höstträdgårdsarbete

Den här veckan blir det trädgårdsarbete igen.
I Erikas och Jacobs fina trädgård.
Blåsigt och kallt var det idag, men jag höll mig varm med grävning, omplantering av lökar och klippning av bärbuskar. Mysigt i höstrusket.

skottkarra

Hittade en massa sånna här söta kronärtskocksliknande liljeknölar.

lilja 

Gissar att de heter krollilja, men någon kanske kan rätta mig?

krolllilja

terapiarbete

När jag känner mig ”krisig” har min bot mot det alltid varit att göra mer, engagera mig mer, speeda upp, stressa på, för att slippa tänka.
Men kanske har jag börjat lära mig att det inte funkar.
Därför har helgen, den gråa regniga helgen gått åt till att göra sånt som jag mår bra av, på riktigt; tända några ljus, prata, umgås med barnen, laga mat i lugn och ro, baka, vara i skogen och sist men inte minst, gräva i landet.

skor
(Nej, jag äger inga gummistövlar, julklappstips…)

För på något sätt hänger min höstdeppighet ihop med att allt i trädgården dör eller går i vila, men varför ska jag sluta gräva för det?
Så det har jag gjort, kladdigt!
På köpet får jag en lite bättre start nästa odlingssäsong. Men jag börjar tänka att det inte är resultatet som är det viktiga utan ATT jag gör det. Gräver alltså, och det hjälper…

krattar

största hotet mot folkhälsan; klimatförändringarna

Förra veckan var det folkhälsovecka.

I vanliga fall när man pratar om folkhälsa så tror jag att de flesta tänker på hjärt och kärlsjukdomar, fetma, sömn, utbrändhet och lösningarna på de problemen; bra mat, motion, mindre alkohol och tobak, frisk luft, lugnare tempo mm.
Men på kort tid har jag läst flera gånger om att det är klimatförändringarna som det största hotet mot vår folkhälsa.

När jordens temperatur höjs blir det fler stormar, orkaner och översvämningar. Fler epidemier och tropiska sjukdomar bryter ut.
Torka och värmeböljor leder till uteblivna skördar, med matbrist som följd.
Brist på rent vatten är redan nu ett stort problem på många håll i världen och man befarar fler stridigheter när vattenkällor sinar.

Allt det här har med oss att göra. Men man kan inte (som med de ”vanliga” folkhälsoproblemen) bara räkna in hur vi rör oss och vad vi äter.
Utan här måste vi titta på hela vår livsstil; Vad vi konsumerar, hur snabbt och hur långt vi färdas, hur bekväma vi vill vara och hur lätt vi vill bli nådda.

Att fundera lite på hur och vad vi köper varje dag är en bra början att göra något åt problemet.
Ta ekologisk mat tex.
Många vet att det är bra för miljön att köpa kravmärkt, men väldigt ofta hör man att ”jag har inte råd”.
Jag hänvisar igen till mitt tidigare inlägg om billig mat.
Vi får vad vi ber om.

Ekologisk mat är bättre för miljön även om det har fraktats något längre än en lokal konventionellt odlad produkt. Just för att det går åt stora mängder fossil energi till att framställa konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.
Dessutom utarmar det inte jordarna och vi slipper få kemikalier i oss när vi äter den ekologiska maten.
Våra val i butiken ger också en hint om vad vi vill ha och så småningom går fler lokala odlare över till mer ekologiskt. Vilket ju är det allra bästa.

Matförsörjningen i världen har ingenting med produktion att göra (just nu produceras det dubbelt så mycket mat än vad som behövs för att mätta alla munnar) utan med politik, snedfördelning och ekonomi.

Vissa har ett överflöd och andra har inget.
Det slängs otroliga mängder mat.
Den mest miljövänliga maten är faktiskt den vi äter upp.
Och då kan det finnas en poäng med att eko är lite dyrare, för man är lite mer rädd om den maten.
Man planerar sina inköp  bättre och köper inte tre istället för en för ”de var ändå så billiga” och låter hälften ligga och mögla i kylen.

Välj också rättvisemärkta produkter.
Dels för att det är solidariskt och bra, såklart ska alla få skäligt betalt för sitt arbete.
Men det är även viktigt för miljön.
Ett stort problem för klimatet är befolkningstillväxten och befolkningen bara ökar.
Främst sker ökningen i de fattiga delarna av världen.
Om man har makt över sitt liv, en lön som går att leva på, en utbildning och jämställdhet så skaffar man också färre barn. Vilket är en förutsättning om vi ska kunna hantera klimatkrisen.

Nu är det ju så att de allra fattigaste ändå har den lägsta påverkan på miljön, det är vi i väst som ställer till det, pga vår livsstil, men det är de allra fattigaste som får betala priset. De lever på de mest utsatta platserna där översvämningarna kommer bli värst och torkan störst.

