kompismuffins

Här kommer ett underbart recept på muffins med frukt.
Inte så söta och ganska mättande.
Jag bakar dem i form från Malin och med Trosapunsch från Emma.
Trevligt att bli påmind om kompisar man inte träffar så ofta när man står i köket.

muffins

Fruktmuffins

100gr smör
3 ägg
1 dl råsocker
1 dl mandel
2½dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1½dl hackade torkade aprikoser
1½ dl hackade torkade fikon
en skvätt punsch

Sätt ugnen på 200 grader. Lägg den hackade frukten i en skål, slå på en skvätt punsch.
Mal mandeln.
Rör smör och socker pösigt, blanda i äggen ett i taget.
Blanda mjöl, mandel och bakpulver. Häll i det i smeten tillsammans med frukten under vispning.
Klicka i 10 formar grädda ca 20 minuter.

Receptet kommer från boken ”Smaker från  Saltå kvarn”

snart dags för utplantering

På måndag ska kålplantorna ut, alla 200.

kayl-1

Just nu har de det ganska trångt i sina drivbänkar.

kayl-2

En vecka har de varit exponerade för solen på dagtid och stått under glas på natten.
Tänkte täcka dem med väv den första tiden både för kålfjärilarnas skull och för frostrisken.
Har även tänkt plantera tagetes mellan plantorna för att förvilla fjärilarna lite extra.
Kökschefen frågade förskräckt vad hon skulle göra med 200 kålhuvuden (om de nu överlever) men tänk vad mycket god surkål man kan göra!

lunch

Osten från igår hamnade i pastasalladen till lunchen idag.

ostsallad

Förövrigt en väldigt protein- och järnrik vegetarisk måltid.
Protein från osten, en bit stekt tofu, pumpakärnor och paranötter.
Pumpakärnor, tofu och persilja innehåller även mycket järn.
För att piffa upp det hela, lite hampaolja, som är både god och otroligt nyttig. Inehåller en massa bra Omega-siffror… och små små bitar av färsk rabarber.

Rabarberna fick även hamna i dagens sockerkaka tillsammans med bitar av torkad mango, mums!

Även om man inte använder så mycket rabarber tycker jag att man (om man har plats) ska odla några bara för att de är så otroligt vackra och har sån växtkraft, utan att man behöver göra särskilt mycket.

rabarber-1 

bot mot nedstämdhet

När jag hängt tvätten och svabbat golvet imorse kände jag mig nästan lite deppig.
Kanske var det det mulna vädret eller bristen på rörelse igår (var i butiken 8 timmar, alldeles för stillasittande för mig).
Jag funderade vad jag ville göra.
OST var länge sen.
Så iväg till lagårn och hämta 15 liter mjölk.
Hem och ysta två ostar , sen fick jag ju vassla över så då blev det en bröddeg också.
Efter det gräsmatteklippning.
Så nu känner jag mig ganska botad…
Snart ska jag iväg på en annan kul grej, återkommer med rapport.

nytt till trädgården

Det blev lite shopping också i lördags.
En (till) svart klänning. Från Granit i ekobomull.

Sen slank jag in på en asiatisk matbutik (varför så mycket asiatiskt?)
Det är kul att gå runt och kolla på alla burkar och innehållsförteckningar… inte mycket jag är sugen på att köpa.
Men i grönsaksdisken hittade jag de här;

taro-gurkmeja

Taro (i bakgrunden) och gurkmeja.
Gurkmejan är väldigt lik ingefäran till utseende och visst är de släkt.
Den har också en massa fantastiska egenskaper (mamma har länge tjatat om sina inflamationshämmande gurkmejatabletter och hon har säkert rätt).
Den är antiseptisk som så många andra kryddor och kan förmodligen hjälpa mot både cancer och acne…
Värt att testa alltså!

