långsam dag

Var så oerhört trött i kroppen idag, antingen är det de senaste veckornas grävning som nu börjar ta ut sin rätt eller så berodde det på ”stådagen” igår.
Jag var på torget från kl 8 till kl 13 med rättvisemärktgruppen och sålde mina fairtrade varor. Så trevligt, har aldrig varit på torget med butiken förr.
Men efteråt var jag rätt mör och hade huvudvärk.
”Inte så konstigt i den där mössan…” tyckte Jonas.
Undrar vad han har emot min Perumössa???
Dessutom kommer den nog med i stans båda tidningar som var där och fotade…. ha ha.

perumassa

Efter torget stod jag i butiken till kl 18.
Så idag blev det inget grävande och rensande, bara en tvåtimmarspromenad med gräsklipparen.
Och lite målande och en sväng till Rås för att vattna, vi har ett schema  för växthuset.

Så här ser det ut hemma nu:

majtradgayrd

Snart dags att så!

mina favvoprylar

Skottkärran, grepen, spaden, jordfräsen, gräsklipparen och krattan….
Vi har umgåtts en hel del i helgen.

skottkarra

 

Båda de ”små” landen är färdiga nu och många lass med kvickrot har körts därifrån. Så skönt. Nu kan man njuta av synen ett tag innan det börjar gro igen…

 

sparris

Mina söta små sparrisar står inte i ogräsfri jord så de  måste planteras om snart. I år blir de 3 år (tror jag) så då är det väl bara lika lång tid kvar tills man kan börja skörda av dem…

Jag har hunnit med bikupan idag också;
Bestämde mig för att strunta i drönarvaxbortagning i år.
Ångrade mig genast, men då hittade jag inte min drönarram, vem kan ha stulit den???
Så jag satte på två lådor med en gång och hoppas jag ska slippa vara i dem mer innan första skattningen i sommar. (Undrar bara om mina grannar blir arga när jag inte gör något åt varroan nu under sommaren…)
Hittade ägg och yngel i alla stadier, mycket drönare blir det, tyvärr.
Rev två viseceller och såg drottningen (samma som i höstas, hon med tipex).
Hoppas bara att de inte svärmar nu. Satte på en ny låda med utbyggda ramar och sen spärrgaller, tidningspapper och skattlåda med bara mellanväggar. Kunde inte komma på om det var bäst med bara mellanväggar i yngelrum eller skattlåda, men jag tog ett beslut iallafall, få se hur det går.
det känns så skönt att ha det gjort nu, lite i senaste laget.
Botten gjorde jag ju inte ren heller usch vad jag slarvar….

 

tulpan

dagis stängt

Bara idag.
Och det var himla trevligt att vara hemma en (nästan) hel vardag bara vi tjejer. Som på den gamla goda tiden 🙂

 

klader-2

klader

På förmiddagen var det grävning i landet.
Och jag insåg varför jag inte tycker det är så betungande att vara trädgårdsmästare på Rås, även om ytorna är större och kraven är lite högre än i hemmaträdgården.
Att sätta 5 vuxna deltagare i arbete är ingenting mot att försöka roa en tvååring och ha koll på två cyklande vildar när man försöker få någonting gjort…
Att vara mamma är den bästa chefskurs man kan få, har jag hört.

Funderade lite på Loas tankar om unisexkläder för barn.
Hur väljer jag som förälder och tror jag att klädvalet påverkar mina barn…

Tittar man på den här bilden så är allt Miranda har på sig ärvt. Simone har tröja och byxor som farmor köpt (till Miranda) och Izabelle har också bara ärvda kläder förutom hatten som mormor köpt.
Slutsats; jag köper inte mycket nya kläder.

Visst tror jag man kan påverka barnen genom de kläder man väljer, men inte att man ska undvika rosa bara för att tjejerna inte ska bli så ”tjejiga”  eller tvärtom utan faktiskt låta dem ha de färger de trivs i och blir glada av. För allt går i perioder.
Här har det varit en lång rosa prinsessperiod som man kanske får lite ångest av när allt ska vara så jämlikt, men vi har inte gjort så stor grej av det och helt plötsligt börjar stortjejen tycka att rosa inte är den finaste färgen längre.
Men jag undrar vad som hade hänt om vi hade vägrat låta henne ha rosa kläder när hon ville det…
Jag tror det bästa man kan göra är att fundera på hur man bemöter barnen istället för att låta dem ha en viss färg på sina kläder. En nog så svår uppgift, det är svårt att inte lägga värderingar i hur barnen ser ut i vissa färger och kläder.
Jag försöker påminna mig själv att säga att tjejerna är fina som de är och inte bara berömma dem för deras söta klänningar ( som de gärna vill ha på sig ).
Sen kan jag bli väldigt  irriterad på märken och detaljer som tydligt signalerar om det är ett tjej eller killplagg, jag tror inte vi har ett enda par jeans som inte har en liten blomma eller fjäril på, och det stör mig.

efterlysning

Jo, det fick jag igår och blev så glad, någon reagerar när jag inte skrivit på en vecka!

