Finanskris i familjen….
Det är ju en verksamhet jag har startat, och den går runt…. men pengar… det blir det inte några över till mig än på ett tag (och det hade jag inte räknat med heller).
Hade man varit själv hade det kanske varit lättare, men nu är vi fem som ska äta…
Vilken avvägning ska man göra, fortsätta med något som man tror på.
Skaffa sig en verksamhet man kanske kan leva på i framtiden, skapa jobbtillfällen och inte vara ännu en siffra i arbetslöshetsstatistiken?
Eller lägga ner, skriva in sig på arbetsförmedlingen och ta ett jobb som fler vill ha.
Funderade på starta eget-bidrag.
Bara 200 kr om dagen för att kunna fortsätta att lägga ner min tid så kommunens invånare ska kunna fortsätta ha tillgång till en eko/reko butik med bra mat.
Men… jag är inte berättigad till det. Jag har aldrig varit långtidsarbetslös.
Jag sökte inte bidraget när jag skulle kunnat ha företaget på hobbynivå utan drog igång med moms och allt från start.
Men frågan är då vilka som har rätt till starta eget?
Jo, de som länge har gått arbetslösa, som har sökt jobb efter jobb och inte fått något.
Är man i så fall kapabel till att starta och driva ett eget företag?
Låter jag bitter? Ja, jag är nog lite lite bitter.
Men får fortsätta som jag brukar; klara mig själv och lita på mina egna resurser.
Det är ju stärkande det också!
Jo bitter blir man när statens bidrag är konstiga. Det är så mycket regler som man aldrig riktigt kan förstå varför de är där, och om man förstår så känns det ändå inte som om personen som skapade regeln har tänkt igenom den tillräckligt.
Det är samma sak som med träden du skrev om precis. Folk blir tvugna att göra saker de inte vill ”bara för att få de där bidraget”. Många väljer att inte ta ett jobb bara för de tjänar mer på att gå på bidrag. Andra hugger ner träd för att fortsätta få EU bidrag. Lite sjukt är det på vissa ställen.
Men jag säger inte att man ska ta bort bidrag, bidrag behövs för att stödja många grupper i samhället… Det är bara reglerna runt dem som borde ses över… ordentligt!