För ett tag sen hade jag besök i butiken av den här coola tjejen som påpekade snällt att ”Du ger en ju lätt lite dåligt samvete…”
Och jag tror inte hon är den första att tänka så.
Tyvärr.
För det är verkligen inte min mening….
Ett dåligt samvete gör ju inte världen till en bättre plats direkt.
En liten lagom dos kanske är en spark i röven mot bättre vanor, men sen måste man tycka att det är roligt och inspirerande att göra något åt situationen, annars fortsätter man inte.

Men varför väcker just ekomat sånna starka känslor?
Hade jag öppnat en inredningsbutik hade ju ingen fått dåligt samvete (utom jag).
Kanske för att alla vet att de borde vara mer miljövänliga, men man orkar inte riktigt bry sig, eller har inte tid, eller kunskap.

Men vänd på det istället då.
Få inte dåligt samvete av att komma till glad mat utan se det som en tillgång.
Låt mig nörda med det här jag tycker är intressant och brinner för, det kan inte alla hålla på med.
Men jag kan göra det lite lättare för andra att göra ett bra miljöval och jag hoppas att jag kan inspirera till ett lite miljövänligare liv.

Det var det som var tanken med butiken!

(och jag vet att du vet det Jenny;) )