revansch

I en dag var jag deppig över odlingstunnelns bortgång, sen började jag klura på hur jag skulle få upp den igen. En vecka tog det. Fick hjälp av barnen att flytta den till ett lugnare ställe av trädgården, innanför syrenhäcken. Sen har jag förankrat stommen ordentligt, det var visserligen inte den som var problemet i stormen, men nu står den stadigt i alla fall. Med symaskin förstärkte jag sedan alla sömmar och skarvade även på en bit byggplats vid öppningen där det hade lossnat en bit. Plasten har jag sedan klämt fast mellan två reglar längs hela långsidan och skruvat rakt igenom.

I natt kom blåsten igen. Vaknade, lyssnade och kunde inte somna om. Kl 01.00 gick jag ut i mörkret med pannlampa och slängde på två betongplattor till på reglarna. Imorse kunde jag nöjt konstatera att odlingstunneln stod kvar! Men jag vågade inte ha det öppet idag för det har fortsatt att blåsa hela dagen. Undrar hur man löser det under sommaren när det blir betydligt varmare än nu.

Nu kan jag åtminstone återuppta den påbörjade drömmen om tomater och basilika.

 

 

tunnelkatastrof

Tidigare i veckan blåste plasten på min odlingstunnel av en natt. Ut kl 6 på morgonen för att försöka förankra. Hittade ett rep och slog över i sicksack. Senare köpte jag ett nytt rep så totalt 40 meter lina såg till att hålla tunneln på plats. Igår förstärkte jag plasten i reglarna längs alla sidor vid marken, med häftpistol. Planterade om alla kronärtskockor och ställde ut. Kände mig nöjd, glad och hoppfull inför våren…

 

Vid 4-tiden i natt vaknade jag med ett ryck, sådär som man gör när man hör något illavarslande ljud. Det blåste! Upp och försöka se något i mörkret. Tunneln stod kvar men det fladdrade olycksbådande i plasten. Svårt att somna om efter det, att ligga och lyssna på ljud mitt natten är något jag ogillar starkt. När det började ljusna vid 5-6 gick jag ut och försökte göra något åt eländet, men det var redan försent. Det viktiga nu var att se till att inte alltihopa blåste iväg över ängen. Som tur var lyckades repen hålla kvar plasten på bågarna och själva stommen stod stadigt om än lite knäckt.

 

Det blir ingen mer odlingstunnel för mig i år, jag orkar inte oroa mig när det börjar blåsa på nätterna, även om jag lyckas laga den här, vilket jag betvivlar, eller köper ett nytt överdrag. Det var en intressant och kort säsong med växthus. Men jag känner mig också en aning upplyst. Mitt andra byggprojekt; vedskjul, måste bli stadigt, vädrets makter är inte att leka med!

 

surdegvåfflor

Hörde på radion imorse att det var ”surdegsdagen” idag. Vad nu det kan innebära… Men det är ju alltid trevligt att få fira lite, så jag gjorde surdegsvåfflor efter Fabror Gröns´s recept. Bästa betyget kom från dottern som ”inte ens märkte någon skillnad mot vanliga våfflor”. Till våfflorna åt vi gräddfil och mormors plommonsylt.

 

 

Farbror Grön fick jag för övrigt en pratstund med på trädgårdsmässan, Nordiska trädgårdar, för ett par veckor sedan. Johannes och Theres som driver bloggen, stadsodlar tillsammans med sitt bostadsbolag i Västerås och kommer snart släppa en odlingsbok ”Alla fingrar gröna”. Håll utkik!

Odlingstunneln är på plats

I helgen har jag haft hjälp att klä på odlingstunneln. För två veckor sedan lyckades jag få upp stommen själv. Det var inte någon klockren beskrivning som följde med direkt, men det gick med lite klurande. Ibland är det nästan bättre att vara själv så man kan tänka i tystnad. Men vissa uppgifter klarar jag bara inte av med endast två händer.

Måste förstärka den lite på några ställen eftersom det var ett exemplar av sämre kvalité, vilket jag visste om när jag beställde den. Hoppas den står kvar tills jag fått tag på bra tejp och rep.

 

 

Förberedde två bäddar på var sida, för tomater, chili och basilika i sommar. Längst in har jag plats för två pallkragar och en sittplats. Sådde lite i ena bädden idag, dill, spenat, lök och sallad, som jag hoppas kunna skörda innan det är dags för utplantering. Har ju aldrig haft ett växthus själv, bara odlat i stora på jobbet, så det blir ett år för experimenterande.