Trädgårdstur i augusti

Det är en härlig tid, nu när man kan gå ut och bara plocka ihop en middag.

Squashen har verkligen börjat leverera och några tomater har jag tagit in. Alla lök är uppdragen och sockerärtorna som har gett skörd hela sommaren sjunger på sista versen nu.

Jag har påbörjat nya odlingsytor på gräsmattan. Med hjälp av kartong och halm täcker jag marken, nästa år bestämmer jag mig för var jag vill göra land och var gångarna ska vara. Nu har jag mycket halm hemma, men har nästan slut på kartong, det får bli nästa uppdrag att leta upp någon som har ett överskott.

Här kommer en rundvandring i trädgården, med kattsällskap en tidig morgon.

Det invaderade kållandet

I år har kålen verkligen inte mått bra. Den har blivit så illa åtgången, av flera olika djur. Först var det (vad jag tror) rapsbaggar. Efter det kom alla små och stora sniglar, värst var nog de små åkersniglarna. Jag började att ha nät över kållandet när jag planterade ut. Men de små svarta baggarna kom in under eller fanns där redan från början, i jorden. Sen när sniglarna blev för intensiva ville jag ha bättre översikt och tog bort nätet. Nu har snigeltrycket minskat men då har baggarna återvänt. Den vanliga fienden kålfjärilen har också dykt upp nu på sensommaren, men det känns som en barnlek att hålla undan larverna från den jämfört med rapsbaggarna. Alla nysådder av kål, kålrabbi, asiatiska kålsorter etc har blivit totalt uppätna trots att jag delvis försökt börja om med nytt nät. Jag hoppas kålen lyckas bättre nästa år!
Jag låter trots allt angripen kål stå kvar i landet för att kanske kunna få lite lite skörd av några plantor som inte blivit så skadade. Bättre att de fortsätter att gnaga på det som redan är skadat tänker jag.

En rundvandring i trädgården

Ok, jag är inte van vid rörliga medier, men har börjat filma lite i trädgården för att komma ihåg hur det såg ut. Delar den här från i söndags.

I min kökskompost, som stått och vilat sen tidig vår, började det växa pumpa efter att jag lagt i resterna av den sista jag hade kvar från förra året. Då var det smidigt att bara plocka bort sidorna på komposten och låta pumpan fortsätta växa. Får inte glömma att botten på komposten fortfarande ligger kvar längst ner i högen när jag skördar i höst.

Före och efter, 2 år

Det är så kul med före- och efterbilder. Här kommer ett gäng från trädgården. På bara två år har det faktiskt blivit en grönskande oas. Även om det finns mycket kvar att göra så njuter jag varje dag jag tittar ut över odlingarna från köksfönstret eller vandrar omkring mellan raderna med kaffekoppen i handen tidiga morgnar. Först en bild från 2018 strax efter att jag köpt huset.

Samma vy idag 2020.

Nästa vy 2018.

Och en bild från idag 2020.

Vår i isolering

Sedan ungefär fem veckor tillbaka har det varit isolering som gäller. Hemmaarbete och inte träffa någon förutom den närmsta familjen. Det har både varit tråkigt, skrämmande, ganska mycket som vanligt och alldeles underbart. För det mesta vill jag ju bara vara hemma i trädgården och hänga. Men det märks också att arbetskamrater är en viktig del i det som är mitt sociala liv… På gott och ont. En positiv sak är i alla fall att jag sparar cirka två timmar varje dag på att slippa pendla in till stan varje vardag. När jag slutar jobbet kl 16:30 kan jag gå direkt ut till landet.

Morgonens blåa ljus över ett nysått morotsland.

Tunneln har fått några enkla pallkragar och det börjar spira ganska bra. Hade jag inte haft tiden den här våren hade jag nog inte sått här utan väntat till tomaterna skulle ut.

Jag har i helgen hämtat hem två kärror halm om hö från ett fårstall, vinterbädden som städades ur. Det mesta lägger jag på hög så länge och använder till nya odlingar, landet är ändå täckt sedan tidigare hämtningar, som jag borde flytta på nu för att solen ska kunna komma ner och värma jorden.

De gamla svartavinbärsbuskar som stod i trädgården verkar faktiskt som de vill blomma i år. Det har inte hänt tidigare. Jag väntar med spänning.

