Ny kursstart för odlingskursen

I helgen hade vi vår återträff med grönsaksodlingskursen. Jisses vad snabbt tiden har gått. Det har varit mycket jobb, men jag har samtidigt lärt mig massor. Det roligaste var att träffa alla igen efter 12 veckor och få höra om deras odlingsprojekt och trädgårdsdrömmar.

 

 

 

Det ska bli riktigt skoj att köra kursen igen i höst, så nu hoppas jag att alla odlingssugna som vill lära sig grunderna i grönsaksodling anmäler sig! Här kan man göra det.

 

 

Inga Kommentarer »

sått och satt

Jag vill egentligen inte stressa. Men hörde att det ska komma regn så idag skyndade jag på lite. Dessutom blir det flera långa dagar på jobbet framöver.

Nu är nästan allt som ska ut ute och allt som ska sås sått. Bara störbönor och squash/pumpa som får vänta lite till. Och tomater och chili står i krukor inomhus.

 

 

 

Potatisen och bondbönorna har redan tittat upp, rekordtidigt för att vara jag, ska täcka med ensilage när jag får min bal, men beställde en lite sent.

 

 

Spenat har jag ätit av ett tag, men för frysen plockar jag nässlor istället.

 

Tog en panoramabild med telefonen, inte så bra kvalitét kanske, men lite roligt att se allt på samma bild och landet verkar ju enormt!

Inga Kommentarer »

äntligen hittat ramslök

En sådan där trendväxt som dyker upp och alla måste ha, nu är jag också lite hipp! (Eller något år efter…)

Gjorde en helgutflykt till Omberg för ett tag sedan med släktingar. Tittade på naturfenomen och njöt av våren.

I skogen hittade vi dem, massor av ramslök.

En del mixade jag med olja och frös in, gjorde lite ramslökspesto att äta direkt och resten blev till örtsalt, inte populärt bland gästerna då det luktade vitlök i hela huset när örtsaltsmeten stod i ugnen med luckan på glänt… Gott blev det i alla fall och jag har släppt tanken på att odla ramslök hemma, det är mycket roligare att gå ut i skogen och plocka.

 

 

Inga Kommentarer »

kirskål och grönmynta

Mitt kryddland är invaderat! Vet att det är dumt, men jag planterade grönmynta i det… Där växer redan kirskål och jag vet inte vilket som har värst rotsystem. Men något behöver göras, för de dödar allt annat. Jag ogillar perennrabatter (för det är så svårt att rensa) och kryddlandet har blivit en anhalt för alla möjliga växter som jag inte vetat var jag ska sätta i väntan på bättre plats. Här står bland annat flera fina pioner som jag räddade från min förra trädgård, med dem kom kirskålen.

Har iallafall börjat gräva igenom det, flyttade på alla smultronplantor som stod som en inramning längst med kanten och som fört en tynande tillvaro när grönmyntan har trängt sig in under dem. Det är helt galet hur grova rötter myntan har och långa! Om jag någonsin blir klar med den här genomgrävningen tror jag att jag ska odla gröngödslingsgrödor här något år och sedan gräva igen. Myntan får stå någon annanstans.

 

Inga Kommentarer »

våruppdatering

En månad går fort och oftast känns det som allt står och stampar och inget händer. Men när jag går igenom bilder från de senaste veckorna så märks det ändå skillnad.

Det har varit en varm period med sommarvärme när jag fick stoppa mig själv från att börja plantera ut försådder i landet, det funkar inte och det vet jag, måste vänta lite till. I veckan slog det om och nu är det ca 5 grader ute, så glad att jag hade is i magen och väntade.

Alla bäddar är färdiga för sådd och plantering, en del frön har kommit i jorden, samt potatisen. Men nu får det bli en ofrivillig paus från trädgårdsarbete eftersom min nyfixade vedklyv har gått sönder igen så det är bara att stå med yxa vilket är trevlig men mycket mer tidskrävande.

 

Några morgonbilder från trädgården.

 

 

 

 

 

Vitlöken har kommit upp fint trots att det var älgar och klampade runt just här i vintras.

 


Sparrisen har vi skördat av!

 

I tunneln (som i år saknar dörr) spirar ruccola och kål för utplantering senare.

Inga Kommentarer »

kall vår

Det är kallt ute, men har man svettiga sysslor att göra så är det okej ändå. Nu har jag sågat upp nästa års ved, 20 kubik. Bara klyveriet kvar. Har fortfarande ved kvar och vill gärna elda upp så mycket som möjligt av den innan jag travar upp det nya lagret, så inomhus är det varmt i alla fall. I år har jag sågat allt själv (med någon timmes hjälp av dottern). Jag beställer ved som är lagom grov att jag kan bära den själv, men får alltid några stora stockar, tur då att jag fick en motorsåg i julklapp för några år sen, då kan jag dela dem på mitten.

