utökade odlingsytor

Idag har jag ökat på mitt lilla land inför nästa sommar.

 

Först fräser jag sönder grässvålen med jordfräsen, sen vänder jag med spade så gott jag kan och täcker med allt möjligt organiskt material, den här gången blev det resterna av min gamla halmbal. Så får det ligga till nästa år, då får jag bearbeta jorden lite till.

 

När jag ser mina idylliska bilder på barnen i trädgårdslandet går tankarna oundvikligt till alla barn i somalia och reportaget i morgonens tidning.
Flera hundra tusen människor på flykt i Kenya, mängder med undernärda barn utan hem, över 3 års torka och inbördes stridigheter om makten…
Inser att min egen ekonomiska situation verkligen är relativ.
Men vad ska man göra? Skicka sina sista slantar till någon hjälporganisation eller en symbolisk summa för att döva sitt samvete…?
Sluta tänka på det som är jobbigt och njuta av hur bra man har det själv?
Jag tror på en kombination, hur vi lever här i väst hänger ihop mer än vi tror med människors lidande i andra länder.
Koldioxidutsläpp påverkar klimatet, klimatet påverkar regn och torka.
Utan att ha någon djupare inblick i det politiska läget på afrikas horn misstänker jag att maktkampen handlar rätt mycket om pengar och naturtillgångar. Ofta är bolag och intressen i väst/nord inblandade i sådana affärer.

att samla

Tröttnade på ankgården jag byggde och som aldrig används, istället har det blivit en tistelodling. Så igår åkte den bort.

 

När man äntligen kunde nå fram till nyponrosbuskarna utan att sticka sig tog det inte lång tid förrän alla rosor var borta…


 

Nu ligger blombladen inne på torkning.

 

 

Jag har ingen aning om vad de ska användas till, men det har mindre betydelse, jag förstår precis känslan av att samla.
När jag var barn var hela mitt rum fyllt med växter på tork.
I 10-årspresent fick jag den här boken, som är väl tummad. Jag plockade och torkade och tvingade hela familjen att dricka örtte… som mest smakade hö.

rensa rensa

Här är en del av odlingarna på Falla.

 

Det tar mig drygt två timmar att rensa en rad för hand på knä och jag har snart gjort 5.
Lite drygt för kroppen ibland, men jag gillar arbetet, galet kanske men det är meditativt och jordnära i dubbel bemärkelse, man gör något konkret och ser ett resultat.
Dessutom tycker jag ju att det inte finns något mer äkta och miljöschysst än att odla så därför njuter jag dubbelt av sysslorna.

Idag hade jag trevligt lunchsällskap, glöm inte bort mig, här serveras lunch alla vardagar (utom måndagar) 12-14.
Äta måste man ju, så kom förbi och gör mig sällskap!

Förra veckan hade vi avslutningsmiddag vid sjön.
Min klasskompis Ellinor som bott hos mig halvtid hela terminen åkte hem till göteborg för sommaren.
Saknar henne, hade varit gott att få middagen serverad den här veckan när jag är så trött så jag knappt orkar göra mat till mig själv.
Är väldigt glad att hon har bott här och att det har gått så bra, inte bara praktiskt utan även socialt.

har också gjort syrensaft

I år har jag gjort syrensaft som jag lagt upp recept på tidigare men aldrig testat själv.
Det var på dotterns initiativ, hon kom in med en hel hink med syrenblommor;
”Mamma kan man göra något med de här?”
Gillar hennes inställning.

 

Syrensaft

40-50 klasar blå bondsyren
1kg socker
1 citron, i bitar
50 gr vinsyra
1½ liter kokande vatten

Blanda alla ingredienser i en stor kastrull med lock och ställ svalt i 5 dygn.
Sila av och späd med vatten.

Glöm inte att använda ekologiska ingredienser.

sommarjobb.

Bara två veckor kvar i skolan för den här terminen.
Det tog emot lite att skaffa sommarjobb, jag är trots allt över 30 år,,, känns som det hör till en svunnen tid…
Men jag ordnade  ju det bästa tänkbara sommarjobbet så det känns ok ändå.

Jag ska jobba på en ekologisk gård, Falla, där man bakar eget speltbröd, har gårdsbutik och café, men mest ska jag ägna mig åt gårdens grönsaksodlingar.
Tänk en hel sommar med ogräsrensning och bullbak…
Dessutom KRAV-märkt!
Kan det bli bättre  (om man nu måste jobba på sommaren).

nässelpizza

I mitt förra inlägg om nässlor fick jag tipset av Elin att göra nässelpizza.
Så det testade vi häromdagen.

 

Jag hällde kokande vatten på de färska nässlorna.
Kokade ihop lite krossade tomater, vitlök, olivolja, salt och peppar.
Rev parmesanost och la alltihopa tillsammans med färsk oregano från trädgården på en nykavlad pizzabotten.

Barnen petade som väntat bort alla nässlorna men jag tyckte det smakade gott!

ankglass…

När vi var och tittade på strutsar på en strutsfarm en gång kunde man köpa strutsglass,,, jag tyckte det lät så otroligt äckligt,,, som om det var struts i glassen.
Man säger ju inte hönsglass när man gör glass på vanliga ägg…

För isåfall har vi gjort ankglass (tycker det låter minst lika äckligt som strutsglass…)
Men den blev god  och väldigt gul, äggulan i ankägg är mycket större än i hönsägg.

 

Ankglass

3 ägg delade i gulor och vitor
1½ dl socker
2 tsk vaniljsocker
2 dl vispgrädde
2 dl matyoghurt

Vispa vitorna till ett fast skum, blanda i ½ dl socker och fortsätt vispa lite.
Vispa äggulor och 1 dl socker och vaniljsocker pösigt.
Vispa grädden.
Blanda samman allt plus yoghurten. Ta äggvitan sist och var försiktig med den.
Häll upp  i en form och frys några timmar.