Kategori: Mat/Hälsa

Beredskapsodling

Överallt hör man om beredskapsodling. Omvärldsläget gör att fler funderar över hur samhället skulle klara behov av mat om något händer med försörjningskedjorna.

Sedan 2010 har jag varit ensam vuxen i mitt hushåll, jag har haft eget ansvar för hus, uppvärmning, transporter och mat för tre barn och mig själv. Det har såklart varit en utmaning både ekonomiskt och praktiskt. Odlingen och uppvärmningen med ved, där jag gjort arbetet själv, har varit centralt i att jag klarat mig på endast en lön under alla år. Jag hade varit mycket mer sårbar för prisökningar och oförutsedda händelser om jag inte gjort mycket själv. Under åren jag pluggade när barnen var små och jag levde på ca 12-13 000kr i månaden hade jag köpstopp för allt utom det nödvändiga. Min upplevelse då var ändå att vi levde ett väldigt rikt liv, jag kände mig inte fattig, men vi kunde inte köpa allt.

Nu har jag gått in i en annan fas i livet, jag har fortfarande två barn boende hos mig, jag har fortfarande ensamt ansvar för hus och ekonomi, men barnen är vuxna nu och jag har inte längre ansvar för att ställa mat på bordet. De får äta av allt jag har hemma, men önskar de något annat får de handla själva och laga det. De börjar så smått betala en hyra för att bo hemma. Jag fortsätter odla, mer än någonsin och jag har ett förråd av mat som räcker längre än jag själv behöver för året. Det gav mig en liten existentiell kris för ett tag sen, vad är meningen med att odla så mycket om det bara är för mig, men den gick snabbt över. Dottern som flyttat hemifrån kommer hem och hämtar potatis, ägg och andra råvaror. Alla tre döttrarna börjar uppskatta råvarorna mer när de märker vad de kostar i affären. Jag kan fortsätta odla för dem och andra familjemedlemmar även om det inte är mitt ansvar längre. Och jag har en beredskap om något skulle hända! I ett akut läge är jag inte beroende av att allt finns i affären. Man kan leva länge på potatis, ägg och grönsaker. Och vedförrådet är fyllt inför vintern. Det ger en trygghet, men framförallt en tillfredsställelse, jag har producerat något, nödvändigt eller ej, jag har jobbat för något jag ser som viktigt. Apropå begreppet skavmaximering som blivit populärt, det har jag hållit på med hela livet tror jag. Skapar vi inte utmaningar vi trivs med, skapar hjärnan egna som kan få oss att må dåligt. Bättre att jaga ett välfyllt förråd än statusprylar, enligt mig.

Under våren har jag och min vän Gustav hållit föredrag under rubriken ”Odla mat och relationer för beredskap och resiliens”. Båda odlar vi mat för att det ger oss mer mening i vardagen samtidigt som vi stärker vår beredskap. Men man är så mycket mer förbered om man också har ett nätverk av andra människor.

Höns i trädgården, fortsättningen

För två år sedan klickade jag hem min första lilla hönsflock på en bortskänkesannons på FB. Byggde hönshus och hönsgård. Och var exalterad. Några månader senare bröt sig något djur in i hönshuset på natten och slaktade alla förutom fyra. De överlevande fick flytta till min kompis Gustav över vintern.

Sedan dess har vi hjälpts åt att säkra hönshuset och på vårkanten fick de överlevande hönsen flytta hem igen. Gustav köpte en äggkläckare och under två vårar har vi kläckt kycklingar. I våras hade jag kläckaren i mitt arbetsrum och där fick de nykläckta bo i en marsvinsbur innan de fick flytta ut till hönsgården efter två veckor.

Utfallet av överlevande har varit bättre i år. 2024 hade jag 12 kycklingar, hälften var tuppar (som nackades) och fyra tog räven eller duvhöken. I år satsade jag på 20 kycklingar, hälften var tuppar (märkligt att det kan bli så jämt trots att man inte ser det när man väljer kycklingarna på våren). I övrigt har alla överlevt, hittills. Jag bara väntar på en rovdjursattack… Alltså har jag nu 15 hönor och en tupp (tuppen är en av de överlevande från den första flocken). Just nu lever de sitt bästa liv när de får gå runt i trädgården de dagar jag är hemma och rafsa runt bland skörderester och jordbada i tunnelväxthuset där det är torrt till skillnad från utomhus. Och de har börjat lägga ägg! Äntligen får jag mer än jag behöver efter två års kamp och matande… Men det spelar inte så stor roll, det är så rofyllt och härligt med höns i trädgården, trots alla motgångar.

