matupproret

Just nu läser jag den här boken;

Matupproret av Camilla Sparring.

Det var när Camilla jobbade inom vården som hon såg vilken dålig mat våra äldre (och även våra barn) får i den offentliga restaurangen.
Mat som var smaklös, trist, utan näring och gjorde de gamla undernärda.

Hon blev så arg att hon startade ett uppror och samlade in över 100 000 namn att överlämna till riksdagen.

Det har hänt saker på många håll i landets kommuner.
Man har gått över från det hemska cook and chill systemet (alltså att maten lagas, körs ut till skolorna och sedan värms upp på nytt, till att laga maten på plats där den äts.

Tyvärr är det inte så i vår kommun, Tranås. Här får de gamla och unga mat från centralköket enligt cook and chill systemet.
Just nu pågår det en utredning (igen, den förra blev underkänd…) om centralkökets vara eller inte vara.
Kostavdelningen kommer övergå till tekniska nämnden från att ha legat under kommunstyrelsen.

I Camillas bok spyrs det mycket galla över politiker och tjänstemän som inte ser helheten, njutning med mat, miljö och folkhälsa utan som bara tänker på pengar.
Det poängteras också att det är den beställande nämnden som har ansvar för maten… är det barn och utbildningsnämnden som beställer maten till skolorna är det den nämnden som har ansvar för att maten är ok…
Just det, politikerna ja… men det är ju jag, jag sitter ju också i BU-nämnden. Då är jag alltså ansvarig… hmm, det här systemet VILL jag inte vara ansvarig för.

Kanske dags för ett litet matuppror?

Gå in på Camillas hemsida.

matsvinn

I DN har det skrivits en del nu i dagarna om maten vi slänger.

Var fjärde kasse mat som bärs hem slängs…

Att det börjar komposteras och göras biogas av matrester är bra, men det är ingen helhetslösning.

Att göra biogas av mat som skulle gått att äta är inte särskilt resurssnålt.
Det ger tillbaka 10 % av dess klimatpåverkan.

Inget ont om biogas, det är ju väldigt finurligt att göra något bra av det som blir över, det som ingen vill ha.
Men varför blir det så mycket över som ingen vill ha?

Mat borde ju rimligtvis produceras för att ätas.

I början av 90-talet slängde vi i Sverige ca 3 miljoner ton sopor. Idag, när vi har blivit mycket bättre på att sopsortera och återvinna slängs det ungefär 4 miljoner ton sopor…

Hur går det ihop?

Avfallsmängden följer ofta konjunkturen, har vi mer pengar blir det också mer sopor.

Att mat kostar tror jag är bra, då blir folk mer benägna att vara rädd om maten och använda den på det sätt som det från början var tänkt i produktionen.
Att ätas!

Stefans lilla gröna

Har sneglat på den här boken länge och igår hittade jag den på biblioteket.
Läste den från pärm till pärm på ett par timmar.

Stefans lilla gröna av Stefan Sundström och Jeanette Andersson.

Så otroligt härligt nördigt om grönsaksodling, mjölksyrning, hållbart köttätande, konsumtionssamhället och egen tobaksoding…

Gillar!

Måste vara helt i Stefans linje att jag lånade på biblioteket och inte köpte, men jag skulle inte ha någonting emot att äga den här boken.

klimatsmart mat

Det har bildats en matgrupp i Omställning Tranås projektet.

Jag ska skriva ihop en text om klimatsmart mat, som kan delas ut vid marknader och möten.

Hjälp mig gärna om du har andra åsikter.

Välj ekologiskt!
Krav-märkt eller Eu-ekologiskt. Mat som producerats utan konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel är mindre energikrävande och på så sätt bättre för klimatet.

För att tillverka handelsgödsel krävs stora mängder olja.
Övergödning är ett stort problem i konventionell odling.
Dessutom förgiftar bekämpningsmedel jordbruksmark och hindrar på sikt fortsatt odling.

Välj närproducerat!
Då slipper maten transporteras långt.
Om den lokala bonden är exempelvis Krav-certifierad är det toppen, annars fråga vilka odlingsmetoder som används. Sprutas det mycket gift och används konstgödsel är det ju den lokala jorden som får lida.
Om du handlar från en lokal odlare gynnar du dessutom den lokala marknaden och ett självständigare samhälle.
Svenskt sigill står för svenskproducerat och innebär restriktivare regler för bekämpningsmedel men är inte ekologiskt.

Välj Fairtrade!

Klimatfrågan är global. Om vi hjälper fattiga odlare i andra länder att få skäligt betalt för sitt arbete kan de också ta ansvar för klimatet.

