med ägg, ost och andra mjölkprodukter, försöker även använda bönor, men det blir mest linser och kikärter som jag tycker är godast.
Men slarvar jag med bara mackor så funkar det inte, jag vill helst ha lagad varm mat som ska vara näringstät, inga halvfabrikat eller lightprodukter.

pumpa eller squash?

Det är trångt på hyllorna nu, plockade in pumpor förra helgen och igår morse sprang jag ut och hämtade de sista för det var frost!
Det känns att det är höst på riktigt, men jag tror det kommer bli en bra höst. Det är okej när sommaren har varit lång och varm.

 

Det här monstret är egentligen ingen pumpa utan en vintersquash, Blue Hubbarb, från Runåbergs.

Det går fint att lagra den över vintern, ända upp till ett år ska vara möjligt och nu vet jag att jag ska ha den inne i värmen inte ute i boden där det är fuktigt och kallt.

 

 

Var det väntat…?

Det finns anledning att återkomma till vart vi är på väg. Gårdagen kändes som en kalldusch, men jag försöker att inte känna mig hatisk. Hat föder hat och ”vi och dom”-tänket har fått ännu en dimension.
”Är min granne, arbetskollega, släkting en sån…som röstar på dom…? ”

Att inte engagera mig i valet berodde helt och hållet på att den bästa grund jag kan lägga för mina tre barns framtid är att vara en närvarande förälder och jag vill göra allt jag kan för att se till att de gör ”rätt” val när den dagen kommer. Därför får kommunpolitiken ta paus.
Men det betyder inte att jag inte är politisk. Att uppfostra tre ansvarsfulla medborgare, kan det bli mer politiskt?

saltgurka

Vartefter smågurkorna mognar saltar jag dem
Gjorde en lag av 1 liter vatten, 0,75 dl salt som jag rörde ut tills det löste sig, la i dillkronor och svartvinbärsblad , hällde allt i en burk och stoppade i gurkor. När burken börjar bli tom lägger jag bara i nya gurkor. Gott att ha både på mackan och i bitar till maten.

 

 

Odlade gurkorna i pallkragar på ett soligt ställe och det var inte så smart, blev alldeles för torrt i somras. Men nu på sensommaren har det faktiskt blivit skörd. Nästa år ska pallkragarna få stå lite skuggigare ifall att det blir lika torrt och varmt igen.

pumpapudding

Fick recept på pumpapudding från min kollega Anna.

En favorit hos barnen som äter den både som efterrätt och mellanmål.

 

Pumpapudding

1 kg rensad pumpa eller vintersquash
4 ägg
½ liter mjölk
1½ dl socker
4 msk mjöl
ca 1 dl hackad mandel
4-5 fint hackade bittermandlar

Skär pumpan i bitar och koka i lite vatten tills den blir mjuk. Sila bort vattnet och mosa pumpan med tex en potatispress.
Vispa ihop alla ingredienser och blanda sist i pumpan. Häll smeten i en smord gratängform och grädda i 175 grader 45-60 min.
Servera ev med grädde och sylt.

valtider

Det är en medveten strategi från min sida att inte engagera mig för mycket i valet.

Jag vet vad jag tycker och tror om framtiden, jag tycker ibland att folk är tröga, jag känner ibland hopp. Men mest av allt känns alltihopa som en tävling och en konkurrens om utrymme. Alla har en mission att sprida sitt budskap, den enda sanna. Det enda jag ångrar i att inte finnas med i karusellen är att SD tar plats. Å andra sidan vill folk gärna ha syndabockar när det är de själva som är roten till allt ont i världen. Vår västerländska standard beror på att andra har det sämre ställt, det är snålt och ogint att inte dela med sig. Så tycker jag. Därför tror jag att de som gärna ser den enkla lösningen inte kommer ta till sig att vi alla står inför en resurskris, innan valdagen på söndag.

Vi har en oljetopp, sinande naturresurser, peak everything… Partier pratar om miljöhänsyn. Men det får inte kosta något och vill näringslivet något annat så är miljöhänsynen snart bortglömd.
Det är lätt att prata om jobben och om att stoppa invandringen.

Vi har bara ett jordklot och om vi alla ska bo här måste vi börja dela rättvist. Ta ansvar för vår egen konsumtion och se till att den inte sker på bekostnad av andra. Varken de som lever nu eller framtida generationer. Det är så uttjatat, men är det någon som tar in?
Det handlar om så olika världsuppfattningar och därför är det svårt att diskutera lösningar…