Vintertid,,, snart

Hösten gick snabbt, liksom sommaren. Kan konstatera att vi ätit mycket kål sen tidigt på sommaren. Vädret gick från svalt hela försommaren, till varmt och torrt och sen kom regnet framåt augusti. Squash blev det knappt någonting med, kanske 20 st totalt när jag brukar plocka hundratals. Vanlig kepalök blev heller inte bra och det mesta som kräver värme hade sen utveckling, som tomat, gurka, chili, pumpa. Däremot allt som kan växa till sig blöta höstdagar har jag fått fin skörd på, rödbetor, rotselleri, purjolök, bönor och kål såklart. Nu står bara brysselkål, grönkål , palsternacka, purjolök och jordärtskocka kvar i landet. Resten har fått en plats inne.

Olika typer av burkar

För att kunna ha ”färska” grönsaker året om fyller jag många burkar vid den här tiden på året. En vanlig sallad till maten med typ, tomat, gurka och isbergssallat serveras bara under en begränsad tid på året, när det finns att skörda färskt i trädgården, alltså nu. Resten av året består ”sallad” av syrat och inlagt.

När det finns ett överskott av sommarkål gör jag även en snabbinlagd variant att ha i kylen några dagar, (till vänster på bild) fint skuren kål, riven morot, rödlök och en dressing med olja vinäger och örtsalt. Då funkar en burk med skruvlock.

I mitten två olika kokkonserverade vinägerinläggningar, för dem använder jag weckburkar med gummiring som vid säker inkokning (använd testat recept och följ instruktionen noga) kan förvaras i rumstemperatur tills de öppnas.

Till höger två varianter med syrade grönsaker, gurka i lilla burken och rödbetor i stora. Till syrat använder jag ofta burkar med snäpplock och gummiring, så att det kan pysa ut under processen.

När det finns ett överflöd av squash (vilket tyvärr inte är fallet i år) är detta ett bra recept för att göra en god inläggning, om man inte kokkonserverar bör den förvaras i kylen.

Vinägerinlagd squash

4 liter squash i bitar
1 liter skivad gul lök
1,75 dl salt
1 liter vinäger
5 dl socker
4 msk senapsfrön
2 tsk gurkmeja

Täck squash och lök med vatten och salt i en stor skål, låt stå i 2 timmar. Häll sedan av vattnet.
Koka upp vinäger, socker och kryddor. Häll i squash och lök och koka upp, låt sjuda ca 5 minuter. Häll sedan upp på varma burkar. Ta bort luftbubblor i burkarna. Konservera eller låt svalna och ställ i kylskåp.

Det blev ingen skogsträdgård

För drygt två år sen fälldes ca 20 träd och grävdes runt med grävmaskin på baksidan av huset. Viltstängsel sattes upp och några bäddar formades. Sedan dess har det kommit några träd i marken, men framförallt växer det grönsaker här! Och det kan man ju inte kalla skogsträdgård. Kanske blir det fler träd och buskar i framtiden, men just nu arbetar jag mest på att få till jord. Den ursprungliga jorden är mager (eftersom det faktiskt varit en skogsbacke) och överallt sticker det upp ormbunkar och liljekonvaljer. Men med mycket gödsel, ensilage och tid kommer det bli bra. En liten damm grävdes också och med en begagnad dammduk (som inte riktigt håller tätt) och avrinning från taket har det även funnits tillgång till vatten.

Svinnmat

I mataffären där jag handlar har de en svinnmatshörna, jag tar alltid en vända där. Senast hittade jag ekologiska champinjoner för 15 kr. Jag vet inte vad de kostar i vanlig fall, men det spelar inte så stor roll, det känns bra att rädda lite mat till nedsatt pris, någon mat som vi normalt inte köper. Variation förnöjer`!

Häromdagen började jag montera ner den rasade tunneln och hittade mina purjolökar som jag planterade in där i höstas.

