Nu går jag och svär över att jag (ännu en gång)  har missat att sätta upp stöd åt mina ärtor och bönor i tid.
Glömmer liksom bort det när jag petar ner fröna i jorden på våren.
Har insett att det är bra mycket lättare att bygga stöd innan de har vuxit upp, inte när de redan är höga och liksom slingrar sig fram på backen…
Nästa år ska jag ordna så här fina stöd av armeringsmattor som Mia och Adde i Magersjö har (i tid…)

Vill också ha en så här skön plats att vila på.