Etikett: gräva

dagis stängt

Bara idag.
Och det var himla trevligt att vara hemma en (nästan) hel vardag bara vi tjejer. Som på den gamla goda tiden 🙂

 

klader-2

klader

På förmiddagen var det grävning i landet.
Och jag insåg varför jag inte tycker det är så betungande att vara trädgårdsmästare på Rås, även om ytorna är större och kraven är lite högre än i hemmaträdgården.
Att sätta 5 vuxna deltagare i arbete är ingenting mot att försöka roa en tvååring och ha koll på två cyklande vildar när man försöker få någonting gjort…
Att vara mamma är den bästa chefskurs man kan få, har jag hört.

Funderade lite på Loas tankar om unisexkläder för barn.
Hur väljer jag som förälder och tror jag att klädvalet påverkar mina barn…

Tittar man på den här bilden så är allt Miranda har på sig ärvt. Simone har tröja och byxor som farmor köpt (till Miranda) och Izabelle har också bara ärvda kläder förutom hatten som mormor köpt.
Slutsats; jag köper inte mycket nya kläder.

Visst tror jag man kan påverka barnen genom de kläder man väljer, men inte att man ska undvika rosa bara för att tjejerna inte ska bli så ”tjejiga”  eller tvärtom utan faktiskt låta dem ha de färger de trivs i och blir glada av. För allt går i perioder.
Här har det varit en lång rosa prinsessperiod som man kanske får lite ångest av när allt ska vara så jämlikt, men vi har inte gjort så stor grej av det och helt plötsligt börjar stortjejen tycka att rosa inte är den finaste färgen längre.
Men jag undrar vad som hade hänt om vi hade vägrat låta henne ha rosa kläder när hon ville det…
Jag tror det bästa man kan göra är att fundera på hur man bemöter barnen istället för att låta dem ha en viss färg på sina kläder. En nog så svår uppgift, det är svårt att inte lägga värderingar i hur barnen ser ut i vissa färger och kläder.
Jag försöker påminna mig själv att säga att tjejerna är fina som de är och inte bara berömma dem för deras söta klänningar ( som de gärna vill ha på sig ).
Sen kan jag bli väldigt  irriterad på märken och detaljer som tydligt signalerar om det är ett tjej eller killplagg, jag tror inte vi har ett enda par jeans som inte har en liten blomma eller fjäril på, och det stör mig.

efterlysning

Jo, det fick jag igår och blev så glad, någon reagerar när jag inte skrivit på en vecka!

Jag gräver och planterar och drömmer om trädgårdar på nätterna och kommer hem rosenkindad och skittrött!
Men det är så roligt!!  Jag är tacksam varje dag och lycklig i hela kroppen när jag tänker på att jag får göra det här.
Förhoppningsvis får jag stanna juni ut.

Så här ser det ut på Rås nu där vi gräver;

 

rays-land

 

grava

Idag är det Mirandas tur att börja på lantdagiset.

Även om hon inte ska gå där sålänge, bara ca två månader (skola till hösten….) så känns det skönt att de är alla tre på samma ställe och jag vill att hon ska få uppleva djuren och den fina gården de har där, och inte att förneka, hon ska få en paus från gud och jesus…
Jo, det är så att de har gått på ett kristet dagis för att det har varit närmast och det har gällt så kort tid varje dag.
Personalen har varit underbar och man märker nu, när man har något att jämföra med att kyrkan har bra mycket mer resurser att lägga på verksamheten än ett fristående föräldrakooperativ…
Men jag har inte kännt mig riktigt bekväm med alla bordsböner och glada sånger om jesus som de drar hem. Det är liksom svårt att sjunga med när man inte är troende själv.

Ibland ”Skojar” Jonas med barnen och påstår att det är Far som bestämmer hemma.
Det får jag ofta höra om jag vill ha min vilja igenom.
”Far bestämmer faktiskt!”
Men häromdagen kontrade Simone med att ”Nej, det är gud och jesus som bestämmer!”
Då kände jag mig rätt lugn i mitt beslut om lantdagis.