Dagens outfit:
tunika: andra hand
strumpbyxor: andra hand
Har hippihäxan blivit modeblogg? Nja, nej! Men jag kan inte undgå att fundera över ämnet.
Igår fick vi två kassar begagnade barnkläder. Tjejerna var överlyckliga och har prövat minst 3 kombinationer var.
5-åringen brukar lägga fram kläder dagen innan hon ska gå till förskolan, snyggt och prydligt med tröjan innanför klänningen och strumpbyxorna liksom invikta i klänningen, som om det satt på henne. Ibland lägger hon fram redan på fredagen vad hon ska ha på måndagen. Det är alltid klänning och strumpbyxor och har man ingen klänning är det alltid snyggare med bara strumbyxor än vanliga byxor…
Jag låter henne hållas, det är ju ganska sött.
Men… hur blir det sen?
När hon/de blir äldre?
Jag är ingen flitig modebloggsläsare men tillräckligt många har jag hamnat på, för att inse att det handlar mycket om shopping och konsumtion. Förmodligen precis som i det verkliga livet och i allt lägre åldrar. Det handlar om märken och trender allt för att folk ska handla upp sin pengar (och tära på miljön, vilket förmodligen inte är avsikten, men blir så ändå.)
Jag hoppas så att jag ska kunna förmedla någon ickematerialistisk syn på kläder och mode till mina döttrar, men jag anar att den dagen kommer då dom inte är lika lyckliga över en kasse begagnat som de är idag.
Ibland kikar jag in på ”underbara clara” för att hon ofta har fina bilder och en syn på mode och kläder som jag gillar. (Inte för att jag är modemedveten men det är ju alltid kul att vara fin.) Hon är för mode men emot shopping. Funkar det? Kolla själva.
Tänk om man kunde vara kreativ och bra på att sy och lära sin barn att skapa sina egna kläder och sin egen stil. Jo, för jag tänker mest på barnen som ska växa upp, själv känner jag mig så gammal att jag inte bryr mig, om någon tycker jag är otrendig, och jag har ju tidigare skrivit att jag har som mål att bara köpa ekologiska kläder, då blir utbudet lite mer begränsat vilket jag tycker är skönt. Då skapar sig stilen av sig själv liksom. (Möjligt att jag skulle bli mer intresserad om jag började jobba, men att klä upp sig för att gå till öppna förskolan och fika med andra mammor känns lite overkill…)
Slutligen ett citat från ekobutiken hildur, som verkligen kan samanfatta den sorts konsumtion jag eftersträvar: ”Slowshopping – köp det du verkligen vill ha och det som du mår bra av och blir glad av. Hellre färre saker som du gillar och använder ofta och länge än ”slit och släng-konsumtion.”
fin blogg! ha en bra dag 🙂
Jag har alltid skämt samt tänkt ”jag undrar hur det blir när tre systrar hamnar i tonåren och alla ska ha kläder, och lånar av varandra”
Antingen blir de super bitchiga eller så är de glada att de är tre och kan köpa två tredjedelar mindre kläder och ändå ha lika mycket tillsammans som en vanlig tonåing.
Problemet är ju dock med att sy själv och ha en egen stil, är man inte tillräckligt stark innombords för att klara av det, så kommer vännerna i skolan tillslut bli för mycket. Det är ju dässvärre personerna med ”egen stil” som hamnar lite utanför”.
Det är ju just det där som är problemet, med identitet och sånt när man hamnar i en klass/grupp av människor som kanske inte alls tycker som en själv. Jag vill ju inte att mina barn ska få lida för mina åsikter och mitt ställningstagande. Men man hoppas de har skinn på näsan då.
Louise: Lustigt att du gillar min blogg. Välkommen tillbaka närhelst du vill ha lite inspiration till ett lugnare liv på landet.
Mm… Jag minns själv när man var i den där åldern (var ju faktiskt inte så fruktansvärt länge sedan) och man jämförde precis allting mellan varandra.
Jämförde och skröt, och retades ifall någon hade någonting annorlunda:
Julklappar, Veckopeng, Lördagsgodis, Kläder, Hockey Bilder eller Bokmärken, m.m, m.m.
Det gör man visserligen fortfarande på sätt och vis, Kamera, iPod, Dyrast Väska, Kontraktet på lägenheten, Lön och så vidare, bara det att man inte tar åt sig på samma sätt… tror jag i alla fall… Jag tar inte åt mig på samma sätt i alla fall…
Eller gör man det? Jag har näst intill köpt en ny mobil för att jag har blivit intalad av alla att min gamla SonyEricsson utan kamera definitivt måste upgraderas. Men jag menar, jag kan ring och SMS och det är det ända jag kommer att ha mobilen till i alla fall… Hm… Vi lär alltid påvärkas av omvärlden, oavsätt hur gammal man blir bara i olika mängd självklart. Skolåldrn är väl den värsta tiden… Oh well… Nu har jag babblat tillräckligt… Måste till jobbet…
Nu kan man vara med och tävla om en pocketbok på http://www.ekoblogg.blogg.se
Vill du tävla?
Mina barn fick också ärva mycket kläder när de var små men sen kommer som sagt en tid när det inte är så populärt längre. Det kommer också en tid när de flesta ungdommar vill revoltera på något sätt. Det visar sig ofta i deras klädstil. Allt det där måste vi acceptera, men jag tror att det viktigaste är att vi gett dem en grundvärdering som de sedan kan plocka fram när de blir äldre. Mer kan vi inte göra!
Gunilla: Jag håller med. Man märker ju själv hur det poppar upp saker hela tiden som man vet kommer från ens uppfostran, men som man inte har känts vid under sin uppväxt.
Kristoffer: Man måste stå på sig. Själv har jag Jonas gamla mobil, som han tyckte var för dålig för ett år sen och köpte en ny. Men den duger åt mig. Måste ladda den ofta bara…
Hej! Är det försent att lämna kommentarer? Hur är de oskrivna reglerna i bloggvärlden? Jag har ialla fall tre barn, pojke på snart 19, flicka på 14 och en liten på nästan 11 månader. De två äldre har växt upp med ärvda och begagnade kläder, det är ju jättekul att fynda bra saker! Det har slagit om totalt i tonåren och de blev otroligt modemedvetna. ”Du är ju så´n där natur och fred typ” har man fått höra… Nu har lille pojken på snart 19 plötstligt sansat sig, lite iallafall, han är lika modemedveten, men spenderar inte allt på kläder längre! Fortsätt du med begagnat, det blir nog ett allt starkare inslag i modet! Ska du någon gång ha något nytt så kan du ju alltid titta in på http://grona-grodan.se , vi kommer att få in mer saker vartefter och vi letar efter saker som är ekologiska och producerade på ett bra sätt! Bebisen har förresten också ärvda kläder, men nu blir det kompletteringar från vår butik, / Hälsningar Susanne