kravmärkt ren?

På Rås använder vi ju nästan uteslutande Krav-märkta råvaror i köket och odlingarna är ju redan kravmärkta.
Så jag började läsa på lite vad som gällde för att få kravmärka köket.
Tydligen går det bra att använda viltkött, men inte ren…

Jag lagar ju mest vegetarisk mat, men det är ju faktiskt lite aktuellt eftersom jag för bara någon vecka sen serverade ren till våra gäster, för att jag tyckte att det är ett bra alternativ om man nu måste äta kött.
Renar lever ju ändå vilt även om någon äger dem, eller?
Och finns det kravmärkt ren?
Eller måste man undvika ren i kravproduktion, det vore synd tycker jag.

Kanske vet Johan?

världens bästa jobb…

Men det är klart, har man världens bästa arbetsplats kan man ju få rätt mycket energi där.
Idag blev det 15 timmars jobb, tur man har så varierade uppgifter så man inte tröttnar.
Kl 7 imorse började jag med att sätta en deg och plocka iordning i köket.
Kl 9 kom deltagarna som fick arbetsuppgifter, bla hjälpte de mig med att duka iordning matsalen och skala grönsaker. Medans jag drog iväg på folkhälsorådsmöte i stadshuset.
Där hade vi genomgång av en folkhälsoenkät med Marit Eriksson från landstinget.
Mycket staplar och diagram som skulle visa hur våra invånare mår…
En hel del spekulationer om varför ohälsotalen hos det ena könet höjts på några år men sjunkit hos det andra osv.
En fundering som kom upp var varför kvinnor är bättre på att äta frukt och grönsaker än män, vilket framkom tydligt i svarsstatistiken. Det tyckte jag var intressant. Någon trodde det var för att kvinnor är mer måna om sitt utseende… (?)
Men när det gäller att äta MYCKET frukt och grönt så gör inte ens jag det. 5ggr om dagen är defenitionen… för mig blir det kanske 3 ggr och då är grönsaker ändå min basföda…
Men det viktiga är väl vad vi i folkhälsorådet kan göra åt det och det återstår att klura på.

Efter mötet blev det en shoppingtur på Coop, kvällens middagsgäster hade plötsligt ökat från 30 till 35 och lite senare skulle de komma 38 st. Så det var bara att bunkra upp med lite mer renskav som stod på menyn.
Sen tillbaks till jobbet och baka ut brödet, dinkelbröd med surdeg (igår blev det kavring) och i skafferiet hade vi egenbakat knäckebröd.
Till renskaven serverade jag ugnsrostade grönsaker (potatis, palsternacka, rödbeta, morot och savojkål) en sås på creme fraiche, messmör och vitlök, rårörda lingon, en sallad på surkål, groddar, morötter och aprikoser. En till sallad men bondbönor, smörbönor, fetaost och pumpakärnor.
Till efterrätt blåbärspaj med vaniljsås.
Alla verkade mätta och belåtna och mitt självförtroende har stigit efter min andra genomförda 30-manna middag på jobbet….
Inga bilder blev det, trots att kameran var med, hade liksom inte tid att fota.
Härligt är det att kunna säga till gästerna att nästan alla ingredienser är ekologiska och mycket är odlat i den egna trädgården och allt bröd är hembakat. Ni förstår att jag trivs!

grönsakstankar

Går just nu på en grönsaksodlarkurs anordnad av LRF.
Inriktningen är ekologisk odling och handlar lika mycket om jordmån, växtnäring och avkastning som hur man ska kunna sälja sina produkter och få snurr på sin verksamhet.
Tydligen finns det inte så många grönsaksproducenter i jänköpings län och det beror nog väldigt mycket på vår härliga växtzon 4, förutom då den lilla remsan längs med vättern som har nästan zon 1….

