Kategori: Barn

dags för fler tillagningskök i skolorna??

Var och hälsade på i barnens skola idag och känner en stor glädje över att de går i en så liten och bra skola.
Bara ca 50 elever från förskoleklass till sexan.

Det är lugnt och skönt i klassrummen och lärarna har koll och är engagerade.

Dessutom är det den enda kommunala skolan i den här kommunen som har eget tillagningskök, från och med den här hösten.
Tidigare har man köpt mat från centralköket som, så vitt jag vet, har kommit till skolan ett par dagar i veckan och sedan värmts i mottagningsköket på skolan.

Det var många turer innan skolan fick klartecken att köpa mat från det intilliggande dagiset som tillhör kyrkan. Men nu är Mei igång med att laga och leverera mat till skolbarnen och de älskar det.
Har hört redan från start att barnen tycker maten har blivit så mycket bättre.
”Mamma vi får färskpotatis!”

Hälsade på Mei också efter besöket i skolan och hon förklarade att hon skriver menyerna varje vecka, för att se vilka råvaror som finns att få tag på, helst köper hon ekologiskt och närodlat. Men städa matsal och kök grundligt hinner hon inte på vardagarna så det åker hon ut på lördagarna för att göra!

Sen pratade jag med en annan mamma och lite fritidspersonal.
Mamman nämnde att hennes barn aldrig var hungriga när de kom hem efter skolan längre som de kunde vara förut när de fick centralköksmat och fritidspersonalen påpekade att det inte slängs lika mycket mat som förut. Från centralköket kom det alltid så mycket mat, barnen lassade på och sen gillade de inte.  Nu för tiden är det inte lika mycket mat men den räcker till alla barn, de är mycket försiktigare med att ta för sig och de äter upp!

Jag tänker att alla de här sammanlagda vinsterna, mindre matsvinn, mättare och gladare barn måste vara värt den lilla extra kostnad i pengar det har blivit för maten i vår skola och förmodligen sparar man in de pengarna någonannanstans, kanske på extra resurser idag eller i det långa loppet eftersom barnen orkar koncentrera sig på skolan.

För att inte tala om miljövinsterna…!

vem vill inte ha en vampijs?

Eftersom syrrorna har en varsin onepiece var det dags för det i födelsedagspresent.
Letade runt på loppisar, men insåg att de inte hittat till andrahandsmarknaden än.
Tog i sväng i förstahandsaffärerna och hittade till min glädje en i ekologisk bomull.

 

 

Funderade över storlek och kom på att det ju går att byta om den inte skulle passa… en lyx jag inte är van vid eftersom det är så sällan jag handlar något annat än begagnade kläder.

1 frukt om dagen, eller 17 i veckan…

Att skolor uppmanar elever att ta med frukt till skolan är på tapeten igen.
Skolan ska vara avgiftsfri och lika för alla.
Men är det så om man ”måste” ha med sig frukt?
Frågan är anmäld och uppe för utredning har jag hört.

Själv har jag inget emot att skicka med barnen frukt (det tror jag inga föräldrar egentligen har).
Visst är det en kostnad, speciellt om man alltid vill ge kravmärkt frukt till sina barn. Men med tanke på all ”gratismat” barnen äter i skolan och på fritis, subventionerat av mina skattepengar, som jag inte har varit flitig med att betala in det senaste året, så gnäller jag absolut inte över kostnaden.
Däremot att ständigt komma ihåg att ha färsk frukt hemma, som barnen dessutom gillar…

Med nu tre skolbarn blir det 17 frukter i veckan, en dag ska två av dem ha med två frukter!

Sen bör det ju även finnas lite extra frukt hemma att äta på kvällen.
Därför torkar vi äppelringar av all fallfrukt just nu. För det gillar de.
Idag får de ha med sig gurka… som lite omväxling.

 

virkat för afrika

Igår var Julia och hälsade på mig.

 

julia snive

Det finns få människor som är lika ickeegoistiska som hon (fast jag känner flera stycken av det fåtalet).

Julia dumpstrar ibland, alltså hämtar kasserad mat från butikernas containrar. Det tycker jag är lika bra som att odla sin mat själv. Att ta tillvara på det som annars bara skulle eldas upp. Nu är det ju inte lagligt så själv skulle jag aldrig våga, men är ändå en civil olydnad som jag sympatiserar med.
Pengarna Julia sparar på att inte handla mat skickar hon till två barnhem i Afrika dit hon ofta åker. I våras var hon där och ordnade en städdag i ett av de smutsigaste områdena och drog på sig en amöba som gjorde henne sjuk när hon kom hem.
Nu är hon iallafall frisk igen och samlar pengar till barnhemmen här hemifrån.
Medan vi satt och pratade flera timmar virkade hon ett fint fodral till min telefon, det går att beställa och pengarna går oavkortat till barnhemmet.

 

Gå in på Julias blogg om du vill beställa eller bara ge en slant.

 

 

ett sällsynt inlägg

Jag vet, jag är värdelös på att blogga.
Kanske för att jag inte gör så mycket just nu, tar dagarna lite som de kommer bara.
Det blir en del bilder på instagram, lite retligt för mig som i grunden är fotograf att knappt använda min kamera längre.

