Äntligen är mina syrade bönor som jag testade att göra i augusti, klara.
De blev supergoda!
Jag förvällde bönor, tog kokt avsvalnat vatten, med någon tesked salt, några matskedar vassle av yoghurt, några svarta vinbärsblad och några dillkronor. Varvade allt i en stor burk så vätskan täckte bönorna. Lät stå i rumstemperatur i 10 dagar och sen i kylskåp i två månader. Klart!
Det finns ingenting jag tycker är tråkigt med trädgårdsarbete, jo, när jag inte hinner med det.
Jag har grävt halva landet för hand och börjat täcka med allt organiskt material jag kan få ihop och det är ganska mycket trots en liten trädgård.
Det enda som står kvar i det stora grönsakslandet är majsen.
Vi testade att skala en kolv för tre veckor sedan, men då var de alldeles för små. Men nu! Till middag åt vi egenodlade majskolvar!
I helgen fick jag hjälp att plocka upp potatisen.
Minsta tjejen har en romantisk syn på odlandet, hon vill att vi ska starta en butik och sälja våra grönsaker, ”för vi har ju så mycket…” och tror att i vinter kommer vi inte att behöva köpa någon mat.
Men så är det ju inte, visserligen har vi inte köpt mycket grönsaker i augusti och september, men även om vi får ihop en del potatis i år så har jag inga bra lagringsmöjligheter, jag saknar en jordkällare eller ett kallt skafferi.
Har lagt dem under en presenning på grusgången så länge så de får torka till och bilda skal, nu har jag lite tid på mig att komma på något.
Nu är det höst på riktigt, imorse var det minusgrader och alla squash-och pumpaplantor säckade ihop.
Så idag plockade jag ihop skörden och la upp på verandan. Nära huset är de lite skyddade.
Skurit äpplen så jag har blåsor på fingrarna. Nu är korgen tom igen.
Men det var det värt.
Igårkväll blev jag medbjuden av barnens bonusmamma till en föreläsning med Malin Alfvén, omtalad barn-och föräldrapsykolog, på biblioteket.
Det var verkligen givande och uppmuntrande.
Visst är man orolig, arg och ensam i sina tankar ibland när de gäller barnen, men jag tror jag har någon sorts grundtanke runt barnuppfostran och böcker om barn slutade jag läsa när de var spädbarn.
Det var mycket i föreläsningen som bekräftade det jag själv känt på mig är bra, eller ok. Som det där med att syskon bråkar mycket, jag skäller och säger ifrån men är ändå rätt lugn i att de bråkar med varandra, om de sköter sig bland andra kompisar och i skolan. Tror ju som sagt att syskon kan (eller ska) man nöta på för de finns kvar och i en familj blir man älskad hur jobbig man än är.
En sak som Malin sa var att hon ofta när hon stött på extra oroliga mammor, har hon kommit fram till att de tidigare i sina liv, innan barnen kom, ägnade sig åt något kreativt som de slutat med när de fick barn. Det är viktigt att fortsätta med sina kreativa projekt även efter att man blivit mamma, det gör en lugnare.
Idag stötte jag på Malin på stan när hon strosade runt lite innan hemfärden. Jag tog med henne in i stadshuset där jag jobbar för att visa den fina fotoutställningen som hängt där under sommaren. Vi kom att prata om att jag jobbat som fotograf och att jag mest fotar privat nuförtiden.
Då uppmanade hon mig att jag ska fortsätta fota.
Påta i trädgården är ju också en kreativ syssla, så jag fortsätter väl med det, odlar och fotar och känner att bloggandet, där jag lite grann kan få utlopp för min kreativitet kanske även gör mig till en lugnare mamma.
Det är skönt att komma hem när man varit borta en lång arbetsdag.
Idag har jag besökt två industriföretag i Vetlanda, i projektet Energidriven affärsutveckling. Det bästa med mitt jobb är faktiskt alla trevliga människor jag får träffa, men efter många möten måste jag få lugn och ro.
Har funderat mycket över utbrändhet och stress senaste tiden, det är så många i min omgivning som verkar drabbade.
Jag tror och hoppas att trädgården läker mig.
Har ju faktiskt jobbat med Grön rehabilitering i ett tidigare liv, så jag vet vilka underverk odling kan göra. Min egen rehabilitering sker förebyggande…
”Mamma, vi måste ha det bästa grönsakslandet…!”
”Ja, och solroslandet, i allafall på den här gatan.”
Kan man odla något mer tacksamt i sin trädgård än bärbuskar?
Det skulle vara rabarber då…
I min trädgård finns det två svarta vinbärsbuskar, två röda och en liten krusbärsbuske som för en tynande tillvaro bland högt gräs och nässlor, men när jag rensade fram den lyckades jag faktiskt få ihop en hel liter bär.
Krusbär är stickigt att plocka, ingen favorit, men de är vackra, som små exotiska frukter.
Alla bär har än så länge hamnat i frysen, en kreativ dag ska jag göra något gott.
