Jo, det börjar bli kallt, men än så länge klarar jag mig på att bara elda, har satt igång elementet på toaletten bara.
Men idag fick jag nog bästa tipset av kommunens Energi och klimatrådgivare Martina (henne kan man konsultera gratis).
Om man vill ha det varmt och skönt hemma ska man bjuda hem en massa folk, hela tiden!
Helst ska alla sova tillsammans också som de gjorde på Emil i Lönnebergas tid…
Men vi kom fram till att det kanske är lite påfrestande i längden.
Sotaren var här igår och kollade kakelugnarna och vedspisen.
Jag höll tummarna men förberedde mig mentalt på en investering på 30 000 kr för att installera rör i skorstenen.
Men som sagt, de var helt ok!
Jag ska bara laga en spricka i den ena kakelugnen med lite eldfast bruk och gärna mura med nytt tegel i den andra. Men det var inte överhängande.
Kanske jag fixar det själv, måste läsa på lite bara.
Tänk ändå vad fantastiska grejjer kakelugnar ändå är.
Att de uppfyller alla dagens miljökrav på eldstäder trots att tekniken är 300 år gammal.
Ja, det närmar sig.
Själv är jag med som 6:e namn på miljöpartiets lista till kommunvalet.
Jag har aldrig förr intresserat mig för partipolitik, men det är på något sätt oundvikligt när man av bara farten är engagerad. (Och miljöpartiet stämde bäst överens med mina värderingar.)
Allt är väl egentligen politik eller?
Iallafall allt idéelt arbete.
Min lilla ekobutik handlade också om att påverka folk på ett sätt som jag tyckte var bra och brann för.
Nu jobbar jag på ett ställe där jag har chans att inspirera folk.
Dessutom försöker jag göra mitt bästa i kommunens folkhälsoråd.
Att inte bli meddragen i valhysterin är då oundvikligt.
Det är spännande och kul tycker jag, att få se hur saker och ting fungerar politiskt, iallafall på kommunal nivå.
Men vad jag inte orkar med, insåg jag när jag idag zappade runt lite på tv var alla valdebatter.
Varför kan inte folk bara vara överens, eller åtminstone säga sitt bara en gång (utan försköningar) och sen hoppas att allmänheten litar till sitt goda omdöme och gör sina val.
Men det blev så uppenbart när folk på stan utfrågades om vad välfärd är…
Oroväckande många visste inte vad de tyckte…
(Det är väl därför det måste tjatas så mycket….)
Min uppfattning; Solidaritet, att ALLA gör så gott de kan, med goda intentioner och att vi alla bidrar till att det finns ett socialt skyddsnät som fångar upp när någon inte kan eller orkar.
Alla måste få ha det ungefär lika bra vart man än står i livet och vilken situation man än befinner sig i.
börjar jag bli.
Tjejerna har hjälpt till den här veckan, att skapa ett hem.
Blodlönnen vid fikabordet börjar slå ut sina blad och är nästan helt vinröd nu, så vacker.
Idag har vi tvättat den lilla gröna bilen… En kompis har en precis likadan som är ombyggd till biogasbil.
Kanske man ska fundera på nu när det börjar närma sig biogas i vår stad.
Åtminstone en mack har ansökt om att få sälja biogas.
Men eftersom hela bagaget går åt till tanken isåfall, så vet jag inte riktigt hur vi skulle få plats… tycker det är lagom trångt som det är.
Apropå bilar så är en av mina önskesaker högt upp på listan en dragkrok…
Arbetet på kolonilotten fortsätter trots drömmar om en egen trädgård.
Den här veckan har 120 kvm blivit grävt och krattat och en del frön har kommit i jorden.
Det är mysigt att gå runt och titta i de andra odlingarna och se hur det ändras för varje dag.
Men upprörd blev jag då jag upptäckte blå korn på en lott!
NÄR är det befogat att använda konstgödsel i en hobbyodling??? Ge mig en anledning!
Lilltjejen blev hemskickad från dagis imorse, (lite lös i magen) men väl hemma var hon frisk och kry som en nötkärna.
Onödigt, men ganska trevligt att få en dag i trädgården.
Tömde hushållskomposten i trädgårdskomposten, ca 5 skottkärror blev det och täckte med halm.
Väldigt bra att ha en gammal halmbal ibland.
Insåg hur otroligt otränad jag är, blev både flåsig och trött i ryggen, men på ett skönt sätt.
Eftersom mina enda träningsredskap är skottkärran och spaden är det kanske inte så underligt…
Funderade när jag slet där i trädgården om det inte kändes konstigt att bry sig om den när den ändå inte kommer vara min i sommar, men nej.
Odling är ett kretslopp och man kan i princip inte äga en trädgård, man kan bara förvalta den.
Det jag gör idag har någon annan glädje av imorgon.
Dessutom mår jag så otroligt bra av att få bry mig om och då är det inte så viktigt att få vara med om skörden i höst.
Sen tänkte jag att det här stämmer ju så väl in på den känsla vi måste ha för planeten med.
Det vi gör nu kommer våra barn tacka oss för i framtiden (eller tvärtom).
En annan sak som jag fascinerades av var att det bara är 2½ vecka sen vi pulsade runt i halvmeterhög snö.
Och nu går det att gräva…
Till middag blev det den här ”gratängen” med dessa nyskördade jordärtskockor.
