Kategori: Funderingar

ecodriving

Diskuterade ecodriving med en kompis som har gått kurs, det har inte jag gjort.
Att planera sin körning och allt det där är ju viktigt såklart.

Men jag har en fundering om själva motorn som vi var lite oense om.
Själv har jag under en längre tid alltid kopplat ur så fort det har varit bra rull, alltså i nedförsbackar osv, varvtalet går ju ner till ett minimum då, resultatet borde ju bli att motorn få jobba som minst.
Men tydligen hade läraren på kursen sagt att man bara ska lätta på gasen i nedförsbackar eftersom motorns tomgångsdrift drar mer bensin än om bara varvtalet går ner pga att man släpper på gasen men fortfarande har motorn ikopplad. På så sätt borde ju motorbromsning vara bättre än att koppla ur, rulla och sist bromsa, om man ska stanna eller svänga.

Någon som vet mer?

att äta kakan och ha den kvar

I Dn idag skriver Centern ett debattinlägg om att Sverige bör gå med i den nya finanspakten för eurozonen, utan att gå med i euron.
Men samtidigt vill man inte att Sverige ska bli bundet av reglerna i pakten, vi är ju så bra ändå…
Men däremot går det bra att ställa krav på att alla andra länder ska sköta sig, ”det får inte finnas några kryphål i regelverket…”

Det känns som jag har missat något, jag förstår inte riktigt hur Centern tänker.

I samma tidning läser jag om Fredrik Reinfeldt som är lite ledsen över att Håkan Juholt inte vill vara med i finanspakten, han säger ”Jag känner inte igen socialdemokraterna, det är inte den socialdemokrati jag växte upp med.”
Men stackars Fredrik.

Allt prat om Pakten får mig att tänka på den underbara barnserien som gick på svt i julas, med samma namn.
Tomtarna, som skulle rädda världen med hjälp av en pakt, inte helt olikt verkligheten…

ny energiplan för kommunen

För Jönköpings län har man tagit fram en ambitiös Klimat-och energistrategi där målet är att Jönköpings län är ett fossilfritt plusenergilän år 2050.
Som delmål skall energianvändningen vara 30% lägre än 2008 till 2020 och koldioxidutsläppen skall vara 30% lägre än 1990 till 2020.

Det skall finnas solcells- och vindkraftsanläggningar som tillsammans med el från kraftvärme gör att jönköpings län till minst 50 % är självförsörjande på el.
All uppvärmning av bostäder sker fossilfritt.
Majoriteten av alla nya bilar och kollektivtrafiken drivs med fossilfria drivmedel.
Det ska finnas små och stora biogasanläggningar tankställen och elenergi i varje kommun år 2020.

Idag skall kommunstyrelsen i Tranås besluta om en ny reviderad energiplan för kommunen.
Där är målen inte lika ambitiösa…
Energianvändningen skall vara 20% lägre än 2005 och koldioxidutsläppen 20% lägre,,, men inget årtal att utgå från anges…
Energianvändningen skall till 20% komma från förnyelsebara energikällor.

Jag tror det kan bli svårt att jobba mot höga mål regionalt när inte alla kommuner är med på tåget. Men jag hoppas att vår representant från Miljöpartiet kan påverka idag. Vi får se.

konsumtionsångest

Sitter på min praktikplats på länsstyrelsen och läser igenom Energi- och Klimatstrategin för Jönköpingslän.
Våra utsläpp är ca 6 ton växthusgaser/år och då är inte vår import (vilket är en hel del av vår konsumtion) inräknat.
De måste minska till 2 ton/år om inte klimatförändringarna ska få alltför allvarliga konsekvenser…
På radion i morse hörde jag att Kanada nu ”sagt upp sig” från Kyotoprotokollet… Att följa det skulle få för stora konsekvenser för industrin…
Samtidigt som jag sitter här och känner mig uppgiven och stressad över att vi MÅSTE göra någonting så är det även en annan stress jag upplever.
Vi måste konsumera mindre men jag sitter och funderar över vad jag efter arbetstiden idag ska köpa för julklappar till mina barn… 

Igår var jag på loppis och hittade lite bra grejjer, men även jag känner att det inte räcker, de måste ha mer… mammasamvetet.
Äldsta dottern var glad idag för hon skulle till det stora köpcentret med sin bonusmamma och julshoppa… jag var nära att säga att shoppa är ett fult ord, men bet mig i tungan. Det är ju så det är, det är så alla gör och hon var ju så glad eftersom hon aldrig får göra det med mamma och det har inte bara med ekonomi att göra.
Jag försöker köpa begagnade saker, eller väldigt genomtänkta användbara julklappar till barnen.
Jag försöker också säga till barnen att man inte ska shoppa, man ska handla när man behöver, men då ska man bestämma sig innan man går till affären vad man ska köpa.

Varför måste året alltid sluta med konsumtionsångest?
Hittade för någon månad sen en bra present till ena dottern som jag så smart sparade till jul fast jag ville ge henne den då. Vet att hon skulle blivit glad.
Nu kanske hon inte ens kommer lägga märke till den presenten bland alla andra.
Det vore ju så mycket bättre om vi kunde ge varandra gåvor lite oftare under året när man verkligen vill ge och inte när man måste och köper saker i hets och stress bara för att alla andra gör det… och för att mina barn minsann inte ska vara annorlunda.
Men tyvärr verkar de ha en annorlunda mamma.

miljönytta?

Kommer inte ihåg när jag var helt ensam senast… men ikväll är en sån kväll, ganska välbehövlig kände jag precis.
Det är härligt med sällskap men skönt att vara ensam ibland.
Min vardag tillbringas på länsstyrelsen i jönköping de närmsta 4 veckorna. Vi har praktikperiod igen.
Jag är med på miljö-och samhällsbyggnadsavdelningen samt utvecklingsavdelningen.
Ska få lite inblick i länsstyrelsens arbete i allmänhet och i de olika projekten för energieffektivisering i synnerhet.