Jag tycker kursen har varit intressant ur ett personligt perspektiv, förmodligen kommer jag inte satsa på någon storskalig grönsaksproduktion i framtiden, men jag vill absolut jobba mer med odling. Och som privat hobbyodlarnörd suger man ju i sig allt som handlar om odling.
Men även som representant för Rås gård är det givande.
Vi är ju inte bara producenter utan även konsumenter och det diskuteras mycket kring vad man ska göra med sina produkter och hur man ska få avkastning för dem.
Som inköpare till köket kan man ju också vända på det och få tips om var man kan få tag på produkter man eftersöker.

Hur man än vänder och vrider på det här med ekoodling blir jag mer och mer övertygad om EN sak.
Att odla eko i sin hemmaträdgård eller på Rås där odlingarna är relativt små är ju inget problem, man har täckmaterial (tex gräsklipp) i lagom mängd, och det är överkomligt att med handkraft gå och lägga ut det i odlingarna och rensa manuellt
Men när man tänker på alla konventionella storodlingar på flera hektar så kan jag förstå att ekoodling inte är lätt.
Frågan är då om det överhuvudtaget ska finnas storodlingar?
Jag tycker återigen att vi måste minska,,, alltså ALLA som kan måste odla lite själva och vi måste gynna småodlare, de måste bli fler.
Och sist men inte minst; vi måste vara beredda att betala ett högre pris för varorna!
Jag kan faktiskt inte se någon annan lösning.

dyra råvaror?

saffran

Förra året tänkte jag köpa in ekologisk saffran till butiken, men jag vågade inte för den kostade så mycket mer än den ”vanliga”.
I år kostar den konventionella ungefär lika mycket, men folk köper ju ändå, när de inte har något val.
Men vad gör man då om man inte vill att saffranet ska ruinera hela julbudgeten?
Jag har köpt EN påse i år och bakade idag lussebullar som kommer räcka lagom fram till julafton, så dom ska vi verkligen njuta av. 

lusse

Det blir inga bullpåsar kvar i frysen som man rotar fram lagom till midsommar och inte heller några saffransskorpor eller andra saffransbakverk, då kommer jag använda andra kryddor, kardemumma tex, det är också juligt.
Vi måste nog bli lite bättre på att värdesätta maten.
Det fanns en tid när torsken var skolvardagsmat, nu serveras den som lyxfisk på restauranger, allt handlar om efterfrågan och tillgång och vi anpassar oss.
Var rädd om maten och njut av den!
Som tur är finns det näringsrik, bra mat som är relativt billig, välj den istället till vardagsmat, och värdesätt den med, släng inte bara för att det ändå var så billigt.
Idag blev det ärtsoppa.
Vad kostar ett kilo ärtor? Som en halv påse saffran tror jag… och det blir många portioner….

gula artor

 

Ärtsoppa

Blötlägg ett kilo ärtor över natten.
Häll av och koka tillsammans med 3 liter vatten (helst på vedspis).
Om man vill ha mindre gasbildande soppa ska man byta vatten nu.
Annars skummar man bort lite ärskal.
Lägg i 3-4 klyftade gula lökar, 4 buljongtärningar (utan glutamat!)
2 tsk salt och örtkryddor, det klassiska är timjan men pröva gärna dragon eller rosmarin.
Koka sedan 1-1½ timme tills ärtorna mjuknar.
Blanda gärna i turkisk yoghurt eller creme fraiche för mer krämighet på slutet.

Till det serveras nybakt surdegsbröd.

(Alla ingredienser finns som eko.)

Jag tänkte jag skulle testa att göra hoummos av gula ärtor istället för kikärtor nästa gång, någon som prövat? (och jag har ju lite gråärtor i skafferiet efter sommarens skörd de ska också användas snart.)

miljösmart blåsa

Idag har jag fyndat; svart långklänning.
Miljövänlig och ekonomisk, bara 6 guldpengar på röda korset, second hand.
Synd man inte ska på något cocktailparty på nyår.