Vi i Sverige tex har oftast råd att välja vilken mat vi vill köpa om man jämför med de som inte har råd med mat alls, och då tycker jag man ska göra ett så bra val som möjligt, som gynnar alla på jorden.

Att konsumera hållbart handlar också om att hela tiden ställa sig frågan; Köper jag det här för att jag behöver det eller för att passa in?
Jag har skrivit om det fruktansvärda sambandet mellan vår elektronikhysteri och krig i världen.
Våra val ger konsekvenser, både för miljön och för andra människor.
Och utsläppen när en vara produceras måste också räknas in när man tittar på en befolknings koldioxidutsläpp. Våra billiga varor från lågprisvaruhusen har oftast inte producerats i Sverige alltså är inte de utsläppen våra problem, eller?

Så vill man göra något för att stoppa klimatförändringarna finns det två saker jag vill tipsa om och som jag själv hela tiden försöker leva efter;

Bli en medveten konsument! Fråga, ställ krav, läs på och välj med omsorg.

Odla något ätbart!
Då har du gjort en miljöinsats!
Du har bidragit till matförsörjningen i världen.
Väldigt många odlar, men inte grönsaker för då måste man ha ett trädgårdsland…
Men grönsaker kan passa jättebra i en rabatt eller kruka på balkongen.
Och de är vackra!
Så byt ut några plantor blommor nästa år och odla lite rödbetor med vackra blad, eller en squash, eller gör en berså av jordärtskockor, som både blommar vackert, är svåra att misslyckas med, ger stor utdelning och dessutom är dyra i affären…

jordart

Blommande jordärtskockor.

folkhälsovecka

Om drygt en vecka är det folkhälsovecka.
Jag jobbar med en fotoutställning som ska visas på Rås i samband med familjedagen där den 27/9.
Odla mer ätbart, det kan också vara vackert, och behöver inte stå i ett trädgårdsland!

kronartskocka

Ska också hålla föredrag på måndagkvällen, om det största hotet mot folkhälsan,,, ska bli spännande.

Den som väntar på något gott…

Vissa saker ska man längta efter, äppelcheesecake är en sådan. Den gör jag bara på hösten, helst på egna äpplen.
Men i år blir den skörden inte så stor, fattar inte varför, rönnbären är ju många. År då det är lite rönnbär brukar ju gå hårt åt äpplena som då får dras med rönnbärsmalen, men det finns väl fler snyltare som också gillar äpplen…

applen


Äppelcheesecake

Dagen innan äppelkakan ska ätas häller man upp 1½liter filmjölk i ett stort filter (jag la en kökshandduk i ett durkslag, och hängde på saftsilen över en skål.)
Morgonen efter har man ”filtret” fullt med färskost. Spara vasslen som bildas, den är bra att baka på.

Pajskal;
200 gr digestivekex (vill verkligen hitta något bra ”gör det själv”-recept, kanske mina goda grahamsskorpor funkar istället för digestive)
75 gr smält smör
½dl socker

Fyllning;
4-5 äpplen
färskost
3 dl socker
2 ägg
1 tsk vaniljsocker

Smula digestivekexen i en matberedare, och blanda med smält smör och socker. Tryck ut kexsmeten väl i botten och en bit upp på kanterna i en form med löstagbar kant, förgrädda pajskalet i 175 grader ca 5 minuter.
Skär äpplen i tunna skivor, lägg dem i botten av pajskalet.
Blanda ihop nästan all färskost (spara lite för att garnera med) socker och ägg och häll det över äpplena i formen.
Grädda alltsammans ca 1 timme. (Lägg gärna en bit folie under formen som smöret kan droppa ner på).
Låt kakan svalna. Blanda resten av färskosten med vaniljsockret och bred över kakan.
Kakan blir bara ännu godare om man fryser den och bara tinar lite grann innan servering, men det är inte nödvändigt.

cake

Receptet kommer från Mattnytta och ögonfägnad, året på stora benhamra (Atlantis)

dill dill dill

Idag har vi plockat… ja just det dill….

dill

dillhav

Men även lök, rödbetor, morötter, squash och broccoli till grönsakskassarna.

petra
Petra vid ”arbetsbänken”.
Man längtar ju inte in på något kontor precis…

bilder från rås

Även om rås inte är min huvudvärk längre så kan jag inte med hjärtat lämna den trädgården.
Jag går runt och tittar och kan stolt konstatera att jag varit med och gjort det här;

ras a

blomsterlandet med störbönor och kål

ras d

frilandstomater i sandlandet mellan jätteverbena, jätteeternell och purpurvinda

 

ras e

solroslandet framför växthuset

ras f

pumporna har fått störar att klättra på

ras b

störbönor

ras c

en liten kronärtskocka