Det är 7 mil för mig till jönköping, imorse tog jag bussen. Det tog dubbelt så lång tid och var dyrare än att åka bil… men jag vet… vad gör man inte…
Tyvärr kommer det bli bil när jag har barnen, annars blir det nästan ingen tid på plats eller så får barnen tillbringa alldeles för lång tid på sina ”arbetsplatser”.
Jag ser det ändå så att samhällsnyttan, alltså att jag kan använda mina miljökunskaper senare, är viktigare än att jag inte ska åka till jönköping alls.
Men jag respekterar andras åsikter om den saken.

ett år i skolbänken

Snart har jag gått ett år i skolan…
Det första jag tänker är vart tog tiden vägen?
Man är så uppe i det att man inte märker att det händer grejjer.
Vi har bara 13 veckor kvar i skolan med föreläsningar, resten av tiden är praktikveckor, jag är klar i maj nästa år.
Men vad har jag lärt mig?
Massor om jag tänker efter!
Det är först nu mot slutet av året som man börjar se sammanhangen och kan använda all kunskap från alla kurser, tex Bygg- och värmeteknik, Byggnadens energisystem och Ventilationsteknik.
Den senaste kursen som vi ska tenta av på fredag heter Grundläggande energianalys och när vi nu har gjort den förstår man hur mycket vi faktiskt har lärt oss i de tidigare kurserna.

Vi har också alldeles nyss gjort en dimensioneringsuppgift över en kontorsbyggnad. Det vi fick var ritningar och U-värden.
Sen var vår uppgift att dimensionera värme- ventilationssystem och rita in kanaler och rör i rätt storlek samt beräkna energibehov för ett år… något jag aldrig kunde ana för ett år sen att jag skulle behärska…

En del saker vi lärt oss vill jag kanske inte direkt jobba med i framtiden, men summan av hela utbildningen har varit fantastiskt bra, jag börjar förstå sammanhang och får en överblick av det här med energi och energianvändning.
Det man märker när man lär sig så mycket nytt på ett år är att ju mer man lär sig desto mer finns det att lära… men som vår utbildningsledare säger, hela livet är ett lärande, det slutar ju inte för att vi går ut skolan.
Men jag får iallafall en bra grund att stå på och jobba vidare utifrån.

köpstoppet ja…

Det är mycket att summera nu framåt slutet av året.
Köpstoppet tex hur har det gått egentligen?

Om jag ska vara helt ärlig så har jag inte tänkt så mycket på det.
Jag har egentligen levt på som vanligt.
Som vanligt för mig är att inte köpa något nytt som jag inte verkligen behöver eller känner skulle underlätta min tillvaro på ett försvarbart sätt.
Som vantar tex, i våras köpte jag inga nya när jag behövde utan gick och frös istället, så har jag inte gjort nu i höst.
Jag har heller inte varit petnoga nu på slutet att inte köpa något på loppis, men jag har koll på ekonomin, jag handlar bara när jag märker att jag faktiskt klarar mig bra.
Tänk att jag har gjort det ändå, 11000kr är det jag får ut varje månad, det är studiebidrag, lån, bostadsbidrag och barnbidrag.
Jag har tre barn, hus och bil.
Det jag prioriterar och som jag inte har sparat in på är maten, det mesta är ekologiskt och jag tittar knappt aldrig på priset.
Sen får jag förstås hjälp, barnens pappa har nog tagit en större del av barnens klädkonto, men en del har även jag köpt begagnat och något nytt, mormor och morfar har hjälpt till med lite aktiviteter och mina inneboende bidrar ju så jag kan köpa pysselsaker, pärlor, papper, garn mm för det är också något jag prioriterar.
Lite har jag jobbat extra på falla och politikeruppdrag får man ju ersättning för men det får man nog räkna som noll med tanke på all tid och alla resor man lägger på ickebetalda möten. Men en positiv sak med ideella uppdrag är att tiden går åt till något som inte leder till konsumtion, det kostar ju inte att engagera sig.

resursfördelning….

Det är budgettider…
Kommunala sådana, pengarna ska räcka till alla och med min knappa erfarenhet av kommunal ekonomi försöker jag bara hänga med och förstå.
Men så mycket har jag förstått att alla inte är nöjda. Skolan måste eventuellt dra ner på 20 tjänster de närmaste åren.
Bu-nämnden har fått en summa av skattepengarna, en procentuell summa av kassan efter storleken på verksamheten.

Men den räcker inte.
Lärare och föräldrar är upprörda.
Det pågår namninsamlingar för fler lärare i förskola och skola och jag kan hålla med.
Till viss del.
Mina funderingar går ändå runt.
Vad behöver vi?
Är pengar det enda som räknas? Får vi bara mer pengar så blir allt bra…
Jag har hört lärare säga att får jag bara undervisa så skulle allt vara bra, men det är så mycket annat som ska hinnas med; ringa hem till föräldrar, stävja konflikter, dokumentation…

Så mycket tid går åt till annat än undervisning.
Jag tror det handlar mycket om ett samhällsproblem.
Föräldrar som inte längre är engagerade i sina barn, som värnar om egen-tid och lastar över mycket av uppfostringsansvaret för sina barn på skolan. För det har de minsann rätt till… de betalar ju skatt…
Om nu pengarna (alltså skattepengarna som vi alla betalar in) inte räcker varför inte hjälpa till själv, istället för att bara klaga på att någon annan inte gör jobbet.
Dags att ta lite föräldraansvar, eller samhällsansvar!