Favoritköp på Saltå kvarn.
Ingefära, i små bitar med socker på… Gott att ha i müslin eller i en gryta, starkt och sött samtidigt.
Synd att ingefäran kommer från Kina och sockret från Brasilien. Man får använda med måtta, de är iallafall ekologiska.
Några månader gammal låg hon på köksbordet när jag gjorde sushi.
Nu fixar hon sin egen till 9-årsdagen.
Vi gör vegetariska sushi med avokado och gurka i. Istället för dyrt sushiris använder vi vanligt grötris, det går lika bra.
Enligt internationella cancerforskningsfonden bör vi inte äta mer än 500 gr rött kött i veckan och helt undvika charkuteriprodukter som bacon och leverpastej.
I Sverige äter ”vi” 1,6 kg kött/person varje vecka, det blir ca 85 kg kött varje år…
Men det är inte bara för att undvika cancer man bör se upp med köttet, planeten klarar inte av den köttkonsumtion vi har idag. Den får feber då…
Det är inte ens fysiskt möjligt att alla på hela planeten skulle ha samma köttmängd på sin tallrik varje dag. Ytorna räcker inte till för både foder, djur och allt annat som ska in på vår relativt begränsade yta i universum.
Dessutom måste de där 85 kg kött vara mycket mer för vissa, jag har ju inte ätit kött på 20 år, så det är ungefär 1,7 ton kött som någon annan glufsat i sig….
Har väntat en vecka nu på bananerna…
Ingenstans finns de att få tag på, kravbananerna alltså, eller ”krambananer” som barnen sa när de var små.
Giftbananerna finns att få tag på. Men de köper jag inte.
I butikerna vet man bara att de är slut, men inte varför, någon annan som vet?
Glädjande att läsa om att GMO-potatisodlingen i norrland läggs ner.
Greenpeace har varit engagerade aktivister mot testodling av potatisen Amflora och det verkar som att kemijätten börjar förstå att Europa inte vill ha GMO.
Nu fokuserar man på Nord-och Sydamerika istället eftersom GMO-industrin haft flera nederlag i länder som Kina, Thailand, Indien och Filipinerna. Jag hoppas befolkningen på de Amerikanska kontinenterna börjar protestera de också.
Jo, jag har överlevt jul och nyår.
Nu är jag mätt!!
Imorse blev det jordgubbssmothie till frukost, inget nyårslöfte om bättre kostvanor bara en liten vitaminkick.
I smothien hade jag vaniljyoghurt, banan, frysta jordgubbar och en klick kallpressad kokosolja.
Kokosolja är tydligen väldigt nyttig och bra för kroppen, men den ska inte förväxlas med det härdade kokosfettet som vanligen säljs i butikerna. Dessutom är den väldigt god, man får lite sommarkänsla.
Det är inte alltid lätt att vara vegetarian i julbordstider.
När jag har ätit ute har jag fått allt från nudlar till potatisbullar.
Men jag gillar ju julmaten, bättre att göra den själv då, men jag struntar i att försöka imitera skinkan.
Tre måsten för mig är ”köttbullar”, jansson och rödbetssallad i år på egenodlade inlagda rödbetor.
Rödbetssallad
Blanda ihop;
ca 15 hackade inlagda rödbetor
1 hackad röd lök
2 hackade äpplen
1 msk farinsocker
2-2½ dl majonnäs
2-2½ dl creme fraiche
ev salt.
Och sen lite hembakt ekologisk pizza till det, med pesto, körsbärstomater, ruccola och mozarella.
Efter förra veckans inlägg i DN-debatt angående GMO skrev en av våra (miljöpartiets) representanter i miljö-och jordbruksutskottet, Kew Nordqvist, ett svar som DN inte vill publicera… undrar varför?
(DN har ju visat ganska tydligt var de står i frågan).
Jag lägger ut texten här så kan den som vill läsa:
Visst är forskning kring genetiskt förändrade organismer (GMO) betydelsefull och bidrar med viktig kunskap. Men därifrån till att släppa forskarnas framsteg ut i naturen ska vägen vara lång och försedd med höga trösklar. Det är det som är försiktighetsprincipen. Misstag kan bli irreversibla. Det är lätt att släppa anden ur flaskan men svårare att få den tillbaks in igen.