Välj mat efter årstid!
Att köpa tex tomater och gurka mitt i vintern är energikrävande, det innebär odlande i uppvärmda växthus eller att maten har transporterats väldigt långt.
Frossa i mat som det är säsong för just nu.

Välj att odla själv!
Det kan inte bli mer ekologiskt eller närproducerat än så.
Lär dig ta till vara och konservera, plocka svamp i skogen och torka, plocka bär och sylta för att ha året om.

Välj bara mat som du vet att du äter upp!
Köp inte för mycket, då kommer du bara slänga, dumt för klimatet och plånboken.

Stora mängder energi går åt till att odla och transportera mat. Om ingen äter upp den så är det bortkastad energi.
Om du är sparsam med maten har du råd till bättre ekologiska råvaror.

Välj att göra själv!
Om du lagar mat själv sparar det en massa energi i tillverknings och förpackningsindustrin.
Dessutom är det billigare och du har råd att köpa bra miljövänliga råvaror.

Välj vegetariskt!
Kött kräver mycket energi att producera, jämfört med vegetariskt protein. Genom att byta ut minst en måltid i veckan gör du stor skillnad.

Välj cykeln!
Den största energibesparingen när det gäller matens transport kan du själv påverka genom hur du tar dig till och från mataffären. Gå eller cykla om du har möjlighet.

Måste du ta bilen så passa på att handla när du har andra ärenden. Planera dina inköp så behöver du inte åka så många gånger.


olika sidor av myntet…

På ekonomisidorna;

En stor hamburgerkedja har minskat sin omsättning under december månad… aj aj då…

Arbetstillfällen räddas i Södertälje när ett stort läkemedelsföretag börjar tillverka ett nytt piller mot hjärt och kärlsjukdomar… så bra.

Nu hoppas vi väl att alla går och köper hamburgare med detsamma och skaffar sig lite mer hjärtbesvär.

Vad gör man inte för att rädda jobben?

ekomjölkens återkomst

Brukar oftast åka och hämta mjölk i hink direkt hos bonden.

Men det är en liten omväg så när jag hittar den här mjölken i affären köper jag lika gärna den.

Ohomogeniserad ekologisk mjölk, vilket innebär att fetthalten är naturlig.
Hos bonden är mjölken dessutom opastöriserad, alltså inte upphettad, vilket jag tror kan vara nyttigt men lika gärna kan vara utan.

Nu verkar det dessutom som att den gammaldags mjölken får stanna på butikshyllan, ett tag var jag rädd att det bara var en julgrej.
För några år sen var jag lite ledsen för att de hade tagit bort den, men nu firar vi återkomsten va?

smälta, smalt, smultigt….

Det har börjat smälta nu.

Inatt åkte all snö ner från taket i omgångar så jag precis hann somna om innan nästa sjok drog iväg…

Grusvägen vid huset var glashal så det fick bli en försiktig promenad imorse.

Inga brutna ben men väl värd en kopp kaffe.

Kalkade av min kaffebryggare igår, att det ska vara så svårt?
Ibland får jag verkligen inte arslet ur.

Det har gått så långt att jag köper neskaffe… Änglamark har som tur är ett gott rekokaffe.
Men ändå, inget går väl upp mot ljudet och lukten av bryggande kaffe?

Låter nästan godare än det smakar.
Skål!

ett bättre alternativ till mellanmål

När vi var på sjukhuset häromdagen ville jag muntra upp den tappra tjejen efteråt.
En leksak blev det inte, inte heller ett kondisbesök vilket hade varit mysigt.
Istället fick hon bestämma vad de ville ha till eftermiddagsfikat när vi var i mataffären.
Det blev Risifrutti… lyx… eftersom jag aldrig köper det i vanliga fall.

Att göra egen risifrutti är faktiskt inte så svårt.

Det är ju som risalamalta, utan apelsin, med en god sylt till!

Så det gjorde vi en annan dag och det blev om möjligt ännu mer uppskattat än den lilla kemikalieproppade plastburken.
(Och billigare.)

Risalamalta/ risifrutti

1½dl grötris
3 dl vatten
½ tsk salt
6-7 dl mjölk

Koka först upp vatten, ris och salt, låt koka på svag värme ca 10 minuter.
Rör i mjölk, koka upp igen, sänk till svag värme och koka ca 40 minuter, tills det blir en lagom konsistens.
Gör gärna gröten dagen före så den hinner svalna.

1½ dl vispgrädde
½ dl socker
1-2 tsk vaniljsocker

Vispa grädden rör i den och sockret i gröten.
Blanda i apelsinbitar för att få risalamalta eller servera med sylt för risifrutti.

Personligen har jag ingenting emot att barnen äter vispgrädde till mellanmål, fett behöver de.

Däremot kan man ju vara lite sparsam med sockret och tänka på vad man ätit resten av dagen.