blasa

Ganska ofta kan jag stolt konstatera att det mesta jag har på mig är återanvänt.
Kan bara minnas att jag köpt två nyproducerade plagg i år.
Det har i första hand berott på ekonomi men är även väldigt bra ur miljösynpunkt.
Om man oftast köper billiga begagnade kläder har man råd att då och då köpa lite dyrare nytt i ekologiska material eller av bättre kvalité.
Tänk på att ett plagg som håller dubbelt så länge har hälften så låg miljöpåverkan.

miljölektyr

I helgen ska jag förkovra mig, idag damp det ner två tidningar i miljöns tecken i brevlådan.
En ny tidning om klimatet; Effekt och miljöpartiets medlemstidning; Grönt.
Samtidigt passar jag på att skicka en tanke till alla som är i köpenhamn just nu.
Hejja hejja!!

tidningen

folkhälsorådet…

I och med mitt vikariat på Rås hamnade jag automatiskt i kommunens folkhälsoråd.
Idag  var jag med på mitt första  möte och än så länge har jag nog inte greppat riktigt vad det innebär…
Men jag försökte lite trevande ta upp att man kanske skulle väva in något sorts engagemang i klimatet i folkhälsofrågan. Mest pratades det bara om ungdomars ökande alkoholkonsumtion (som visst också är ett problem, det förnekar jag inte.)

Men jag tycker (fortfarande) att det inte finns något större problem för folkhälsan än klimatförändringarna, miljöförstöringarna och vårt icke hållbara konsumtionssamhälle.
Ett tidigare inlägg kan man läsa här.

 

grind

Och jag vill fortsätta propagera för att alla borde odla mer.
Vad får man då?

Giftfri mat!
Motion!
Frisk luft!
En meningsfull sysselsättning och ro i själen!
Mer grönmassa som kan binda koldioxid!

 

Och det är ju precis det här vi håller på med på Rås i och med grön rehabilitering.

 

matsal

Men det är ju inte alla som har möjlighet att få komma upp och bli ”rehabiliterade”.
Man borde kunna nå ut till fler.
Göra fler matnyttiga odlingar på kommunala gräsplättar, odla bärbuskar istället för prydnadsbuskar i kommunens parker, givetvis skulle alla invånare vara välkomna att plocka.
Än har inte kolonilotthysterien nått Tranås, men något borde göras för att fler skulle bli intresserade, även ungdomar.
Det här skulle man kombinera med matlagningskurser, där man får lära sig att ta hand om allt man odlat och laga bra nyttig mat från grunden.
Då skulle alla bli friskare och starkare, färre skulle vabba, mer pengar i skatteintäkter, billigare mat till familjerna, kortare arbetstid, fler skulle få chans att jobba….
Och naiv som jag är tror jag även det kan vara en väg att motverka ungdomsfylla.
Mätta glada ungdomar som bryr sig om sin omvärld och inte skaffar sig kickar genom att konsumera behöver inte dricka sig redlösa.

inspiration

Efter två långa textinlägg ville jag bara lätta upp med lite bilder från i somras.
Maten smakar så mycket bättre om det finns en glad och sund odlare bakom råvarorna (som inte använder gifter).

morot

 

lok

Bilderna är tagna på Mårdsmålen, där jag hjälpte till med skörden.

Färre tillsatser i maten eller rädda världen? det är frågan…

…och det är inte ens säkert att det behöver vara någon motsägelse där.
Eftersom jag blivit ombedd att förklara hur jag tänker så ska jag nu försöka formulera det….

I Tommy Svenssons senaste nyhetsbrev kritiseras KRAV för att de tillåter en hel del tillsatser och enligt Johan som arbetar på KRAV stämmer inte ens vissa av påståendena medans det finns en förklaring bakom andra tillsatser som används i KRAV-märkt mat.

Jag försöker köpa mat med så lite tillsatser i som möjligt och det finns främst två anledningar till det;
1: Många tillsatser är direkt skadliga för mina barns hälsa (och min egen också såklart, men det är inte lika viktigt).
2: Jag vill inte bli lurad. Köper jag en vara vill jag att den ska innehålla riktiga råvaror och inte en massa fusksubstanser som gör att någon annan tjänar pengar på att jag bär hem substitut… om än inte så hälsovådligt substitut.