Listan över frågor som världen bör ta i beaktande innan man föreslår GMO som lösningen på svälten är lång. För att nämna några:
· Svält är först och främst en fördelningsfråga, som löses med politik för global utveckling.
· FN-organet FAO visar att mer än 100 milj människor skulle slippa hunger med ökad jämställdhet.
· 80% av det vi odlar blir foder vilket ger mindre mat till världens folk per åker. En mer sansad köttkonsumtion skulle ge mycket mer mat till fler.
· Skördarna som minskar eller slår fel kan allt mer ofta kopplas till klimatutmaningen. Hejdar vi klimatförändringarna motverkar vi också matbrist.
· Globalt minskar jordens bördigaste åkerarealer. Med mer ekologisk jordbruk kan vi värna den bördiga jorden och skapa en långsiktigt hållbar matförsörjning.
Frågan är också vem som efterfrågat tekniken med GMO i jordbruket.
Runtom i världen pågår en kamp där bönder kämpar för att slippa det som forskarna kallar GMO:s välsignelse. De problem bönderna pekar på är att GMO hotar den biologiska mångfalden, kan sprida sig och smitta andra odlingar och leda till resistens mot och öka insatsen av kemiska bekämpningsmedel.
Naturen kan också lätt slå tillbaka mot mänsklighetens framtsteg.
Forskare från Iowa State University rapporterade nyligen att man hittat majsrotbaggar i ett majsfält i Iowa, som själva utvecklat resistens mot det insektsdödande protein som kemijätten Monsanto genetiskt modifierat sina majsplantor med.
Risken är alltså uppenbar att vi får se superskadeinsekter som är resistenta mot de genmodifierade grödornas inbyggda skydd. Sådana insekter skulle tvinga jordbruket till drastiskt höjd användning av kemiska insektsgifter, eftersom de bekämpningsmedel man tidigare använt nu alltså tappat effekten. Detta är tvärtemot den argumentation som använts för att ta fram och tillåta gmo.
Nyligen kom ett domstolsutslag från EU-domstolen i Luxemburg, European Court of Justice, som inskränker försäljningen av honung som innehåller genmanipulerat pollen.
Om honungen innehåller pollen från gentekniskt förändrade växter som inte är godkända som mänsklig föda får den inte säljas. Det är en tysk biodlare som överklagat och nu fått sin rätt prövad. Konsekvensen av domen kan bli att odling av GMOväxter i Europeiska unionen försvåras, eftersom biodlaren kan ställa krav på ekonomisk ersättning om honungen innehåller spår av genmanipulerade pollen. För att skydda biodlingar mot GMOpollen, kan det bli aktuellt med stora säkerhetszoner kring biodlingar. Ett allvarligt bakslag mot odlingen av GMOgrödor.
Att kalla det för kvasivetenskap när man vill iaktta försiktighetsprincipen gör mig ännu mer övertygad om att genteknikens lansering i jordbruket inte ska överlämnas i genforskarnas egna händer, utan att bedömning även behövs av andra människor långt utanför forskarvärlden.
Kew Nordqvist (MP)
Ers. i Miljö- och jordbruksutskottet
Ledamot i Gentekniknämnden
Jordbrukspolitisk talesperson
Imorse var det minusgrader.
Dags att plocka in alla pumpor och höststäda i trädgården.
Jag fick hjälp av familjen som var här på besök.
Fika i trädgården och en svamptur i skogen hann vi också med.
Så nu har jag fyllt på mitt trattkantarellförråd och ätit pumpa och kantarellstuvning till lunchpastan.
Det är så jag vill ha min mat, så närproducerat och utan gifter som det bara är möjligt.
Säkert finns det en massa skit i både skogen och i marken runt mitt hus, men jag gör så gott jag kan.
Jag tycker inte bekämpningsmedel eller GMO är okej i mat.
Kanske finns det fördelar med att det forskas på området, men jag tycker ändå att försiktighetsprincipen skall råda när vi ska använda oss av ny teknik i naturliga processer.
En gång i tiden var DDT inte heller farligt…
Matbristen i världen beror inte på att det finns för lite mat, den handlar om politik och ekonomi, de delarna som många är så nöjda med i dagens system…
Jag tänker iallafall försöka använda den mat jag själv producerat och i övrigt köpa så mycket ekologiskt som jag har möjlighet att få tag i.
Då känner jag att jag gjort vad jag kan efter de förutsättningar som finns.