Lång tidshorisont i skogsträdgården

I höstas gick köpet av lite mark bakom mitt hus igenom och nu kan jag breda ut mig och förbereda för framtida planteringar. Några träd behöver fällas, men det kommer inte göras i år. Jag har dock börjat bygga hügelbäddar. Ris, pinnar, gamla stubbar och bark och flis från vedbacken har hamnat här i naturliga gropar i backen. Sen har jag fyllt på med halm och kommer fortsätta göra det vartefter det sjunker ihop. Det är väldigt torrt i det här läget och det kommer ta många år innan det blir jord av det hela. Men vad gör det, jag har inte bråttom.

På andra sidan, bakom min friggebod, har grannen börjat bygga ett hus. Lite insyn blir det på min tomt, och speciellt om jag kommer börja utnyttja friggeboden mer, men jag kommer nog vänja mig. Är ju annars otroligt bortskämd med att ha fritt från grannar åt alla håll eftersom det är äng och skog i tre av fyra väderstreck. Jag förekommer dock och planterar gran innanför det nyuppsatta stängslet mot den nya grannen. Även detta projekt kommer ta många år innan det ger något resultat. Men vad glad jag kommer vara då, att jag gjorde det nu.

Våren är här!

Det går snabbt nu och mycket som ska hinnas med. Jag är ofta ute några timmar på morgonen och jobbar i trädgården, innan skrivbordsjobbet drar igång. Fåglarna väcker mig ändå vid 4, 5-tiden… Det är mer lättjobbat nu fjärde odlingssäsongen i den här trädgården, all papp och alla grästorvor har börjat förmultna och det är ”riktig” jord som det går att så i, i nästan alla bäddar.

Jag började anlägga landen 2018, det mesta genom att täcka gräsmattan med kartong och halm. Jag fortsätter att utöka lite varje år på det sättet och täcker även de flesta bäddar med halm över vintern, som sen plockas bort på våren.

Vitlöken hann aldrig komma i jorden i höstas, tjälen överraskade i november. Satte den för några veckor sedan och den har nu börjat titta upp. Några lökar sitter också i tunneln för att möjligen få lite tidigare vitlöksskörd i sommar.

Årets morötter och tomater

Det här året har jag för första gången kunnat bjuda på hemodlade tomater och morötter ända till nu. Bara två burkar krossade tomater finns kvar, men jag har under vintern inte snålat på dem, krossade tomater är någon slags stapelvara i det här hushållet och används flera gånger i veckan. Fick frågan om jag sparar pengar på hemodlad mat och har faktiskt inte räknat på det, men jag gissar att jag inte gör det, initialt i alla fall. Krossade tomater i butik är ju väldigt billigt. Men det finns annat värde i att äta egenproducerad mat och det jag sparar på är väl att det blir en livsstil. De pengar en annan person skulle lägga på en dyr hobby eller gymkort lägger jag i trädgården och då får vi mat på köpet.

Förutom konserverade tomater har jag även torkade tomater kvar. De har nu ersatt tomatpuré som jag inte köper längre. Smaken i torkade tomater blir mer intensiv än de krossade. Jag slår kokande vatten på dem och låter dem stå en stund, sen finhackar jag eller mixar dem till en puré. Igår gjorde jag pizzasås av mixade torkade tomater, lite av blötläggningsvattnet, en skvätt olja och kryddor.

För en gångs skull har jag lyckats odla så mycket morötter att de har räckt hela vintern. Jag experimenterade i höstas, förvällde och frös in i slantar, de var bra att ha i olika wokar eller lasagne till exempel. En del tryckkonserverade jag i bara saltat vatten, går att använda på samma sätt. Även om de är väldigt färdigkokta så håller de ihop förvånansvärt bra när man blandar ner dem i olika rätter. Sen har jag också testat att förvara i källaren i plastbackar med torv det här året. Förra året packade jag dem med tidningspapper emellan, vilket inte fungerade alls, jag fick slänga en hel tunna som blivit möglig. Men torv funkade tydligen bra för morötter, däremot inte för rotselleri som istället möglade av torven men klarade sig bra i tidningspapper. Så slutsatsen i min källare är att morötter förvaras i torv, rotselleri förvaras i tidningspapper och potatis funkar lika bra i båda. Även palsternackor och rödbetor höll sig bra i backar med torv så det ska jag satsa mer på nästa år, då det har varit helt omöjligt att få upp några palsternackor ur landet sen i november då tjälen kom och släppte för bara någon vecka sen.

