hippihäxan

Det blir ett vedhuggning varje kväll nu. Ett träningspass på två timmar är lagom.
Tar mig igenom min andra 10 kubikhög med lövträ som vi kapade i helgen. Men denna gång med yxa.

Som morot har jag att jag inte får fortsätta gräva innan jag är klar med veden.
I helgen hann vi iallafall ordna med en odlingslåda till barnen.
Den gamla sandlådan fick byta plats och fylldes med jord. Den har sittvänliga kanter och nu är fröna satta.
Själv har jag fått ihop tre odlingslådor av pallkragar och jorden från min komposthög, där jag odlade pumpa förra året, räckte till allihop.

Fick en begagnad kompostkvarn av mamma och pappa så nu slipper jag elda upp alla gamla kvistar och de kan bli fint flis som jag kan blanda i årets kompost.

… när man äntligen kan gå barfota!

Vissa hittar lugnet hos gud andra känner sig euforiska när de shoppar.
Själv känner jag mig närmast religiös när jag får lukta på grönmyntan som precis tittat upp i kryddlandet, känna daggen i gräset på morgonen eller tittar på all ved jag staplat till nästa år…

Plockade in en liten bukett libsticka, gräslök och mynta så jag kan njuta av lukten inne.

Ägnade förmiddagen åt att plantera om. Tomater, fänkål, purjo, persilja…
I år har jag även sått sparris.
En gång i tiden hade jag fina frösådda sparrisplantor men jag lämnade kvar dem i min förra trädgård.
Stortjejen blev glad när jag sådde nya, men lite besviken när jag sa att hon kan få smaka på dem när hon är ungefär… 15 år…

Vitlöken som vi satte i höstas har tittat upp och den kan vi iallafall få skörda i sommar.

Det blev vårfika i solen idag, men plötsligt kom årets första åskoväder och jag fick titta på de ”nya” utemöblerna (som jag bytt till mig mot en middag) genom fönstret.

Äntligen en helg med lite vårväder, de senaste har jag mest suttit inne, kurat och tittat på snöyran utanför.
Väckte grävarmusklerna i komposthögen igår. Vände på allt och gjorde iordning två drivbänkar, har även fått några gamla glasrutor så det blir nog uppdragning av småplantor där.

Vädret tillät även lite utomhusmålning.

Jag har två nyponbuskar på min trädgård. De står lite i vägen och jag har funderat många gånger på att ta bort dem. Men så ser jag varje år glädjen hos barnen när de plockar rosenblad på våren eller nypon på hösten till diverse pyssel. Så jag låter dem stå kvar.

I barnens skola finns det en hel häck av samma sorts nyponbuskar. Den är 100 meter lång och gränsar mot vägen. Visst är den gles och man kan lätt krypa igenom den. Vägen är ganska trafikerad och har tyvärr en hastighet på 50 km/timmen vilket är väldigt konstigt förbi en skola.
Diskussioner har varit uppe om att ta ner häcken och ersätta med staket.
Jag tycker man kan sätta upp staket men behålla häcken, dessutom borde hastigheten på vägen sänkas till 30 km/timmen.
När jag åkte förbi i går såg jag till min sorg att hela häcken var borta…
Föräldraföreningen på skolan beslutade att häcken skulle bort och jag förstår inte hur så många föräldrar samtidigt kan ha fått total blackout!
Till mitt stora förtret fick de godkänt av BU-nämnden i måndags då jag inte kunde närvara för att jag var första dagen på min praktikplats.
I utskicket inför nämnden stod inget om att man önskade ta bort häcken, i så fall hade jag ju naturligtvis protesterat.
Jag tycker att man ska tänka till både en och två gånger innan man tar bort både träd och buskar som tar lång tid på sig att växa upp igen, speciellt på skolgårdar där barn har mycket glädje av att det är grönt och lummigt.
Tyvärr finns det för många föräldrar som tycker bilar är finare än nyponrosor.

Här har det tittat upp ett och annat i gräsmattan, det är bara att njuta för jag har hört att det ska komma snö i helgen.

Nässlorna är inte stora än, men några små har vi plockat till nässelsoppa.
Fick en fråga hur de ser ut och vart man hittar dem, det gjorde mig lite fundersam för jag har inte tänkt på det. De finns ju överallt! I alla fall där det finns bebyggelse.  Det bästa när man ska plocka något nytt är att be någon visa, sen lär man sig snabbt känna igen. Det gäller i synnerhet nässlor eftersom de inte går att missta sig på när man bokstavligen känner på dem.

När det blir för mycket teknik är det underbart att solen lyser och det är vår.
Jag har klippt äppelträd och rensat bort gammalt skräp från rabatterna, det här är livet!! Det finns nog ingen bättre terapi än att ha en trädgård.

Mysigt att ha lite sällskap med.

Ägnade helgen åt trädgårdsarbete. Med en lånad grensax klippte jag delar av min häck. Det tog två dygn att bli av med träningsvärken, samma träningsvärk som efter klättringen förra veckan. Ser fram emot en ny säsong med lagom dos av båda sysslorna.

Min trädgård är ungefär 1000 kvm, inte så mycket, men här finns ändå 6 gamla äppelträd, två fläderbuskar och ett päronträd. Jag har också sett ut en plats att plantera ett plommonträd på.
Visst ger de flesta äppelträden frukt, men de ser ju för risiga ut. Det är ingen som har beskurit dem på många år.

Tyvärr har jag aldrig lärt mig att beskära, men jag vågar göra det ändå, tror inte att det finns så mycket att förlora. Eller gör det det?
Man har hört mycket, beskära, eller låta trädet växa som det vill, beskära i JAS-månaderna eller före slutet av mars.
Nu har jag tid och nu är det lätt att se var man sätter sågen eller sekatören, så ibland när jag har lust går jag och tar ner en gren här och där, eller klipper bort några vattenskott. Det är ett långsamt projekt, då kanske träden hinner vänja sig också.