största hotet mot folkhÀlsan; klimatförÀndringarna

Förra veckan var det folkhÀlsovecka.

I vanliga fall nÀr man pratar om folkhÀlsa sÄ tror jag att de flesta tÀnker pÄ hjÀrt och kÀrlsjukdomar, fetma, sömn, utbrÀndhet och lösningarna pÄ de problemen; bra mat, motion, mindre alkohol och tobak, frisk luft, lugnare tempo mm.
Men pÄ kort tid har jag lÀst flera gÄnger om att det Àr klimatförÀndringarna som det största hotet mot vÄr folkhÀlsa.

NÀr jordens temperatur höjs blir det fler stormar, orkaner och översvÀmningar. Fler epidemier och tropiska sjukdomar bryter ut.
Torka och vÀrmeböljor leder till uteblivna skördar, med matbrist som följd.
Brist pÄ rent vatten Àr redan nu ett stort problem pÄ mÄnga hÄll i vÀrlden och man befarar fler stridigheter nÀr vattenkÀllor sinar.

Allt det hĂ€r har med oss att göra. Men man kan inte (som med de ”vanliga” folkhĂ€lsoproblemen) bara rĂ€kna in hur vi rör oss och vad vi Ă€ter.
Utan hÀr mÄste vi titta pÄ hela vÄr livsstil; Vad vi konsumerar, hur snabbt och hur lÄngt vi fÀrdas, hur bekvÀma vi vill vara och hur lÀtt vi vill bli nÄdda.

Att fundera lite pÄ hur och vad vi köper varje dag Àr en bra början att göra nÄgot Ät problemet.
Ta ekologisk mat tex.
MĂ„nga vet att det Ă€r bra för miljön att köpa kravmĂ€rkt, men vĂ€ldigt ofta hör man att ”jag har inte rĂ„d”.
Jag hÀnvisar igen till mitt tidigare inlÀgg om billig mat.
Vi fÄr vad vi ber om.

Ekologisk mat Àr bÀttre för miljön Àven om det har fraktats nÄgot lÀngre Àn en lokal konventionellt odlad produkt. Just för att det gÄr Ät stora mÀngder fossil energi till att framstÀlla konstgödsel och kemiska bekÀmpningsmedel.
Dessutom utarmar det inte jordarna och vi slipper fÄ kemikalier i oss nÀr vi Àter den ekologiska maten.
VÄra val i butiken ger ocksÄ en hint om vad vi vill ha och sÄ smÄningom gÄr fler lokala odlare över till mer ekologiskt. Vilket ju Àr det allra bÀsta.

Matförsörjningen i vÀrlden har ingenting med produktion att göra (just nu produceras det dubbelt sÄ mycket mat Àn vad som behövs för att mÀtta alla munnar) utan med politik, snedfördelning och ekonomi.

Vissa har ett överflöd och andra har inget.
Det slÀngs otroliga mÀngder mat.
Den mest miljövÀnliga maten Àr faktiskt den vi Àter upp.
Och dÄ kan det finnas en poÀng med att eko Àr lite dyrare, för man Àr lite mer rÀdd om den maten.
Man planerar sina inköp  bĂ€ttre och köper inte tre istĂ€llet för en för ”de var Ă€ndĂ„ sĂ„ billiga” och lĂ„ter hĂ€lften ligga och mögla i kylen.

VÀlj ocksÄ rÀttvisemÀrkta produkter.
Dels för att det Àr solidariskt och bra, sÄklart ska alla fÄ skÀligt betalt för sitt arbete.
Men det Àr Àven viktigt för miljön.
Ett stort problem för klimatet Àr befolkningstillvÀxten och befolkningen bara ökar.
FrÀmst sker ökningen i de fattiga delarna av vÀrlden.
Om man har makt över sitt liv, en lön som gÄr att leva pÄ, en utbildning och jÀmstÀlldhet sÄ skaffar man ocksÄ fÀrre barn. Vilket Àr en förutsÀttning om vi ska kunna hantera klimatkrisen.

Nu Àr det ju sÄ att de allra fattigaste ÀndÄ har den lÀgsta pÄverkan pÄ miljön, det Àr vi i vÀst som stÀller till det, pga vÄr livsstil, men det Àr de allra fattigaste som fÄr betala priset. De lever pÄ de mest utsatta platserna dÀr översvÀmningarna kommer bli vÀrst och torkan störst.

Vi i Sverige tex har oftast rÄd att vÀlja vilken mat vi vill köpa om man jÀmför med de som inte har rÄd med mat alls, och dÄ tycker jag man ska göra ett sÄ bra val som möjligt, som gynnar alla pÄ jorden.

Att konsumera hÄllbart handlar ocksÄ om att hela tiden stÀlla sig frÄgan; Köper jag det hÀr för att jag behöver det eller för att passa in?
Jag har skrivit om det fruktansvÀrda sambandet mellan vÄr elektronikhysteri och krig i vÀrlden.
VÄra val ger konsekvenser, bÄde för miljön och för andra mÀnniskor.
Och utslÀppen nÀr en vara produceras mÄste ocksÄ rÀknas in nÀr man tittar pÄ en befolknings koldioxidutslÀpp. VÄra billiga varor frÄn lÄgprisvaruhusen har oftast inte producerats i Sverige alltsÄ Àr inte de utslÀppen vÄra problem, eller?

SÄ vill man göra nÄgot för att stoppa klimatförÀndringarna finns det tvÄ saker jag vill tipsa om och som jag sjÀlv hela tiden försöker leva efter;

Bli en medveten konsument! FrÄga, stÀll krav, lÀs pÄ och vÀlj med omsorg.

Odla nÄgot Àtbart!
DÄ har du gjort en miljöinsats!
Du har bidragit till matförsörjningen i vÀrlden.
VĂ€ldigt mĂ„nga odlar, men inte grönsaker för dĂ„ mĂ„ste man ha ett trĂ€dgĂ„rdsland…
Men grönsaker kan passa jÀttebra i en rabatt eller kruka pÄ balkongen.
Och de Àr vackra!
SĂ„ byt ut nĂ„gra plantor blommor nĂ€sta Ă„r och odla lite rödbetor med vackra blad, eller en squash, eller gör en bersĂ„ av jordĂ€rtskockor, som bĂ„de blommar vackert, Ă€r svĂ„ra att misslyckas med, ger stor utdelning och dessutom Ă€r dyra i affĂ€ren…

jordart

Blommande jordÀrtskockor.

 

3 Kommentarer hittills »

  1. 1

    pappa skrev,

    5 oktober, 2009 @ 18:38

    kloka tankar, svÄrt att sÀga emot, lÀtt att följa
    om alla gör lite,blir det lite gÄnger 6miljarder, det blir massor.

  2. 2

    wannabebondjÀntan skrev,

    5 oktober, 2009 @ 18:51

    Mycket bra och intressant! TĂ„l att tĂ€nkas pĂ„… tyvĂ€rr sĂ„ Ă€r det vĂ€l sĂ„ att de som behöver lĂ€sa detta mest inte lĂ€ser det… :-/ anyway, jag hĂ„ller med; odla pĂ„!

  3. 3

    folkhĂ€lsorĂ„det… | hippihĂ€xan skrev,

    9 december, 2009 @ 21:39

    [...] [...]

Comment RSS · TrackBack URI

Skriv en rad!