Tvättkastanjer

Jag har ett hästkastanjträd på tomten. Det står lite dumt till i odlingsdelen av trädgården och jag har funderat på att ta ned det. Just nu är det inte så stort, men kastanjeträd kan ju växa sig väldigt stora och i så fall snor den både vatten näring och ljus. Dessutom vill jag mycket hellre ha ett fruktträd där.

Men så blev jag påmind om att man tydligen kan använda kastanjerna som tvättnötter. Så det testar jag. Tänk om det funkar och vi kan använda trädet till något vettigt, i så fall får det ju såklart stå kvar.

Så när vi var barnvakt till småkusinerna igår plockade vi ett gäng nötter som jag nu sköljt, delat och lagt i torken några timmar. Sen är de tydligen bara att använda som vanliga tvättnötter, ta ett gäng och lägg i en tvättpåse eller en strumpa, knyt ihop och låt köra med tvätten i maskinen.

Tomattunneln levererar

Självklart fick tunneln följa med i flytten. Den blir bara mer och mer skev för varje gång jag flyttar den. Tredje platsen nu, efter första placeringens oturliga incident.

Men det spelar inte så stor roll hur tunneln ser ut, bara den ger skydd och värme.

Förra hösten la jag ut kartong och halm på en 18 kvm stor yta, precis i kanten av cypresshäcken och i våras monterade jag tunneln på den ytan. Tomatplantorna grävde jag ner direkt genom täckmaterialet, fick hacka mig igenom den papp som inte förmultnat. På ena sidan blev bladen lite lila i början på säsongen vilket jag åtgärdade med gödselvattning, tänkte att det kunde vara fosforbrist, möjligen på grund av att cypresserna snodde mycket näring.

I mitten av tunneln lyckades gräset ta sig igenom täckmaterialet, eftersom jag hade gått och sparkat runt halmen, men det var lätt att rensa bort.

Eftersom jag har en mycket djupare borrad brunn nu än jag haft tidigare, vågade jag vattna mer än de senaste åren. Det gav resultat.

Jag fick plocka in alla tomater för någon vecka sen, då det började bli frost på nätterna. Nu ligger det gröna tomater överallt inomhus för eftermogning.

Tunneln kommer jag inte använda till någon vinterodling i år utan ska satsa på att få till bäddar med jord i den först och kanske gräva ner lite långtidsgödslande biokol som jag preparerat under sommaren.

Startåret, säsongen som gått

Det här året har varit ett snällt odlingsår, lagom mycket regn, lagom mycket sol. För mig var det första odlingsåret på en ny plats. Här kommer några bilder från juli. I ett tidigare inlägg visade jag hur jag förberedde förra hösten för att kunna odla, i alla fall något, i år. På den yta som syns på den första bilden låg en presenning hela vintern. I våras grävde jag upp jorden och vände bara på den så grässvålen låg nedåt. I det sådde jag och planterade ut en del förodlat. Större frön gick bra, olika sorters bönor till exempel. Utplanterad tunn purjo funkade inte, förmodligen lyckades inte rötterna etablera sig ordentligt eftersom det fanns luftfickor under ytan i och med att grässvålen inte var bearbetad. Kålen fick en genomarbetad djupbädd med gödsel i botten så den mådde prima.

Några få potatisar hamnade också i landet med upp och nedvänd grässvål. Det funkade bra. Just den här ytan har väldigt fin matjord, ca 50 cm djup, det verkar som någon har odlat här tidigare, även om jag inte kunde se några andra spår av det.

Den andra ytan täckte jag i höstas med kartonger (fick tag på emballage från en köksrenovering) och många skottkärror halm som jag släpade hem över åkern. I våras gjorde jag vallar av obrunnen hästgödsel direkt ovanpå halmen, där jag fyllde små diken med planteringsjord, som sedan såddes. Det var egentligen bara pumpa, squash och majs som trivdes med den behandlingen, vilket jag misstänkte. Obrunnen hästgödsel är inte vänligt mot små plantor även om de först tog sig upp i den lilla jord de fått. Däremot nu framåt hösten växte mangolden till sig i en sån bädd, när det blev lite svalare och fuktigare och rötterna hade hittat ner till jorden. Sättlöken däremot blev det inte något av alls. Det var så tydligt att den saknade riktig jord att växa i. Den här ytan är väldigt lerig, helt olikt den andra delen med fin matjord.

