Även om rås inte är min huvudvärk längre så kan jag inte med hjärtat lämna den trädgården.
Jag går runt och tittar och kan stolt konstatera att jag varit med och gjort det här;
blomsterlandet med störbönor och kål
frilandstomater i sandlandet mellan jätteverbena, jätteeternell och purpurvinda
solroslandet framför växthuset
pumporna har fått störar att klättra på
störbönor
en liten kronärtskocka
Var på Rås igår och kollade till odlingarna.
Har inte varit där på två veckor och jag vet inte om jag blev mest glad över allt som växt eller deppig över allt ogräs som vuxit och att jag inte är där och sköter om det….
Kolla kålen!
Blommande vitlök.
Vattning i växthuset.
Och lite vattning ute på nyplanterade pumpaplantor.
Nu börjar min tid på Rås lida mot sitt slut. Bara en vecka kvar på mitt vikariat.
Det har varit fantastiskt att få jobba där, och det börjar kännas lite sorgligt.
Jag har fått uppleva en arbetsplats där jag verkligen känner att jag passar in, att jag kan stå för hela konceptet och där alla bitar är med. Odling, mat, miljö, människor.
Min huvudarbetsuppgift har varit att se till att det växer i den kravmärkta trädgården.
Tanken är att grönsakerna sedan ska användas i köket, som också det är på god väg att kravmärkas.
Men det är ju inte bara odlingar man håller på med.
Det hålls konferenser i gårdens flera olika lokaler som finns i de gamla husen och i ladan, och lagas mat till gästerna förstås, (det har jag också fått hjälpa till med.)
Ett hus är vandrarhem och tre stugor finns att hyra.
Man kan även hyra logen om man är ett större sällskap, senast hölls det bröllop där, med 120 gäster.
(Städning har ibland ingått i mina arbetsuppgifter)
Man kan också hyra badtunnor, som eldas med ved.
Under terminen har naturskolan sitt tillhåll på gården och då kan det vissa dagar vara fullt med barn på ängarna runtom husen, som gör kolmilor, eller letar småkryp i skogen eller i sjön.
Men det viktigaste av allt (tycker jag) är att det på Rås drivs något som kallas Grön rehabilitering.
Det är ett samarbete med socialpsykiatrin.
Tanken är att man på Rås ska få arbetsträna eller bli rehabiliterad, genom trädgårdsarbete eller arbete i köket, med bakning och annat.
Tre dar i veckan har jag därför även varit arbetsledare för deltagarna som kommer till Rås av olika anledningar.
Det här har varit en otroligt positiv erfarenhet som jag inte räknade med när jag sökte jobbet.
Att få göra något vettigt!
Få förmedla den glädje som det är att odla, få gräva i jorden och se någonting växa!
(Jag undrar om deltagarna kan skriva under på det, förmodligen är de skittrötta på att rensa och gräva… men det är också en del av upplevelsen, att bli trött fysiskt och inte bara psykiskt.)
I DN skrivs det om nyttan med trädgårdsarbete för utbrända.
3 av 4 kommer tillbaka till arbetslivet igen!
Jag har inte en enda morgon kännt att jag inte velat gå till jobbet….
Så här såg det ut på Rås för två månader sen;
Och så här ser det ut nu, lite grönare alltså, det går så fort!
I helgen var det nattfrost….
Snyft, några av squashplantorna mår inte så bra.
Nej, jag täckte dem inte.
De står i drivbänkar utan glas efter förra veckans hetta. Kollade väderrapporten på fredagen och ingen frostvarning. Men men, man ska ta allvarligt på det där med järnätterna. Det är trots allt ingen myt.
Har stoppat ner några extra pumpafrön i krukor i växthuset så jag har att fylla på med om squashen inte tar sig.
Håller på att iordningställa ett litet självplockbord där man kan kan komma och köpa billiga plantor som inte får plats i landen.
Det blir lite kål och tomater, jordärtskockor och ev, lite mynta och andra kryddor.
Så ta en sväng förbi Rås och fynda någon dag!
Kravmärkta plantor odlade med mycket kärlek!
Gurkämnen.
Den här bädden med tomater består av ren sand. Med ett tjockt lager gräsklipp som ständigt fylls på och gödselvatten på nässlor ska de trivas jättebra. Och än så länge växer det.
Sparrismonstret har inte vuxit i växthuset…
Kanske lite träig att äta,,, men fin som snittblomma!
Kålutplanteringen gick bra idag.
Men vi hann inte med ens hälften av alla plantor.
Det var så varmt och soligt att vi fick vänta till eftermiddagen.
Foto; en deltagare
Kan man ha ett bättre jobb föresten?!
På måndag ska kålplantorna ut, alla 200.
Just nu har de det ganska trångt i sina drivbänkar.
En vecka har de varit exponerade för solen på dagtid och stått under glas på natten.
Tänkte täcka dem med väv den första tiden både för kålfjärilarnas skull och för frostrisken.
Har även tänkt plantera tagetes mellan plantorna för att förvilla fjärilarna lite extra.
Kökschefen frågade förskräckt vad hon skulle göra med 200 kålhuvuden (om de nu överlever) men tänk vad mycket god surkål man kan göra!
Igår var det möhippa för en av mina stamkunder i butiken och numera även vän.
En station på vägen var en rundvandring och fika på Rås, med mig som guide. (Ingen förnedring här inte, förutom kepsen då…)
Erika är en riktig ecoqueen, som isolerar huset med hampa och alltid åker tåg till jobbet; som marknadschef på Tranås energi.
Jag tycker det är SÅ hoppfullt med henne på en sån post!
Dessutom sjunger och spelar hon i engagerade Mjölby baktaktsorkester som precis kommit med sin första(?) skiva. Den är underbar, jag gillar ju som bekant artister med engagemang, och lite reagge är ju aldrig fel.
Hoppas de kommer till Tranås och spelar snart.
Kolla in ett lite suddigt klipp.
Inbjudningskorten till bröllopet skickades ut i form av ekologiska chokladkakor från Green & Black, beställda på glad mat , god idé tycker jag!
Nu är allt planterat i växthuset. (Tyvärr inte mitt, men men…)
Visst är det fint?
6 olika sorters tomater, melon, gurka, paprika, chili och olika basilika.
Nu är det bara att vänta, och vattna…