Taro har jag inte hittat mycket info om.
Men jag tror det är samma sak som arrowrot (vilket inte säger mig så mycket förutom att jag känner igen namnet.) Visst använder man det till redningar?
Taron äts tydligen mest kokt (rå är den giftig) som potatis, även bladen går att äta. Men innehåller oxalsyra precis som rabarber.

Jag tänkte jag ska pröva att sätta ner dem i jorden. Antingen hemma eller i en kruka i växthuset på jobbet.
Vilken lyx att ha två ställen att välja på… ”Vart ska jag odla idag…?”  🙂

”promoe for president”

Igår var det dags att ta ut min födelsedagspresent som jag fick av Jonas.
Biljetter till Promoekonsert i göteborg.

gateborgsvarvet

Men eftersom det var ungefär 50 000 löpare i stan samma helg så var det svårt att få nattlogi….

Vi åkte tidigt på morgonen och gick mest omkring och bara tittade i solskenet.
Blev inspirerade i trädgårdsföreningens park.

tradgayrdssallskapet

tradgayrdssallskapet-2

Och åt jättegott på en asiatisk restaurang, Hello Monkey.
Bra service, skön inredning och god färsk mat utan glutamater (jo, jag frågade).

På kvällen var det då dags för konsert, men en timme innan lyckades vi sumpa våra förköpta biljetter…
Det var bara att betala en gång till och se glada ut….
(Får se det som välgörenhet ifall någon annan hittade dem och utnyttjade dem!)

Konserten då?
Det är så skönt att höra på någon som engagerar sig!
Mycket miljö och politik (och bra musik!)

Låtarna var mest från nya skivan på svenska, som jag inte gett en chans än (gillar inte hip hop på svenska) men den här killen tänker till innan han skriver texter istället för att bara hitta på värdelösa rim.
Några gamla låtar blev det också som tur var.
Efteråt satte vi oss i bilen och åkte de ca 25 milen hem igen… kom hem vid 03 ungefär, trötta men lyckliga.

Dagens citat från konserten;
”Jag tycker vi ska konsumera oss upp ur den här krisen som vi har konsumerat oss ner i …”
(Obs, ironi för er som inte fattade det…)

 

feghet?

Jag börjar ana varför världen är på väg dit den är.
Feghet och lathet är två nyckelord.

Var på möte idag och tog upp något som är en hjärtefråga för mig.
Jag kom hem ARG.
Det som upprör mig är inte att folk inte tycker som jag utan att de verkar så bekväma och fega.
Argument jag fick höra var:
”Men om man förändrar det här så måste man kanske titta på det här och det här också, det blir ett så stort projekt att börja nysta i.”
Ja??
”Och visst, det här är viktigt för dig, men jag kanske tycker att något annat är viktigt”
Men så engagera dig i det då!

Jag kräver inte att alla ska engagera sig i just det som intresserar mig, men bara jag får göra det, så kan någon annan ta hand om det som inte är så brännande för  mig.
Varför vågar inte folk engagera sig??
Vad är man rädd för?
Nej, allt ska vara som det alltid har varit och som någon som man tror vet bättre har bestämt.

Och det är nog det här som också sätter lite käppar i hjulen för klimatet och folks allmäna miljömedvetenhet.
Det är så jobbigt att göra små förändringar och ändra något litet för man tror att man måste göra allt, nu, på en gång.  Och oj, vad jobbigt det blir!

Men jag kräver inte mycket, jag vill bara att mina barn ska få äta smör istället för margarin!

ang. salt

Den här texten kan man läsa i kanariefåglarna ryter och kom till mig i ett nyhetsbrev från grön gåva. Jag saxar direkt, kan inte skriva det bättre själv…

Salt, vanligt salt eller havssalt?