Skördemornar

Oftast är jag ute i trädgården tidigt på morgonen, då får jag med mig en korg med skörd in och sen hinner jag förhoppningsvis ta vara på den under dagen, beroende på vad som står på agendan. Det har blivit en del burkar med vinägerinläggningar, nytt för i år. Kokkonserverade förstås. Vi har bara testat squashen (i mitten) än så länge och den var god, så fler burkar är tillagade. Till vänster är det smörgåsgurka i dillinläggning och till höger blandad kål.

Bygger vidare på fortet

I en vecka ungefär har trädgården varit fredad för rådjur. Jag tror att jag har lyckats täppa till alla hål, provisoriskt, men det ser inte klokt ut! Lastpallar på rad och metalltrådar spända ovanför för att de inte ska hoppa över. Bakom cypresshäcken har jag satt upp fårstängsel. Det är ju lätt att hoppa över för ett rådjur, men min teori är att de inte hoppar över och rakt in i en tät häck, och än så länge har jag haft rätt.

Portalen ska få en dörr och färg, liksom odlingslådan bredvid som jag byggde runt redan utplanterade kålplantor, så jag får vänta med att fylla den med jord och gödsel till efter skörd. Det ska även byggas två portaler till så nät kan fästas mellan dem. Som det är nu måste man gå upp via verandan för att komma in i trädgården.

Armeringsnät har jag skarvat med så länge, tills alla odlingslådor vid garageplan är färdigbyggda.

Fårstängsel på utsidan av cypresshäcken har hittills gjort jobbet.

Det är fantastiskt skönt att äntligen få behålla framförallt mangold (som tagit sig bra igen) och rödbetor. Men tyvärr kommer jag inte få några sockerärtor och störbönorna har blivit illa medfarna efter att återkommande ha blivit toppade så de har jag inte så stort hopp om.

Det är ju inte bara rådjur som finns i krokarna. Älgarna har jag hittills inte haft besök av fast de rör sig nära. Skulle de få för sig att komma in så kan de nog bara kliva rakt genom stängslet gissar jag.

Syrad squash

Nu har squashen börjat rulla in. Jag tänkte räkna dem i år. Förra året gjorde jag en inventering av alla som jag hade skördat och som jag inte hunnit ta hand om vid ett och samma tillfälle, då var den siffran uppe i 50 st! Men jag räknade inte totalen för säsongen.

Främst odlar jag mycket squash för att kunna syra. Fortfarande har jag två burkar syrade grönsaker kvar i källaren från 2020, trots att jag äter varje dag.

Idag blev det tre premiärburkar för 2021. När jag syrar börjar jag alltid med att hälla upp vatten i kannor, jag väger kannorna och häller i salt, ca 3% alltså 30 gr på en liter. Rör runt då och då medan jag förbereder alla grönsaker. Saltet ska lösa sig ordentligt innan det hälls i burkarna. Det blir oftast bäst när man har en blandning av grönsaker, men det är ju inte alltid det finns så många olika sorter att tillgå samtidigt. Jag försöker dock alltid ha i lök eftersom de innehåller mycket socker och får syrningen att komma igång bra. Idag blev det squash, lök, vitlök, kålrabbi och för smaksättning dillkronor, citronverbena och rosmarin.

När grönsakerna är skurna i bitar och lagda i burkar häller jag på vattnet och tar en liten fryspåse med lite vatten i, knyter ihop och klipper av överbliven plast och lägger på som en tyngd, för att hålla grönsakerna under vattenytan. Stänger locket och skriver datum på. Sen låter jag burkarna stå cirka en vecka i rumstemperatur i ett köksskåp, för att sedan flytta ner i källaren. Klart att äta efter ca 1 månad, men blir bara bättre efter längre tid.

Tidig morgon i juli

Igår kom regnet, så välbehövligt!

Det var länge sen jag var ute och klippte sniglar på morgonen, har knappt funnits några, men i morse behövdes det.

Potatisen har börjat blomma och squashen har satt frukt. Än så länge har jag skördat en squash. Har två burkar syrade grönsaker kvar i källaren. Förra året gjorde jag mängder med burkar, och jag har nog ätit nästan varje dag sedan dess. Nu gäller det att snart börja preppa för nästa vinter. Jag är beredd med många squashplantor.

