Om man ska vara lite skrockfull, så är det mitt eget fel…  Jag skrev ju tidigare att det bästa med mitt land var att jag inte hade varken rådjur eller sniglar, det har jag fått äta upp nu.
Var nyss ute och plockade ett gäng och hällde kokande vatten på. Sen blev jag utelåst. Jonas släckte låste och gick och la sig… Där stod jag med min snigelhink och bankade på dörren…

Det är inga stora sniglar bara pyttesmå och ljusbruna. Men jag har sett lämningarna efter dem i landet de har ätit upp några störböneplantor, och smaskat på lite annat. Men om man kan ta så mycket som möjligt nu så kanske de inte hinner föröka sig så väldigt, har jag fel? Är jag chanslös?
Hoppas också att det är det blöta vädret som har gjort dem så många i år.

Det var en så underbar start på odlandet förra året. Allt var toppen, (förutom kålfjärilarna) så det kändes som ”Äh, det här är väl ingen konst, att odla”
Så kommer alla bakslagen nu och man vill bara ge upp. Men jag tror också att jag har lite för mycket land för vad jag hinner med, jag är lite tidsoptimist.

Man får  försöka njuta av det man har istället för att gräma sig över det man förlorar…

Oj, vad klokt…

För några dagar sedan var det så här vackert i trädgårdslandet;

Vatten, vatten som inte rinner undan.
Mina planteringar håller på att drunkna.
Den del av trädgården där huset ligger har ett dike så där stannar inget vatten kvar vilket ju är bra, jag måste nog gräva ett sådant dike bredvid landet också. Visserligen är det extremt mycket regn som har kommit, men vem vet när det kommer extremt mycket regn nästa gång?  Förra året var läget bra, när det var så varmt och torrt hela juli, vår gräsmatta var den enda som var grön här i byn.

Imorgon får jag en paus, vi ska åka och titta på  Linnés råshult . Hoppas jag får lite inspiration till nya trädgårdsprojekt.

Har föresten börjat använda ”råodör” för rådjuren. Jag tror det har hjälpt, återkommer…

Jag har börjat gräva framför vår entré. Jonas tycker vi kan hyra en liten grävmaskin, men jag tycker vi kan göra det själva. Så då får jag göra det själv.

Ser framför mig en stenlagd stig upp till grinden. Och så fort jag blir trött på grävandet tänker jag på pergolan jag vill bygga över stigen och alla fina klematis som ska växa där. Då orkar jag gräva lite till.

(Det kanske slutar med att vi hyr en grävmaskin ändå.)

En sak som är lite rolig är att jag kom ner till grunden från ett gammalt hus som stod här. De stenarna är jättefina och kan användas som trappa.

Satte ut ca 200 plantor majs i förrgår.

 Igår täckte jag med halm, men fåglarna älskar att gå och rafsa runt där. Hoppas de klarar sig, majsen.
Det är rätt torrt i landet nu, jag försöker vattna lite på kvällarna men idag hann jag inte.
Har gjort några dumma grejjer; tror jag sumpade en del av morötterna och rödbetorna, jag började rensa lite för tidigt. Jag blir så ivrig när det kommer upp för mycket tistlar och sånt så då är jag där och pillar. Men jag är inte så bra på att märka ut mina rader så jag tror jag störde en hel del av det frösådda.  En annan grej är dillen. Jag skulle så en hel bädd med bara dill och tänkte att då behöver det ju inte vara rader utan jag kan ju bara hälla ut fröna över hela… Smart!! Det är ju jättesvårt att täcka med gräsklipp emellan då, nu när de är så små. Och det skulle verkligen behövas för det är torrt så marken spricker. Ja ja man lär sig något nytt varje år. 

Hoppas det blir lika mycket björnbär som det är blommor då har jag ju iallafall lyckats med någonting i odlingsväg i år.

Rabarberna är fina iallafall men de stod ju här när vi flyttade hit. Idag gjorde vi rabarbersaft.