Men jag får väl dela med mig av några instagrambilder så ni förstår att jag är kvar om än lite avdankad.


 

 

Klänningen var dotterns fynd på loppis. Men när vi kom hem insåg vi att det inte var någon barnklänning, så jag får låna den så länge.

gräver vidare

Nu är ena rabatten färdiggrävd.

Den andra är påbörjad.
Fick lite hjälp också, men mest med att leta mask.

 

Fast det var igår, idag har vi inte gjort många knop, för varmt, äntligen är sommaren här!

har köpt mig tid

Min diskmaskin har bråkat färdigt.
Den har funkat nån månad det senaste året, sen slutar den diska ordentligt, men när det var en stor pöl vatten på köksgolvet en morgon gav jag upp.
Sommarens investering blev en ny diskmaskin.
Det är otroligt vad mycket man hinner göra när man slipper handdiska, dessutom är barnen glada för de får baka hur mycket de vill nu,,, gör ju inget om det blir ett litet diskberg.

Med min frigjorda tid fortsatte jag igår renoveringsprojektet. Skrapade fönster medans barnen sysslade med ett socialt projekt, dela upp min gamla bokmärkssamling.

Sen har jag även lagt in skivor på golvet i rummet.
Lite svårt att såga stora skivor själv, då fick ett barn vara med och hålla… och fota och kanske hoppas på att mamma skulle trilla ner.

och här står jag och gråter…

 

Nej så illa är det inte, men lite bekymrad är jag.
Över utvecklingen i världen såklart och över vårat ego här hemma i vår rika hörna. Allt hänger ihop litet som stort och det kan vara svårt att sätta fingret på ibland.

Jag skänker aldrig pengar till välgörenhetsgalor eller ringer in och röstar på diverse spektakel där en del av pengarna går till välgörenhet. Det är för mycket svinn dessutom känner jag mig pålurad ett dåligt samvete.
Däremot skänker jag pengar till några miljöföreningar och ideela organisationer.
Men i övrigt innebär min välgörenhet att jag väljer den värld jag vill ha i mina dagliga inköp.

Det gäller inte bara ekologisk och rättvisemärkt mat utan även kläder och annat.
Allt jag har på bilden är inhandlat på Röda korsets loppis. Förutom skorna som är ekologiska, rättvisemärkta och även FSC-märkta.

När jag handlar second hand så behöver inget nytt produceras, jag använder något som någon annan kanske skulle ha slängt.
Dessutom får jag pengar över till andra vettiga kanske lite dyrare saker, totalt kostade tunika, luvtröja och jeans 120kr… Men skorna gick på ca 700kr.
Dessutom går mina pengar till röda korsets välgörenhet. Det händer att jag köper saker som varken barnen eller jag använder, men då är det bara att skänka tillbaks så kan de sälja det en gång till…. så har man gjort en dubbelbra gärning.

Det som oroar mig är att inte alla gör såhär, många tycker att barnen liksom de själva ska ha det senaste nyaste för att passa in, men vilka är det som skapar mallen för hur det ska vara om alla är oroliga för att inte passa in?
De föräldrar som oroar sig mest kanske, som tror att värdet på någon sitter på ytan och inte i hur barnet själv känner och mår. Att hela tiden bli bedömd efter hur man ser ut och inte vågar ha det som man själv känner att man trivs i och kan stå för.
Jag tänker medvetet på att aldrig bedöma barnens kläder. Visst kan jag nämna om något är smutsigt eller trasigt, men jag säger aldrig  ”Åh, vilken fin klänning du har”  Istället säger jag ”Vad fin du är, det är du alltid!”
För det tycker jag verkligen och det ska de veta, då tror jag också att de blir starka och vågar ha på sig det de gillar, deras värde sitter ju inte i kläderna.

elda inne…elda ute…

Det är bara en vecka sen jag eldade i kakelugnen.
Idag eldade vi ute istället.
Det har varit högsommarvärme en hel vecka nu och då ska ju grillen fram har jag hört…
Jag är verkligen ingen stjärna på att grilla, har inte ens grillkol, men jag  har en gammal grill som stod i förrådet när jag flyttade in.
Eldade på en massa bös från vedbacken, fick ihop så vi kunde laga till en hel måltid och det är ju faktiskt skönt att vara ute när man lagar mat även om det är mer praktiskt i köket.

 

 

Veden känner jag mig nästan klar med nu, har bara några stenhårda kubbar kvar att klyva, de är av ek… Tur då att jag fick en klyvyxa i examenspresent av brorsan förra veckan.

Riset eldar vi inte upp det mal vi i min lappade kompostkvarn. Sen är det snart fint och städat på vedbacken till nästa år igen.

 

ps, det går inte att peta ner några händer i kvarnen, det är långt ner till skären och det är alldeles för smalt för att få ner ens en barnhand.

rulla tunna

Fick ett par gamla fodertunnor av en ”kollega” på praktikplatsen.
Tänkte ha dem till att samla regnvatten i men barnen hade andra planer.

På väg bort över ängen för att rulla ner för backen. När jag var liten gjorde vi samma sak, synd att det är så svårt att få plats i en tunna nu för tiden.