Det är så många små detaljer som påverkar hur man mår. När något känns jobbigt färgar det av sig på annat och tvärtom. Nu känns det lättare att leva.
I helgen köpte jag ny bil, ja, den var ju begagnad förstås, men jag har inte förstått hur jobbigt det varit att åka med en bil som riskerat att rasa ihop vilken dag som helst. Psykisk stress. Den var inne på lagning i över en vecka och jag insåg att det inte är möjligt för mig att bo 1,7 mil ut på landet från närmsta tätort räknat, med tre barn som går på aktiviteter i stan och buss som inte går på helgerna. Det blir ett väldigt begränsat liv i alla fall, tyvärr. (Jag lånade bil av vänner för att pussla ihop det och åkte även med grannen och bussen när barnen inte var hemma.)  Cyklade faktiskt några gånger till och från jobbet i höstas. Det var skönt, men inget jag skulle göra nu när det är mörkt. Det finns nämligen inga cykelvägar hemifrån. Hastigheten är 80 km/h och med smal vägren. När jag ändå har en bil i min ägo så åker jag den även när jag kan ta bussen, dels för att det är en frihet att kunna jobba igen lite flextid och stanna i stan på kvällen men också för att bussen är mer än dubbelt så dyr som bränslet till bilen, och det tycker jag är sjukt! Det miljöbästa borde ju vara mycket billigare, då hade jag såklart åkt buss mycket mer.
När man i övrigt är miljömedveten så är den här bilfrågan ett ständigt ok för mig, men jag prioriterar att bo på landet, odla, inte semesterflyga, köpa secondhand osv. Då får bilen vara min lyx för att kunna leva ett någotsånär komfortabelt liv. Dessutom har den nya bilen dragkrok så nu kan jag handla eget virke och annat till huset!

Andra detaljer som bidrar till mitt välmående just nu är nya spännande projekt och jobberbjudanden som får mig att inse vad jag helst av allt vill göra i livet, samt positiv uppskattning från flera oväntade håll. Det ena genererar det andra, jag hoppas det håller i sig.