I köket hade jag ett surdegsbröd som började bli torrt.

Alla de här ingredienserna passar perfekt till en brödpudding jag brukar röra ihop. Tog med lite trattkantareller också som jag normalt brukar ha i när jag inte har champinjoner hemma.

Bröddpudding

175℃ varmluft 25 min
Ingredienser;

4 skivor surdegsbröd
250gr svamp
1/2 purjo
2 vitlöksklyftor
1 msk vitvinsvinäger
2 ägg
1 ½ dl grädde
1 ½ dl buljong
2 dl riven ost
persilja
smör till stekning
salt och peppar

Skär brödet i bitar och stek i torr panna tills de hårdnat något. Hacka svampen och stek på hög värme i ca 5 min, salta, peppra. Lägg i skivad purjo och hackad vitlök, sänk värmen lägg i smör, vinäger och stek tills löken mjuknat. Vispa ihop ägg, grädde, buljong, hälften av osten och hackad persilja. Vänd ner bröd och svamp i äggblandningen, låt stå och dra ca 10 min. Häll allt i en ugnsform och lägg på resten av osten. Grädda i 25 min.


Utvärdering av självhushållningsåret

Det uppdateras inte ofta här och när det händer har det hänt mycket och samtidigt ingenting sen senast.

Rabarberrussinen från förra inlägget tog slut i december och då hade jag ätit dem till frukost varje dag. Varje år gör jag en mental notering över nya produkter och hur mycket av varje vara jag behöver lagra eller samla för att det ska räcka nästa år. Jag har fortfarande minst en tunna potatis kvar, lite mer än förra året vid den här tiden och det beror på att jag satte alla små överblivna potatisar som jag sparat under vintern i min nya bädd på baksidan av huset, den som är under uppbyggnad. Ingen jord var klar men en massa organiskt material låg i bädden. Det blev skörd på minimalt arbete! Så värt det och jag köpte inte ens utsäde utan sparade bara krafs som var för litet att skala i köket. Jag ska fortsätta bygga bäddar här vartefter. Träden ska ner under våren och ett staket ska förhoppningsvis på plats också.

Konstaterade häromdagen att förutom lök och vitlök och ett par avokado och paprikor i matsvinnshörnan på affären, har jag inte köpt några grönsaker i vinter. Vi äter ändå väldigt varierat. I källaren finns fortfarande en massa syrat. Ibland syrar jag i 5 litershinkar som på bilden och lägger över i mindre burkar att ha i kylen.

I källaren finns också rödbetor och morot som hållit sig fin och fräsch. Jag har konserverade tomater, spenat, squash, bönor, gurka och all möjlig sylt. Plockade ca 40 liter blåbär i somras. Satsade hårt på det eftersom jag inte får så mycket skörd från mina bärbuskar ännu. Blåbär är ju samtidigt överlägset godast!

I frysen finns olika gröna blad som mangold, spenat, grönkål samt gröna bönor och bondbönor.

Att vi äter så mycket egenodlat och eldar med ved för värmen gör att jag kan ro runt det här hushållet på en lön och med två halvvuxna barn hemma. Allt har ju blivit dyrare, el, räntor, mat, men vi har det bra, vi har det varmt och vi är mätta. Det tycker jag är viktigast. Sen känns det väldigt bra ur ett prepperperspektiv att ha resurser hemma så man klarar sig ett tag.

Tycker ändå det är fascinerande att den här ”lilla” villaträdgården kan ge så mycket mat.

I den första snösmockan som kom i november rasade min gamla tunnel ihop, ska ta tag i att få bort den när snön är borta igen. Och förhoppningsvis ersätta med en ny, jag har ju vant mig vid att ha två nu.

Grannens hus bakom bergknallen börjar ta form,,, ska bli skönt när det kommer grönt på träden.

Vädret är minst sagt omständligt, snö, inte snö, snö, inte snö. Det är i alla fall härligt när vårsolen når in i köket på kvällen. Då är det vår!

