Några dagar innan jul skördade jag all grönkål som stod kvar i en pallkrage. Bara känslan att gå ut och plocka något är oslagbar, även om den såg ynkligt ut. Det blev i alla fall en hel korg full som räckte många dagar.

Julledigheten har i övrigt varit lugn med ljudböcker, pussel och många promenader.

Jag är fortfarande så fascinerad över närheten till naturen här på Ingarö, 3 mil från Stockholm och med relativt många människor som bor här. Jag behöver bara gå ut från min trädgård och sen kan jag gå på små grusvägar och skogsstigar i alla vädersträck. När jag bodde i Småland så fanns det tre olika promenader man kunde ta, på väg, naturen var liksom inte tillgänglig, den var till för brukande. Det var åkrar, hagar och virkesskog, inga promenadstigar. Här är naturen till för rekreation. Många människor (och djur) trampar upp stigar i skogen. Jag var inte beredd på det, men uppskattar det enormt. Häromdagen upptäckte jag en ny stig som ledde till ett ombonat vindskydd, precis vid en sjö, 1,3 km hemifrån! Och då har jag ändå bott här i mer än 2 år…