Skördemornar

Oftast är jag ute i trädgården tidigt på morgonen, då får jag med mig en korg med skörd in och sen hinner jag förhoppningsvis ta vara på den under dagen, beroende på vad som står på agendan. Det har blivit en del burkar med vinägerinläggningar, nytt för i år. Kokkonserverade förstås. Vi har bara testat squashen (i mitten) än så länge och den var god, så fler burkar är tillagade. Till vänster är det smörgåsgurka i dillinläggning och till höger blandad kål.

Bygger vidare på fortet

I en vecka ungefär har trädgården varit fredad för rådjur. Jag tror att jag har lyckats täppa till alla hål, provisoriskt, men det ser inte klokt ut! Lastpallar på rad och metalltrådar spända ovanför för att de inte ska hoppa över. Bakom cypresshäcken har jag satt upp fårstängsel. Det är ju lätt att hoppa över för ett rådjur, men min teori är att de inte hoppar över och rakt in i en tät häck, och än så länge har jag haft rätt.

Portalen ska få en dörr och färg, liksom odlingslådan bredvid som jag byggde runt redan utplanterade kålplantor, så jag får vänta med att fylla den med jord och gödsel till efter skörd. Det ska även byggas två portaler till så nät kan fästas mellan dem. Som det är nu måste man gå upp via verandan för att komma in i trädgården.

Armeringsnät har jag skarvat med så länge, tills alla odlingslådor vid garageplan är färdigbyggda.

Fårstängsel på utsidan av cypresshäcken har hittills gjort jobbet.

Det är fantastiskt skönt att äntligen få behålla framförallt mangold (som tagit sig bra igen) och rödbetor. Men tyvärr kommer jag inte få några sockerärtor och störbönorna har blivit illa medfarna efter att återkommande ha blivit toppade så de har jag inte så stort hopp om.

Det är ju inte bara rådjur som finns i krokarna. Älgarna har jag hittills inte haft besök av fast de rör sig nära. Skulle de få för sig att komma in så kan de nog bara kliva rakt genom stängslet gissar jag.

Syrad squash

Nu har squashen börjat rulla in. Jag tänkte räkna dem i år. Förra året gjorde jag en inventering av alla som jag hade skördat och som jag inte hunnit ta hand om vid ett och samma tillfälle, då var den siffran uppe i 50 st! Men jag räknade inte totalen för säsongen.

Främst odlar jag mycket squash för att kunna syra. Fortfarande har jag två burkar syrade grönsaker kvar i källaren från 2020, trots att jag äter varje dag.

Idag blev det tre premiärburkar för 2021. När jag syrar börjar jag alltid med att hälla upp vatten i kannor, jag väger kannorna och häller i salt, ca 3% alltså 30 gr på en liter. Rör runt då och då medan jag förbereder alla grönsaker. Saltet ska lösa sig ordentligt innan det hälls i burkarna. Det blir oftast bäst när man har en blandning av grönsaker, men det är ju inte alltid det finns så många olika sorter att tillgå samtidigt. Jag försöker dock alltid ha i lök eftersom de innehåller mycket socker och får syrningen att komma igång bra. Idag blev det squash, lök, vitlök, kålrabbi och för smaksättning dillkronor, citronverbena och rosmarin.

När grönsakerna är skurna i bitar och lagda i burkar häller jag på vattnet och tar en liten fryspåse med lite vatten i, knyter ihop och klipper av överbliven plast och lägger på som en tyngd, för att hålla grönsakerna under vattenytan. Stänger locket och skriver datum på. Sen låter jag burkarna stå cirka en vecka i rumstemperatur i ett köksskåp, för att sedan flytta ner i källaren. Klart att äta efter ca 1 månad, men blir bara bättre efter längre tid.

Tidig morgon i juli

Igår kom regnet, så välbehövligt!

Det var länge sen jag var ute och klippte sniglar på morgonen, har knappt funnits några, men i morse behövdes det.

Potatisen har börjat blomma och squashen har satt frukt. Än så länge har jag skördat en squash. Har två burkar syrade grönsaker kvar i källaren. Förra året gjorde jag mängder med burkar, och jag har nog ätit nästan varje dag sedan dess. Nu gäller det att snart börja preppa för nästa vinter. Jag är beredd med många squashplantor.

I år har jag delat upp kålen på flera små tunnlar för att sprida risken med skadedjur. Förra året gjorde jag ett större kvarter till kålodling men det var ett hårt tryck från små svarta skalbaggar och senare både sniglar och kålfjärilar, så skörden blev verkligen inte vad jag hade hoppats på. Igår skördade jag den första sommarvarianten av vitkål. Det var lyxigt.