Årets morötter och tomater

Det här året har jag för första gången kunnat bjuda på hemodlade tomater och morötter ända till nu. Bara två burkar krossade tomater finns kvar, men jag har under vintern inte snålat på dem, krossade tomater är någon slags stapelvara i det här hushållet och används flera gånger i veckan. Fick frågan om jag sparar pengar på hemodlad mat och har faktiskt inte räknat på det, men jag gissar att jag inte gör det, initialt i alla fall. Krossade tomater i butik är ju väldigt billigt. Men det finns annat värde i att äta egenproducerad mat och det jag sparar på är väl att det blir en livsstil. De pengar en annan person skulle lägga på en dyr hobby eller gymkort lägger jag i trädgården och då får vi mat på köpet.

Förutom konserverade tomater har jag även torkade tomater kvar. De har nu ersatt tomatpuré som jag inte köper längre. Smaken i torkade tomater blir mer intensiv än de krossade. Jag slår kokande vatten på dem och låter dem stå en stund, sen finhackar jag eller mixar dem till en puré. Igår gjorde jag pizzasås av mixade torkade tomater, lite av blötläggningsvattnet, en skvätt olja och kryddor.

För en gångs skull har jag lyckats odla så mycket morötter att de har räckt hela vintern. Jag experimenterade i höstas, förvällde och frös in i slantar, de var bra att ha i olika wokar eller lasagne till exempel. En del tryckkonserverade jag i bara saltat vatten, går att använda på samma sätt. Även om de är väldigt färdigkokta så håller de ihop förvånansvärt bra när man blandar ner dem i olika rätter. Sen har jag också testat att förvara i källaren i plastbackar med torv det här året. Förra året packade jag dem med tidningspapper emellan, vilket inte fungerade alls, jag fick slänga en hel tunna som blivit möglig. Men torv funkade tydligen bra för morötter, däremot inte för rotselleri som istället möglade av torven men klarade sig bra i tidningspapper. Så slutsatsen i min källare är att morötter förvaras i torv, rotselleri förvaras i tidningspapper och potatis funkar lika bra i båda. Även palsternackor och rödbetor höll sig bra i backar med torv så det ska jag satsa mer på nästa år, då det har varit helt omöjligt att få upp några palsternackor ur landet sen i november då tjälen kom och släppte för bara någon vecka sen.

Skördemornar

Oftast är jag ute i trädgården tidigt på morgonen, då får jag med mig en korg med skörd in och sen hinner jag förhoppningsvis ta vara på den under dagen, beroende på vad som står på agendan. Det har blivit en del burkar med vinägerinläggningar, nytt för i år. Kokkonserverade förstås. Vi har bara testat squashen (i mitten) än så länge och den var god, så fler burkar är tillagade. Till vänster är det smörgåsgurka i dillinläggning och till höger blandad kål.

Syrad squash

Nu har squashen börjat rulla in. Jag tänkte räkna dem i år. Förra året gjorde jag en inventering av alla som jag hade skördat och som jag inte hunnit ta hand om vid ett och samma tillfälle, då var den siffran uppe i 50 st! Men jag räknade inte totalen för säsongen.

Främst odlar jag mycket squash för att kunna syra. Fortfarande har jag två burkar syrade grönsaker kvar i källaren från 2020, trots att jag äter varje dag.

Idag blev det tre premiärburkar för 2021. När jag syrar börjar jag alltid med att hälla upp vatten i kannor, jag väger kannorna och häller i salt, ca 3% alltså 30 gr på en liter. Rör runt då och då medan jag förbereder alla grönsaker. Saltet ska lösa sig ordentligt innan det hälls i burkarna. Det blir oftast bäst när man har en blandning av grönsaker, men det är ju inte alltid det finns så många olika sorter att tillgå samtidigt. Jag försöker dock alltid ha i lök eftersom de innehåller mycket socker och får syrningen att komma igång bra. Idag blev det squash, lök, vitlök, kålrabbi och för smaksättning dillkronor, citronverbena och rosmarin.

När grönsakerna är skurna i bitar och lagda i burkar häller jag på vattnet och tar en liten fryspåse med lite vatten i, knyter ihop och klipper av överbliven plast och lägger på som en tyngd, för att hålla grönsakerna under vattenytan. Stänger locket och skriver datum på. Sen låter jag burkarna stå cirka en vecka i rumstemperatur i ett köksskåp, för att sedan flytta ner i källaren. Klart att äta efter ca 1 månad, men blir bara bättre efter längre tid.