Jag gräver och planterar och drömmer om trädgårdar på nätterna och kommer hem rosenkindad och skittrött!
Men det är så roligt!!  Jag är tacksam varje dag och lycklig i hela kroppen när jag tänker på att jag får göra det här.
Förhoppningsvis får jag stanna juni ut.

Så här ser det ut på Rås nu där vi gräver;

 

rays-land

 

grava

Idag är det Mirandas tur att börja på lantdagiset.

Även om hon inte ska gå där sålänge, bara ca två månader (skola till hösten….) så känns det skönt att de är alla tre på samma ställe och jag vill att hon ska få uppleva djuren och den fina gården de har där, och inte att förneka, hon ska få en paus från gud och jesus…
Jo, det är så att de har gått på ett kristet dagis för att det har varit närmast och det har gällt så kort tid varje dag.
Personalen har varit underbar och man märker nu, när man har något att jämföra med att kyrkan har bra mycket mer resurser att lägga på verksamheten än ett fristående föräldrakooperativ…
Men jag har inte kännt mig riktigt bekväm med alla bordsböner och glada sånger om jesus som de drar hem. Det är liksom svårt att sjunga med när man inte är troende själv.

Ibland ”Skojar” Jonas med barnen och påstår att det är Far som bestämmer hemma.
Det får jag ofta höra om jag vill ha min vilja igenom.
”Far bestämmer faktiskt!”
Men häromdagen kontrade Simone med att ”Nej, det är gud och jesus som bestämmer!”
Då kände jag mig rätt lugn i mitt beslut om lantdagis.

Vad ska jag bli när jag blir stor?

Det har inte blivit mycket bloggande de senaste dagarna…
I söndags var det påskmarknad på Rås och galet mycket folk!
Igår var jag där 14 timmar i sträck.
På dagen var det frösådder och rensning av örtagården i solskenet, som gällde.

rensaFoto; en deltagare.

På kvällen hjälpte jag till i köket när 50 glada damer skulle äta middag och höra på kökschefen som föreläste om hållbara matvanor; Miljö, mat och hälsa.
Synd att jag var tvungen att röra i soppan då och då, men det lilla jag hann med att lyssna på var intressant.
Bla fick jag veta att man i vissa delar av världen tex Usa har en extra zon på matpyramiden som innehåller sprit och chips…
Själv blev jag presenterad som den vikarierande trädgårdsmästaren som hjälper till i köket och har fotat bilderna till OHpresentationen och har butiken där ni kan beställa ekolådan… Snacka om splittrad tjej….

Men,,, allt hänger ihop…
Och roligt är det!

första dan

vaxthus-inne

Här ska jag tillbringa en del av min tid framöver!
Hoppas det kommer se ut så här i sommar…
Första dan var bra och jag kände mig nästan utvilad när jag kom hem…
Tempot på gården är lugnt eftersom det ingår rehabilitering i jobbet. Till gården kommer  alltså deltagare (av olika anledningar tex utbrändhet) som ska ha handledning i trädgårdsarbetet.

Det här kan vara hur bra som helst för mig, jag  kan behöva lugna ner mig lite, jag som alltid kör på i 110…

vaxthus-rays

Så här ser det ut, men båda bilderna är ett par år gamla, de tog jag i samband med ett annat projekt.

Föresten så kommer glad mat att vara öppet som vanligt. Trädgårdsmästarvikariatet är bara på halvtid.

gammal och vis

Nu drar jag till stockholm och firar att jag blir ett helt decennium (stavas det så?) äldre.
Hoppas jag kommer tillbaka lite klokare! (på måndag kan jag nog stava…)
Hoppas också på lite klokhet inför nästa vecka, då ska jag börja vikariera som TRÄDGÅRDSMÄSTARE…. !!!
Så kul!
Och spännande!

Men pirrigt!
Visst odla hemma, men reder jag ut ett helt växthus med försådder?

Men just det, på måndag är jag ju gammal och vis…