… blir det nog här på fredag, med tjejerna.
Blev inspirerad igår på jobbet, när det tillverkades kransar och påskpynt.
Allt material är hämtat från naturen, förutom band och fjädrar.
Fjädrarna ja, är ju ett kapitel för sig.
Efter förra årets skandal, att fåglar plockas levande på sina dun, är butikerna pressade att ta reda på varifrån deras påskfjädrar kommer.
Tydligen kommer de ”godkända” fjädrarna från döda kalkoner i USA, som sen fraktas till Kina för att färgas… för att sen åka halvvägs tillbaka till europa och hamna i våra påskris…
Kanske dags att komma på något annat att hänga i påskrisen.
Ha ha, strax efter jag skrivit förra inlägget halkade jag in här.
En sån liten bra lista som man behöver då och då.
Skönt att vissa av punkterna inte är någon större uppoffring för mig (pga av redan invanda rutiner).
Det är inte så svårt att leva ”hippi”/miljövänligt liv när man är hemma hela dagarna och bor i hus på landet.
Men det är annorlunda nu. Barnen börjar bli större, jag jobbar heltid, jag ska snart flytta till lägenhet.
Häromdagen fann jag mig själv väldigt involverad i Let´s dance (sånt är viktigt att följa när hela skolan pratar om det på måndagen…) och nästan på väg att ringa och rösta fick jag slå mig själv på fingrarna.
Jag bryr mig inte!
Men det är så lätt att bli meddragen.
Hur går tankarna hos alla dem som tittar mycket på liknande program och sedan bara läser kvällstidningar där allt ältas igen?
Om det dessutom är det enda som diskuteras på fikarasten på jobbet…
Klart det är lätt att skita i allvarligare problem runt om i världen.
Dagen efter blev jag påmind av en vän på telefon att det faktiskt var Earth Hour (hur kunde jag glömma?)
Släckte tvärt alla lampor och satte mig i soffan, vad skulle jag nu hitta på?
Somnade! Kl 20,45.
Känner mig ibland rätt usel och att jag har tappat fokus.
Men samtidigt måste jag ge mig själv lite cred;
Det är skönt att man har en del rutiner och värderingar ganska så klara för sig, speciellt när vardagen snurrar fortare och fortare.
När jag fick min första riktiga månadslön var min tanke att jag skulle ta ett varv på stan och ”unna” mig något nytt till garderoben, det behövdes visserligen men varför skulle jag inte fortsätta handla på loppis bara för att jag plötsligt hade pengar?
Så det gjorde jag.
Och varför inte fortsätta odla bara för att jag ska bo i lägenhet?
Skaffade kolonilott.
Att prioritera kravmat kommer jag fortsätta göra, både för barnens, smakens och miljöns skull.
Mitt nästa problem kommer att bli komposten. Får väl ta med alla rester till jobbet.
Men hoppas att jag å andra sidan kommer cykla mer när jag har lite närmre till allting.
Det är inte lätt att vara miljösmart.
Och det är verkligen inte lätt att alltid vara lika engagerad…
Det blev mycket kök förra veckan… och mycket funderingar…
Jag är ju ”bara” en självlärd hemmafru… allt jag kan har jag klurat på, testat och övat under mina 6 år som föräldraledig på heltid.
Men jag tycker att jag hela tiden kommer fram till samma saker, att sunt jädra bondförnuft räcker långt.
Vad är det en människa behöver?
Näringsrik mat, tak över huvudet, mänsklig kontakt och något meningsfullt att ägna sig åt.
Men varför är den viktigaste biten för vårt välbefinnande alltid längst ner på prioriteringslistan i den offentliga sektorn?
Förra veckan kunde man läsa i lokaltidningen att ”skolkök hotar centralköket”.
(I vår kommun lagas all skolmat i centralköket enligt cook and chill systemet, maten kylls snabbt för att sedan köras till skolorna och värmas på nytt.)
Jag tycker tidningsrubriken var felformulerad, det är ingenting som hotas, utan barnen och vår framtid som räddas!
För att få mer kött på benen var jag på studiebesök på centralköket och pratade med kostchefen.
Varje skolmåltid får i snitt kosta 8,50 kr….
Inte mycket ekologiska eller närproducerade råvaror används.
Däremot är maten säkrad rent hygieniskt och ”näringsmässigt” (vilket man kan diskutera, just med tanke på eko) med hjälp av egenkontrollprogrammet, trots att köket egentligen är undermåligt för den matkvantitet det hanterar.
Centralköket skulle behövas byggas om för 10 miljoner kr om det ska bli effektivt.
Varför inte använda de pengarna till att bygga om alla små skolkök och laga mat på plats åt barnen?
Ännu mer vatten på min kvarn får jag när tom kostchefen själv utryckligen är av samma åsikt!
Dock behövs det ungefär dubbelt så mycket pengar per måltid alltså ca 16 kr för att få varje måltid mer eko.
Men vad finns det som är viktigare än våra barns hälsa och jordklotets fortsatta existens?
En dag tidigare i veckan sådde jag små frön av matglädje hos våra deltagare på Rås då de allihopa fick vara i köket där och laga sig en egen måltid.
Ju fler kockar desto godare soppa.
Inte mycket ekosnack blev det. Ibland gäller det bara att försöka få någon att börja laga mat över huvudtaget…
