cykeldag och dåligt samvete…

Idag gav jag mig på att laga min första punktering….


(Simone fotade oss i gröngräset)

Fick till det ganska bra, men sen var det ändå en stor spricka vid ventilen så jag fick åka och köpa en ny slang till slut iallafall.
Men vad nöjd man känner sig när man gör något, svårt eller lätt som man inte gjort förr och känner att ; ”det fixade ju jag…”

På kvällen var det dags för ett sällsynt besök på kolonilotten.
Dåligt samvete… men när den började brukas var det ju inte meningen att jag skulle flytta till hus, får skylla på det.
Nu är iallafall potatisen rensad och kupad och en del av det andra också rensat.

Så lite skörd blir det, men man skäms lite när det växer igen för mycket just för att alla andra på koloniområdet går och putsar så på sina lotter.
Annars skulle jag inte bry mig, odling får ju inte bli ett dåligt samvete.
Det var nog iallafall inte dags för kolonikarriär för min del och det är jag glad för.
Älskar min trädgård! 

 

 

sommar….!!

Med midsommar började min semester.
Härligt väder och många små projekt i och utanför huset.

Här blir det inte många uppdateringar gjorda och tv´n har knappt varit på sen jag flyttade in.
Jag älskar kvällsljuset, får så mycket gjort och somnar som en stock.

Tjejerna hjälper till med att klippa syrenhäcken.

Framför entrén växer två långa fina (om än igenväxta) perenrabatter. Åt fel håll…
Så jag har börjat gräva upp en ny rabatt åt andra hållet istället för att frigöra lite yta och plantera om pioner mm.

Den nya rabatten där alla plantor ska ner.
Grävde upp pionerna innan de hade börjat blomma. Kanske inte så lyckat men förhoppningsvis överlever de och blommar nästa år istället.

hemmastad

börjar jag bli.
Tjejerna har hjälpt till den här veckan, att skapa ett hem.

 

 

Blodlönnen vid fikabordet börjar slå ut sina blad och är nästan helt vinröd nu, så vacker.

Idag har vi tvättat den lilla gröna bilen… En kompis har en precis likadan som är ombyggd till biogasbil.
Kanske man ska fundera på nu när det börjar närma sig biogas i vår stad.
Åtminstone en mack har ansökt om att få sälja biogas.
Men eftersom hela bagaget går åt till tanken isåfall, så vet jag inte riktigt hur vi skulle få plats… tycker det är lagom trångt som det är.
Apropå bilar så är en av mina önskesaker högt upp på listan en dragkrok…

viktiga barn!

Det har blivit många sena kvällar på jobbet den här veckan.

Ikväll kommer det att ordnas en inspirationsträff för alla som är intresserade (eller bara vill komma och fika gratis på Rås).
Det är folkhälsorådet som bjuder in till en första träff angående överviktiga barn.

Att övervikt bland barn och ungdomar ökar är ett problem.
Ofta kan de här barnen hamna utanför, vilket medför både fysiskt och psykiskt lidande och i förlägningen blir det både ett problem och en kostnad för samhället.

Vi vill inspirera alla som har lite tid över att engagera sig i någon aktivitet eller uppbyggande arbete för självkänslan hos de här barnen och har bjudit in representanter från Kungsporten i Husqvarna som jobbar praktiskt med just de här frågorna.
Kom och lyssna det är inspirerande, jag lovar!

ps, kl 18, ingen föranmälan, det är bara att dyka upp.

vårklipp

Ett enkelt sätt att spara pengar är att klippa barnens hår själv.
Än är det ingen som har protesterat, men jag antar att det kommer läggas många hundralappar på hårvård i framtiden…. när inte mamma duger längre.

köksfunderingar

Det blev mycket kök förra veckan… och mycket funderingar…

Jag är ju ”bara” en självlärd hemmafru… allt jag kan har jag klurat på, testat och övat under mina 6 år som föräldraledig på heltid.
Men jag tycker att jag hela tiden kommer fram till samma saker, att sunt jädra bondförnuft räcker långt.

Vad är det en människa behöver?
Näringsrik mat, tak över huvudet, mänsklig kontakt och något meningsfullt att ägna sig åt.
Men varför är den viktigaste biten för vårt välbefinnande alltid längst ner på prioriteringslistan i den offentliga sektorn?
Förra veckan kunde man läsa i lokaltidningen att ”skolkök hotar centralköket”.
(I vår kommun lagas all skolmat i centralköket enligt cook and chill systemet, maten kylls snabbt för att sedan köras till skolorna och värmas på nytt.)
Jag tycker tidningsrubriken var felformulerad, det är ingenting som hotas, utan barnen och vår framtid som räddas!
För att få mer kött på benen var jag på studiebesök på centralköket och pratade med kostchefen.

Varje skolmåltid får i snitt kosta 8,50 kr….
Inte mycket ekologiska eller närproducerade råvaror används.
Däremot är maten säkrad rent hygieniskt och ”näringsmässigt” (vilket man kan diskutera, just med tanke på eko) med hjälp av egenkontrollprogrammet, trots att köket egentligen är undermåligt för den matkvantitet det hanterar.
Centralköket skulle behövas byggas om för 10 miljoner kr om det ska bli effektivt.
Varför inte använda de pengarna till att bygga om alla små skolkök och laga mat på plats åt barnen?
Ännu mer vatten på min kvarn får jag när tom kostchefen själv utryckligen är av samma åsikt!
Dock behövs det ungefär dubbelt så mycket pengar per måltid alltså ca 16 kr för att få varje måltid mer eko.
Men vad finns det som är viktigare än våra barns hälsa och jordklotets fortsatta existens?

En dag tidigare i veckan sådde jag små frön av matglädje hos våra deltagare på Rås då de allihopa fick vara i köket där och laga sig en egen måltid.
Ju fler kockar desto godare soppa.
Inte mycket ekosnack blev det. Ibland gäller det bara att försöka få någon att börja laga mat över huvudtaget…

ost och bak

I fredags gjorde våra underbara invandrarkvinnor på Rås ost.
(De ingår i ett projekt, eller en förstudie till ett projekt, som syftar till att hjälpa invandrare att ta vara på deras kunskaper och komma in i det svenska samhället.)

20 liter mjölk blev ungefär 4 kg ost efter ett recept som är ganska likt det jag också har prövat tidigare.
Men de här tjejerna har allt i huvudet.
De kan knappt svenska och har aldrig fått gå i skola och lära sig läsa eller skriva.
Men laga mat det kan de!
Kanske blir det en kokbok så smånigom när de har fått experimentera lite mer i köket.

Efter jobbet var det bara att åka hem och experimentera vidare i sitt eget kök.
7-årskalas på lördagen och tårtan måste ju bakas, men i år blev den inte lika pretentiös som förra året, så är det när man jobbar heltid och 7-åringen fick göra ganska mycket själv.

De minsta hjälpte också till så mycket de fick.
Nu när jag börjar bli smått skadad av alla livsmedelshygienregler blir jag lite lätt nervös när det ser ut så här i produktionen:

 

Tårtan:

längta….

Just nu längtar jag så det nästan gör ont, efter sommar!

Samtidigt är jag vettskrämd inför framtiden….
Hur ser det ut om ett halvår?
Både globalt och i mitt eget privatliv.
Får lita till tankens kraft och tänka i positiva banor, men just nu är det lite svårt att hitta extra energi, det är så mycket runt omkring mig som tynger, bla snön…