Garagetunneln levererar

Det tog sig som tur var i garagetunneln. Nu ser jag inte ett spår efter den tidigare chocken som jag utsatte plantorna för iom mitt gödslande. Kanske att det är lite väl mycket kväve i jorden, konsekvensen av det blir mer bladmassa än frukt.

Längst in i tunneln har jag satt några plantor långbönor som jag testade ute förra året, men då gick det inte alls bra. Värmen i tunneln verkar de trivas bättre med, jag hoppas på skörd.

Att skapa en perenn skogsträdgård

Ibland har jag stött på begreppet skogsträdgård, men ärligt talat inte varit så sugen, ogillar vanliga perennrabatter och tänk då en hel trädgård med det. Jag vill odla grönsaker, i bäddar som kan grepas ur varje år så jag får bort ogräs. Och hur mycket mat ger egentligen perenna örter och bär-och nötträd? Potatis, lök och squash är mer matigt. Men på senare tid har jag blivit lite sugen på göra en del av trädgården till något annat än traditionella odlingsbäddar med ettåringar. Något som kan komplettera den vanliga köksträdgården med ätbart vid tider på säsongen när grönsaksodlingarna inte börjat ge skörd. Så jag införskaffade boken Skogsträdgården av Philipp Weiss och Annevi Sjöberg. Vilken bibel! Väldigt nördig och intressant på flera sätt.

Min tänkta skogsträdgårdsdel ligger på andra sidan huset och är idag en riktig skog. Det är inte vad som menas med skogsträdgård, alltså att man ska ta en befintlig skog och göra om den till ”trädgårdsskog”, förutsättningarna är inte optimala, utan det skulle förmodligen vara mycket bättre att starta upp på åkermark. Men nu är det det här jag har. Marken är inte min än, utan ligger utanför min tomt, men förhoppningsvis kan ett köp snart gå igenom. Då kan jag sätta upp ett viltstängsel och börja bygga upp bäddar. Sen ska det planteras bärbuskar, frukt-och nötträd och perenna örter. Medan jag väntar ska jag läsa 400 sidor om skogsträdgård!

Riset ska inte eldas utan har sparats för att lägga i botten på odlingsbäddar.

Motgång del två – rådjur

Tidigare i våras hade jag en del rådjur som gick in i trädgården och jag förstärkte då mitt ganska slitna viltstängsel som jag har runt halva trädgården. Senast i onsdags nämnde jag för en vän att nu har jag i alla fall inga rådjur i odlingarna längre. Det skulle jag snabbt få äta upp. På torsdagen var jag ute fyra gånger (!) och skrämde iväg ett rådjur som tagit sig in och strosade runt. Jag är nästan säker på att det är en och samma individ och jag tror att hon är lite döv. Jag har nämligen ljudskrämmor för hjortdjur utplacerade där jag inte har nät. I förrgår satt jag ute sent på kvällen och väntade för att se var hon går in och då sprang ett gäng andra rådjur vidare förbi min trädgård, och undvek att gå nära skrämmorna.

Det här djuret har nu flyttat in och tagit min trädgård i besittning. Jag har provisoriskt hängt upp nät på flera ställen där det inte behövts förut, men måste fästa det bättre, för det fungerar uppenbarligen inte. När jag kom hem sent igår kväll var hon här, jag jagade ut henne, när jag vaknade 04:30 imorse låg hon inne i odlingen och tog det lugnt. Jag börjar bli paranoid och funderar på att ta jägarexamen för kommande år. Men det är väl ändå inte jaktsäsong på rådjur under sommaren och det är ju bara den här enskilda individen som är ett problem.

Varje morgon och kväll går jag en runda och klipper mördarsniglar och jag tar hellre sniglar än rådjur alla dar i veckan, för det går så snabbt när ett rådjur kommer in och äter. Sniglarna kan man liksom hålla undan om man är lite flitig. Med rådjur säger det bara slurp så är mangold, gråärter, potatisblast och kålrot borta.

Odlingsmotgångar 2021

Det har varit lite motigt på sistone i trädgården.

Som jag skrev i förra inlägget använder jag en hel del hö från får. Den är då uppblandad med fårskit men är inte så koncentrerad då fårägaren är duktig på att mocka ut fårskjulet ofta. Höet använder jag till att täcka i odlingarna. Förra helgen var det dags för årets stora utmockningsdag av fårskjulet och jag fick hem två släp med väl nedkissat hö, alltså själva bädden som legat som botten i skjulet hela vintern. Det stank ammoniak, men jag körde på och började lägga ut och täcka bäddar med höet. Mot bättre vetande fortsatte jag in i garagetälttunneln där jag planterat merparten av årets tomatplantor och täckte även där. Det var en ganska varm dag och när jag var klar kunde jag inte vara inne i tunneln pga lukten. Jag åkte iväg och kom tillbaka efter några timmar och då hade alla blad krullat ihop sig och gulnat på tomaterna.