Jag försöker också köpa mat som är ekologisk och KRAV-märkt av två anledningar;
1: Ekologisk mat innehåller inga bekämpningsmedel alltså gift som barnen (och jag) får i oss när vi äter den.
2: Ekologisk mat bidrar inte till utarmning och förgiftningen av våra jordar och släpper ut mindre koldioxid i och med att konstgödsel (som framställs med hjälp av fossil energi)  inte används i produktionen.
Dessutom innehåller KRAV-märkt mat mycket färre tillsatser än konventionell mat, så man slipper läsa så noggrant på etiketten.

Jag tycker det är kanon att sånna som Tommy Svensson engagerar sig och sprider sin kunskap om alla tillsatser som finns i vår mat. Och ska man vara renlärig ska man kanske undvika alla tveksamma E-nummer.
Men vissa tillsatser kan jag leva med medans andra väljer jag kategoriskt bort och då fokuserar jag verkligen på dem för att de känns otroligt onödiga och mer aktuella i mitt liv.
Ta tex natriumglutamat. Varför ska jag köpa en vara som är av så dålig kvalité att man måste ha i smakförstärkare för att det ska bli gott?
Sånt lägger jag inte pengar på (är inte heller tillåtet i KRAV-märkt mat). Dessutom kan det orsaka problem hos barn (och vuxna) som är känsliga mot just det ämnet. Bla  genom överaktivitet, agressivitet, migrän synrubbningar mm. Vågar inte chansa på att mina barn tål det ämnet.
En annan vara, som inte är en tillsats men som jag alltid undviker är margarin, för att det är så onödigt, hälsoskadligt och det finns bra alternativ.
Men så vet jag att det finns ett kravmärkt margarin som jag reagerade lite på när det kom.
Men KRAV har till uppgift att se till att odlingen av råvarorna sker på ett ekologiskt sätt, sen kan jag bara hoppas att tillverkningen av det margarinet (som säkert många veganer är glada över) sker på ett bättre sätt än det vanliga. Jag kommer iallafall inte köpa margarinet även om det är KRAV-märkt utan fortsätta med smör.

Tillbaka till de andra tillsatserna i KRAV-märkt mat.

Som sagt jag ser KRAV som en märkning för att odlingen skett på ett miljömässigt sätt, men fortfarande är många varor industritillverkade och kanske svåra att framställa på ett smakfullt sätt utan vissa tillsatser vad vet jag.
Därför köper jag väldigt sällan kakor, bullar, glass eller andra processade livsmedel ÄVEN om de är kravmärkta.
Men också för att det är så himla enkelt och trevligt att göra själv (av KRAV-märkta råvaror förstås!)
Dessutom mer miljövänligt, då man slipper hela hanteringen och den energi som går åt vid tillverkningen och paketering, som förmodligen är mycket mindre i det egna köket.
Och de gånger jag köper tex ett paket KRAV-märkt Siaglass så tycker jag det är helt ok med de tillsatser som Tommy Svensson tycker är tveksamma i,  jag känner mig ändå inte lurad eftersom den glassen både är miljövänligare och godare än alternativen och såklart spelar inte de tillsatserna  i samma division som tex AZO-färger eller natriumglutamat.

Men visst skulle jag vilja veta lite mer om varför alla de här tveksamma tillsatserna används i KRAV-märkt mat (om de nu gör det) och om man kan göra något för att minska antalet.
Men får jag bara en förklaring och kan göra ett ställningstagande själv så är jag nöjd.
Under tiden fortsätter jag som vanligt, litar till min egen kokkonst av så rena ekologiska råvaror som möjligt (bästa sättet att inte få i sig tillsatser OCH rädda världen) och ser genom fingrarna med lite konserveringsmedel här och där, det är så ytterst lite iallafall, om man lagar nästan all sin mat själv.

Barnmat på burk tex, vem behöver det egentligen?
Och svaveldioxid i vin, jag tror inte att det är den, i första hand, som gör att man mår illa dagen efter…