 

I morse såg det ut så här när jag vaknade.

 

 

Inne böjar det bli trångt i fönstren så nu hoppas jag på en varm majmånad. Men egentligen är det rätt bra att det är lite kyligt så inte växtligheten luras att starta för tidigt och det blir bakslag med några kalla nätter mitt under äppel-och bärblomning.

 

 

Inga Kommentarer »

komposttömning

Varje vår tömmer jag kökskomposten och gräver ner innehållet i landet. Det är något av det äckligaste men även mest tillfredsställande jag ägnar mig åt i trädgården. Jag har en lätt fobi för mask och i komposten kryllar det av dem… Jo, jag är glad för att de finns där, såklart! Men jag vill inte umgås med dem.

 

Jag gräver fåror i landet, bottnar med material från trädgården och fyller på med någon kärra halvbrunnen kökskompost och sen på med jord igen. Det blir fina bäddar för kål, squash och purjolök.

 

 

Framåt kvällen hade jag besök av tre älgar som strosade runt utanför, bara en hamnade på bild.

Inga Kommentarer »

inget fräsande i år

Nu är jag inne på fjärde säsongen med mitt trädgårdsland. Dags för potatisen att få samma plats som första året.

Varje vår hittills har jag jordfräst, jag har dessutom både andra och tredje året grävt nästan hela landet med spade både höst och vår för att få bort ogräs. Men i år kommer jag nog inte plocka fram jordfräsen alls, och spaden har jag knappt rört. Jag har grävt igenom det mesta med grep och på vissa ställen inte rört jorden alls. Hur kommer det sig? Förra sommaren täckte jag det mesta med ett tjockt lager ensilage. Tidigare har jag mest använt gräsklipp från den egna trädgården och eftersom jag inte har så stor gräsmatta så räcker det inte för att kväva ogräset och nära jorden särskilt mycket, även om det gett mina plantor näring. I år fick jag verkligen lön för mödan att jag grävt så mycket tidigare år och även täckte flitigt förra året. Jorden är fin och lucker. En del bäddar kommer jag dock gräva där jag fyller på med trädgårdsskräp och kompost, speciellt för kålen och squashen. Med lite upphöjda bäddar blir det varmare och trevligare för plantorna och samtidigt lättare att avgränsa bäddarna från gångarna.

 

 

Har haft fiberduk på några bäddar och sådde lite morötter i helgen. Det har även börjat titta upp lite spenat och rädisor från en tidigare sådd. Jag hatar fiberduk, det ser så fult ut med de vita styckena, jag bor nära en bondgård och överallt ser man spår efter den vita ensilageplasten som far iväg över åkrar och ängar. Fiberduken ser ut som den på håll och ser då extra skräpig ut. Men den ger ju skydd och värme så jag får vänja mig.

 

2 Kommentarer »

snabb rabarber

Överallt där jag läst om rabarber i böcker och på nätet, har det sagts att rabarber är ett tålamodsprojekt, lite som sparris som jag nämnde i förra inlägget. Att väntan på skörd kan ta flera år. Förra året fick jag några frön av kulturarvsrabarbern (vilket fantastiskt ord…) Glaskins Perpetual med lägre oxalsyrahalt än andra sorter. Sådde några och alla grodde. Under sommaren planterade jag ut plantor och trodde så klart jag skulle få vänta. Men, rabarbern växte så det knakade. Har aldrig haft så stora fina plantor tidigare. Men jag lät bli att skörda stora mängder så plantorna skulle få bättre chans att klara vintern.

Nu har de börjat titta upp igen och jag har gott hopp om de här fina raberberna. Speciellt som min gamla planta som stod i trädgården när jag flyttade in inte har visat sig än och jag har onda aningar om att den kanske har gett upp.

 

 

Längst fram till höger står de små rabarberplantorna som jag sådde förra året.

 

 

Testar att sätta en hink över en planta, är ingen rabarbernörd, men alla säger ju att ”glasrabarber” är en delikatess.

 

Inga Kommentarer »

sparris från eget frö

För några år sedan sådde jag sparris. Det är ett långsiktigt projekt att börja odla sparris om man inte tar genvägen och köper en rotplanta. Förra året fick vi en smakbit var.

 

 

Efter midsommar ska man låta sparris växa och inte skörda mer det året, då hinner den samla kraft till rötterna inför nästa säsong. Några av mina sparrisplantor visade sig vara honplantor för de fick små röda bär. Nu efter vintern rensade jag bort den gamla sparrisblasten som stod torr och gul i landet, men några bär hängde kvar. Jag fyllde en burk med jord, pillade ur fröna ur bären och sådde dem. Kolla vad som tittade upp!

 

Egna sparrisplantor, från eget frö. Inte trodde jag det skulle vara så lätt att få dem att gro.

 

 

Inga Kommentarer »