Inte så konstigt kanske, men desto konstigare att jag inte anade oråd och insåg att det här var en dum idé. Ammoniakångorna borde gett mig en hint.

Väldigt färsk och obrunnen gödsel kan ju bli för starkt för plantornas rötter, men att lägga det ovanpå jorden som ett täcke brukar gå bra, då kan det långsamt brytas ner. Men detta var något helt annat. Gissa om jag var arg på mig själv och rädd att jag hade tagit kål på alla mina tomatplantor…

Efter fadäsen har tunneln stått öppen och vädrat dygnet runt. Plockade inte ut täckningen utan lät det ligga kvar, skadan var ju redan gjord. Jag har vattnat mycket och runt varje planta har jag föst bort höet och lagt extra jord runt stammen. Det börjar faktiskt se ut som det har gått bra, nu en vecka senare. En liten försening i tillväxten och en chock för alla inblandade, men plantorna klarade sig och kommer ge skörd.

Fortfarande lite gula blad men det mesta har jag klippt bort och tillväxten är god.

Min andra motgång den här veckan är att mitt enda etablerade äppelträd, som stod här när jag flyttade in blåste omkull i en av veckans hårda byar. Det var inte särskilt stort, men blommade bra i år och hade goda äpplen. Det var tråkigt också för jag har inte så många fruktträd. Har planterat två nya äppelträd varje år, men ett hade inte klarat vintern. Så totalt har jag nu tre stycken unga äppelträd, ett tanigt körsbärsträd från förra ägaren och ett stort plommonträd.

Biokol i trädgården

Det finns många sätt att fixa näring till odlingarna. Allt som du plockar ut i form av skörd behöver återbördas i form av gödsling på något sätt. Jag använder alla möjliga resurser jag kommer åt. Främst täcker jag odlingarna med gräsklipp eller hö blandat med fårskit därför att jag har tillgång till det. Men varje år gör jag några hinkar biokol att använda för plantor som behöver en extra boost, eller krukor där biokolet kan verka över lång tid.

Hur gör jag då mitt biokol?

Jag köper ett par säckar grillkol, (inte briketter) krossar med en slägga så mycket jag kan och orkar så det blir pulveriserat eller mindre bitar. Detta gör jag i en murarhink och låter släggan liksom tappas ner i hinken upprepade gånger. Sen lägger jag det i vanliga i hinkar med lock och häller kiss över så det täcker. Så får det stå i ett par veckor och sen kan jag använda det genom att blanda ett spadtag i planteringsgropen.

Ett år hade jag biokol under varenda tomatplanta i tunneln och det var kanske inte så lyckat, det blev en otrolig bladutveckling men inte så mycket frukt. Så använd med måtta till fruktbärande grödor.

Den stora utplanteringen

Helt plötsligt står jag där med platsbrist. Nej, jag gör ingen plan på hur och var jag ska ha alla grödor i trädgården. Möjligen gör jag en skiss på papper någon gång under våren, men sen frångår jag den ändå. Jag planerar bara i huvudet när jag går runt i trädgården och kikar och sen på slutet får det bli lite som det blir, där det finns plats kvar kan fröer och plantor åka ner. Det enda jag tycker är viktigt är att dokumentera hur det blev, så jag kan hålla växtföljden för potatis, kål, bönor och lök, framför allt.

Det blir oftast ganska stökigt med alla brätten, krukor och mjölkförpackningar under tiden arbete pågår. Det är bra att ha några ställen som man kan lägga skräpet på när man gräsklipper. Halmen utanför garagetunneln har blivit den platsen i år.

I gamla tunneln satsade jag i år på att odla lite allt möjligt. Några potatisplantor, kålrot, spetskål, sallat, rödbetor, piplök. Egentligen hade jag inte tänkt ha tomater alls här i år, men hade alldeles för många plantor till slut så de som inte fick plats i garagetunneln petar jag ner tillsammans med chili, gurka och okra mellan allt annat som växer och som sen ska skördas. Just nu är det därför lite trångt. (Plasten på sned i bakkant lyfter jag ner varma dagar så baksidan är helt öppen, därför hänger den på trekvart).

Chili, röbetor och röd spetskål samsas i tunneln.