Det uppdateras inte ofta här och när det händer har det hänt mycket och samtidigt ingenting sen senast.

Rabarberrussinen från förra inlägget tog slut i december och då hade jag ätit dem till frukost varje dag. Varje år gör jag en mental notering över nya produkter och hur mycket av varje vara jag behöver lagra eller samla för att det ska räcka nästa år. Jag har fortfarande minst en tunna potatis kvar, lite mer än förra året vid den här tiden och det beror på att jag satte alla små överblivna potatisar som jag sparat under vintern i min nya bädd på baksidan av huset, den som är under uppbyggnad. Ingen jord var klar men en massa organiskt material låg i bädden. Det blev skörd på minimalt arbete! Så värt det och jag köpte inte ens utsäde utan sparade bara krafs som var för litet att skala i köket. Jag ska fortsätta bygga bäddar här vartefter. Träden ska ner under våren och ett staket ska förhoppningsvis på plats också.

Konstaterade häromdagen att förutom lök och vitlök och ett par avokado och paprikor i matsvinnshörnan på affären, har jag inte köpt några grönsaker i vinter. Vi äter ändå väldigt varierat. I källaren finns fortfarande en massa syrat. Ibland syrar jag i 5 litershinkar som på bilden och lägger över i mindre burkar att ha i kylen.

I källaren finns också rödbetor och morot som hållit sig fin och fräsch. Jag har konserverade tomater, spenat, squash, bönor, gurka och all möjlig sylt. Plockade ca 40 liter blåbär i somras. Satsade hårt på det eftersom jag inte får så mycket skörd från mina bärbuskar ännu. Blåbär är ju samtidigt överlägset godast!

I frysen finns olika gröna blad som mangold, spenat, grönkål samt gröna bönor och bondbönor.

Att vi äter så mycket egenodlat och eldar med ved för värmen gör att jag kan ro runt det här hushållet på en lön och med två halvvuxna barn hemma. Allt har ju blivit dyrare, el, räntor, mat, men vi har det bra, vi har det varmt och vi är mätta. Det tycker jag är viktigast. Sen känns det väldigt bra ur ett prepperperspektiv att ha resurser hemma så man klarar sig ett tag.

Tycker ändå det är fascinerande att den här ”lilla” villaträdgården kan ge så mycket mat.

I den första snösmockan som kom i november rasade min gamla tunnel ihop, ska ta tag i att få bort den när snön är borta igen. Och förhoppningsvis ersätta med en ny, jag har ju vant mig vid att ha två nu.

Grannens hus bakom bergknallen börjar ta form,,, ska bli skönt när det kommer grönt på träden.

Vädret är minst sagt omständligt, snö, inte snö, snö, inte snö. Det är i alla fall härligt när vårsolen når in i köket på kvällen. Då är det vår!