I år har jag delat upp kålen på flera små tunnlar för att sprida risken med skadedjur. Förra året gjorde jag ett större kvarter till kålodling men det var ett hårt tryck från små svarta skalbaggar och senare både sniglar och kålfjärilar, så skörden blev verkligen inte vad jag hade hoppats på. Igår skördade jag den första sommarvarianten av vitkål. Det var lyxigt.

Garagetunneln levererar

Det tog sig som tur var i garagetunneln. Nu ser jag inte ett spår efter den tidigare chocken som jag utsatte plantorna för iom mitt gödslande. Kanske att det är lite väl mycket kväve i jorden, konsekvensen av det blir mer bladmassa än frukt.

Längst in i tunneln har jag satt några plantor långbönor som jag testade ute förra året, men då gick det inte alls bra. Värmen i tunneln verkar de trivas bättre med, jag hoppas på skörd.

Att skapa en perenn skogsträdgård

Ibland har jag stött på begreppet skogsträdgård, men ärligt talat inte varit så sugen, ogillar vanliga perennrabatter och tänk då en hel trädgård med det. Jag vill odla grönsaker, i bäddar som kan grepas ur varje år så jag får bort ogräs. Och hur mycket mat ger egentligen perenna örter och bär-och nötträd? Potatis, lök och squash är mer matigt. Men på senare tid har jag blivit lite sugen på göra en del av trädgården till något annat än traditionella odlingsbäddar med ettåringar. Något som kan komplettera den vanliga köksträdgården med ätbart vid tider på säsongen när grönsaksodlingarna inte börjat ge skörd. Så jag införskaffade boken Skogsträdgården av Philipp Weiss och Annevi Sjöberg. Vilken bibel! Väldigt nördig och intressant på flera sätt.

Min tänkta skogsträdgårdsdel ligger på andra sidan huset och är idag en riktig skog. Det är inte vad som menas med skogsträdgård, alltså att man ska ta en befintlig skog och göra om den till ”trädgårdsskog”, förutsättningarna är inte optimala, utan det skulle förmodligen vara mycket bättre att starta upp på åkermark. Men nu är det det här jag har. Marken är inte min än, utan ligger utanför min tomt, men förhoppningsvis kan ett köp snart gå igenom. Då kan jag sätta upp ett viltstängsel och börja bygga upp bäddar. Sen ska det planteras bärbuskar, frukt-och nötträd och perenna örter. Medan jag väntar ska jag läsa 400 sidor om skogsträdgård!

Riset ska inte eldas utan har sparats för att lägga i botten på odlingsbäddar.

Motgång del två – rådjur

Tidigare i våras hade jag en del rådjur som gick in i trädgården och jag förstärkte då mitt ganska slitna viltstängsel som jag har runt halva trädgården. Senast i onsdags nämnde jag för en vän att nu har jag i alla fall inga rådjur i odlingarna längre. Det skulle jag snabbt få äta upp. På torsdagen var jag ute fyra gånger (!) och skrämde iväg ett rådjur som tagit sig in och strosade runt. Jag är nästan säker på att det är en och samma individ och jag tror att hon är lite döv. Jag har nämligen ljudskrämmor för hjortdjur utplacerade där jag inte har nät. I förrgår satt jag ute sent på kvällen och väntade för att se var hon går in och då sprang ett gäng andra rådjur vidare förbi min trädgård, och undvek att gå nära skrämmorna.

Det här djuret har nu flyttat in och tagit min trädgård i besittning. Jag har provisoriskt hängt upp nät på flera ställen där det inte behövts förut, men måste fästa det bättre, för det fungerar uppenbarligen inte. När jag kom hem sent igår kväll var hon här, jag jagade ut henne, när jag vaknade 04:30 imorse låg hon inne i odlingen och tog det lugnt. Jag börjar bli paranoid och funderar på att ta jägarexamen för kommande år. Men det är väl ändå inte jaktsäsong på rådjur under sommaren och det är ju bara den här enskilda individen som är ett problem.

Varje morgon och kväll går jag en runda och klipper mördarsniglar och jag tar hellre sniglar än rådjur alla dar i veckan, för det går så snabbt när ett rådjur kommer in och äter. Sniglarna kan man liksom hålla undan om man är lite flitig. Med rådjur säger det bara slurp så är mangold, gråärter, potatisblast och kålrot borta.