Idag har Colm Ó Ciarnáin, Omställare från Tranås skrivit en text om vad som krävs av samhället för att möta framtiden. Den är lång, men orka läs!
Omställning Tranås hittar du här.

Vad händer om vi tar bort tillväxt som mål och låter det återgå till att vara ett
resultat av andra viktigare mål!?

Har du någonsin tänkt att något kanske inte är helt rätt med ekonomin?
Det kan låta som en uppenbar fråga just nu, men många människor ställde denna fråga när
Omställning var i sin uppstartsfas, de mer blomstrande åren 2005 och 2006. Medan allt
kändes mer välmående då, var många oroliga för att vår ekonomi saknade resiliens
(motståndskraft).
Folk undrade hur det ekonomiska systemet som vi har var utrustat för
att hantera chocker som plötsliga höjningar av oljepriset eller energibrist.
I själva verket är vår ekonomiska tillväxt helt knuten till ökad
energianvändningen, och det har alltid varit så.
Omställning utmanar idén att vi måste gå tillbaka till den ekonomiska tillväxten, i den konventionella meningen. Omställning föreslår nya sätt att regenerera ekonomin genom att göra saker mycket mer lokalt igen och verkligen skära ner på hur mycket våra företag och tjänster är beroende av fossila bränslen. Detta kan vara enormt ekonomiskt fördelaktigt för våra lokala samhällen.

Centrala aspekter av en ny ekonomi, vi behöver främja:

Omlokalisering – Vi arbetar för ”lokalisering”, så att vi kan möta våra grundläggande behov lokalt (mat, byggmaterial, energi, mm). detta erbjuder stor potential för våra lokala ekonomier, samtidigt som det minskar sårbarheten förknippad med allt dyrare olja och energi och därmed reduceras koldioxidutsläppen.

Resiliens – Ett centralt begrepp inom transitionrörelsen är det engelska ordet resilience.

Ett resilient lokalsamhälle klarar att stå emot tuffa förändringar och snabbt komma på fötter igen, som en tallskog efter brand. Hur många ben står lokalsamhället på för sin försörjning? Är det exempelvis bara monteringsindustri, eller skogsindusri?
Ett resilient lokalsamhälle har många olika näringar.
Hur hårt sammanlänkat är lokalsamhället med resten av världen? Är lokalsamhället
t.ex. självförsörjande på mat? Hur snabbt sker återkoppling? Ser vi konsekvenserna av våra
handlingar? I ett resilient lokalsamhälle får de som fattar beslut snabbt signaler om något inte står rätt till och behöver åtgärdas.

3L – Tanken att det är bra om vi kan öka andelen av lokalt ägande, lokalt producerat och lokalt
konsumerat för att främja lokala samhällen.

Läckande hink – Vår lokalekonomi är som en hink, som fylls av våra löner, pensioner och
skatt. Den töms av hål skapade av t.ex. Internethandel, räkningsbetalningar och handel från
verksamheter som har sin huvudverksamhet någon annanstans. Varje hål är ett potentiellt
arbetstillfälle, lokalt företag, eller en utbildningmöjlighet som försvinner.

Lågkoldioxidkonsumtion
Denna sk ”tredje väg” har bland annat beskrivits av John Holmberg vid Chalmers tekniska
högskola i en rapport till Naturvårdsverket. Den mest förespråkade vägen är idag att lita till
tekniska landvinningar. En annan väg talar om uppoffringar. Den tredje vägen till klimatomställning som utgår från människans välbefinnande och en förändring av vårt konsumtionsmönster. Genom att lyfta människors kulturella och sociala upplevelser och skapa möjligheter till aktivt deltagande i mer socialt umgänge, sport, konst, litteratur, teater, dans, eller musik så ökas välbefinnandet, förändras konsumtionsmönster och minskar resursförbrukningen.

Slutsats; vi behöver en Omställning till en mer lokal och cirkulär ekonomi!