För ett tag sen hörde det av sig en reporter som ville göra en artikel om mig som skulle handla om alternativ livsstil, att bryta sig loss från konsumtionssamhället och vara självförsörjande.
Jag upplyste reportern om att jag på inga vis är självförsörjande (även om jag ofta gör det mesta i matväg själv fast av köpta råvaror) mina odlingar räcker ju bara till några månader.
När vi pratat ett tag insåg reportern att jag inte var tillräckligt alternativ, dessutom fanns det ingen dramaturgi i min historia….
Ingen insikt, om vilken värld vi lever i, som kommit som en blixt från klar himmel och inga revolutionerande livsstilsförändringar från den ena dagen till den andra.
Just nu känner jag mig inte heller så alternativ. Jag kämpar på med heltidsarbete, hämtar barn på skola och fritis, skjutsar till aktiviteter och läser läxor. Åker alldeles för mycket bil för att hinna med och kunna gå på kvällsmöten samtidigt som jag sköter ett hushåll.
Men, jag köper fortfarande bara ekologiskt, inget ”onödigt” och handlar nästan allt på loppis. Jag sopsorterar och hobbyodlar.
Mitt miljöengagemang just nu ligger nog mest i mitt jobb och mitt politiska engagemang och så kan det ju få vara ett tag även om jag blir lite rädd för mig själv när jag står där i mataffären och funderar på vad jag kan köpa som går SNABBT att tillaga…. Det var ju inte så jag ville ha det.
Det är ett dilemma det där att man jobbar långa dagar för att få ihop lite pengar, men istället lägger man mer pengar på snabbmat och bilresor för att hinna med att jobba mer… det finns en kritisk gräns för när det inte är ekonomiskt lönsamt att jobba längre dagar och jag ska verkligen försöka hitta den.
Lite lugnare tempo blir det iallafall så här på helgen.
Jag tror att hur man än vänder på det så känner man att det går att göra mer eller på ett annat sätt. Men allt har sin tid och ens miljöengagemang på på påverkas av livet så därför får man inte lägga för mycket börda på sig själv. Så glöm inte att du gör mer än många andra:) men att hitta en balans i sitt liv är nog något av det viktigaste. Man måste få känna att ens energi och tid räcker till mer än bara arbete!
Jo, så sant Carro. Jag tycker det är skönt att rutiner och värderingar sitter där de sitter när livet snurrar på lite snabbare, då det är lätt att ta genvägar. Då vet man hur man ska göra och kan välja.
Jag brottas med exakt samma! Jag har testat att jobba heltid, men precis som du säger, det kommer till en gräns när det är lönsamt. Jag har insett att 85% möjligen med ett eller annat extrapass är precis lagom för oss. Då hinner och orkar jag laga ritkig mat de flesta dagarna. Det gör jag inte när jag jobbar heltid.
Meh, hallå! Du är ju helt normalt jätteengagerad i bra saker, till skillnad från de flesta andra Homo Sapiens på den här planeten. kram // J