Mitt emellan de två landen står det 5 st vinbärsbuskar som varken blommade eller gav några bär i år, det var samma sak förra året och då beskar jag dem ändå i vintras. Jag funderar på att gräva bort dem och göra ett stort land av alltihop, eller plantera nya buskar.

Färdigflyttad

Nu är både jag och bloggen hemmastadda på nya plattformar. Bloggen ligger på ny server och äntligen kan jag uppdatera den igen. Själv är jag bosatt på endast en adress och känner mig tillfreds med det.

Hela det senaste året har varit galet. Jag har bott varannan vecka i Tranås och varannan vecka på Ingarö utanför Stockholm. Det har inneburit att jag jobbat hemifrån de veckor jag varit i Tranås vilket ibland har varit skönt, men ofta ganska långtråkigt.

Varje vecka när jag åkte till Ingarö (ca 30 mils resa) tog jag med mig ett fyllt släp och fixade på så sätt hela flytten själv med min lilla bil, som i somras gav upp och la av, som tur var när jag hade sålt mitt hus och lämnat nycklarna.

Jag är verkligen stolt över att jag lyckats genomföra den här livsomvälvande förändringen, att flytta ”hem” igen. Det är fantastiskt att ha ca 20-30 min resa till föräldrar och syskon, jämfört med 3 timmar tidigare. Hela flytten hade inte varit möjlig utan dem, då de i allra högsta grad varit inblandade i mitt husköp. Det är såklart lite sorgligt att två av tre döttrar just nu bor kvar i Tranås hos sin pappa, men vi ses ofta på helgerna.

Det jag saknar mest från Tranås (förutom barnen) är tillgången till mjölk direkt från ladugården. Här i Stockholmsområdet finns inga mjölkgårdar och jag har inte gjort halloumiost sen jag flyttade, det känns trist. Det andra är min vedspis i köket. Men det är förhoppningsvis åtgärdat innan året är slut. Att kunna elda i köket är så grundläggande, jag har bara bott tre år i ett hus som inte hade vedspis i köket, det var dessutom när Gudrun drog fram och vi hade strömavbrott i fem dagar… Nu har jag vedpanna i källaren som fixar uppvärmningen, så vedhanteringen behöver jag inte sakna, men det är den direkta värmekällan jag vill ha. Vedpanna fungerar dessutom inte under strömavbrott då det krävs fläkt och cirkulationspumpar för att systemet ska fungera.

Det absolut bästa i vardagen är att det går bussar. Vi cyklar till bussen varje dag för att ta oss till skola och jobb och det känns fantastiskt att knappt åka bil på vardagarna trots att vi bor på landet. Det andra är att ha en stor trädgård. Jag återkommer till den i fler inlägg.

föredrag för trädgårdsförening

 

I veckan fick jag komma och prata för trädgårdsföreningen i Täby och Vallentuna. Har aldrig tidigare gjort något sånt uppdrag, det var väldigt roligt!

Jag tänkte ta ett litet pausår med odlingen och inte vara så ambitiös i och med flytten i sommar. Tex kommer jag bara använda upp mitt frölager och inte köpa några nya frön förutom bönor, squash och majs. Direktsådda morötter och palsternackor kan jag bara glömma då jag inte har någon bar jord att så i. Bara nylagda bäddar med halm.

Men när jag gick igenom gamla bilder för att ha med på föreläsningen, från tidigare odlingsår, blev jag väldigt sugen på nya projekt. Det som blev uppenbart för mig när jag tittade på bilder från flera år bakåt är att det hänt mycket, jag gör lite varje år och jag märker det inte alltid själv, men i backspegeln så ser jag skillnaden. Nu ser jag fram emot att vara på en plats hela tiden, inte flänga fram och tillbaka och aldrig riktigt kunna följa upp.

I och med att jag är en vecka i Stockholm och en vecka i Tranås hinner jag precis påbörja något och sen ska jag åka till det andra stället. Som två parallella universum…

Bilder från tidigare år i landet där alla sommarblommor sått sig själva.