Vanligt salt, bordsalt, består till 97,5% av natriumklorid, en klorjon. Resterande 2,5% utgörs av kemikalier, jod, och aluminium. Den industriella marknaden vill få oss att tro att klorjoner och jod i saltet har hälsofördelar. dessutom innehåller salt ofta aluminiumhydroxid som klumpförebyggande medel.
Aluminium är skadligt för hjärnan, och det finnns koppling mellan Alzheimers sjukdom och aluminium. Saltet torkas i mycket höga temperaturer och den starka värmen förändrar saltets kemiska struktur. Det anses bidra till att vatten hålls kvar i kroppen. Det är kanske inte saltet som höjer blodtrycket utan klorhalten, med tanke på att klor anses bidra till hjärtkärlsjukdom. För varje gram natriumklorid som du inte blir av med, måste kroppen använda tjugotre gånger mer vatten från cellen för att försöka neutralisera saltet.
Intag av vanligt bordssalt ökar vätskeansamling i kroppen och bidrar till utvecklingen av celluliter, reumatisk värk, artrit, gikt samt njur- och gallsten. Med tanke på de 4000 till 6000 milligram natriumklorid som varje människa dagligen använder är det viktigt att tänka till.
Alternativ till salt med klumpförbyggande medel är oraffinerat havssalt som även innehåller många viktiga mineraler och spårämnen, och är mycket hälsosammare än vanligt bordssalt. Saltet kan vara svårare att strö, men för att undvika detta kan du stoppa några riskorn i saltkaret, det absorberar vätskan.

glad mat kan man köpa himalayasalt som också är ett bra alternativ, med en massa viktiga mineraler.

favorit i repris-billig mat

Igår fick jag igen höra; ”Det är hemskt vad maten har blivit dyr.”
Folk tror ju inte man är riktigt riktig när man säger; ”Nej jag tycker maten är för billig….”

Därför kör jag här en repris på ett inlägg  från förra sommaren:

Det är inte sällan man hör gnäll över att maten är så dyr, speciellt kravmärkt, rättvisemärkt och i allmänhet bra och nyttig mat.
Frågan är om det verkligen är önskvärt med billigare mat?
Om man tänker baklänges istället; Alla produkter har ett visst värde. Det ligger jobb bakom, någon ska göra det jobbet. Det tar en viss tid och en viss areal för att framställa en produkt.
Allt det kostar pengar och någon måste betala för det.
Om vi vill att priset ska bli lägre kommer det hända saker i produktionskedjan, ibland mystiska saker och sånt som inte alltid är så trevligt.

För att pressa priset vill man producera mer och snabbare på samma yta, lösning; konstgödsel, mer bekämpningsmedel, fler monokulturer.
Ska själva produktionen ske snabbare och billigare flyttas den kanske utomlands, där arbetarna inte får lika mycket betalt eller får jobba under hemska förhållanden.
Alternativt kan man börja fuska med maten, stoppa in annat som inte ska vara där, ingredienser som är billigare att framställa eller som annars bara skulle kastas…

I en bok som heter “Billig mat-En dyr affär” av Gunnar Brulin kan man läsa om kycklingar som inte bara injiceras med saltvatten utan även rester av gris…
Man kan med hjälp av ett enzym utvinna protein från slakteriavfall och sedan tillsätta det till tex bacon och kassler för att minska det dyrbara köttinnehållet…
Är det så vi vill ha vår mat?
Speciellt de billigare EMV (egna märkesvaror) som handeln vill få oss att köpa mer av innehåller dessa “biprodukter”.

Man kan även läsa om arbetare på kycklingfabriker (främst kvinnor) i Brasilien som får sina liv förstörda av det höga tempot vid styckningen.
En kvinna fick smärta i sin arm när hon arbetade men tvingade sig ändå att utföra de monotona rörelserna för att inte förlora jobbet. Efter ett halvår var hennes högra arm död. Det fanns ingen blodcirkulation kvar i den, den hade stelnat.
Kycklingarna  hamnade på svenska matbord och smakade SÅ gott.

Jag tycker vi ska tänka två gånger extra innan vi gnäller över höga matpriser. Varför kostar maten och vad är vi villiga att kompromissa med när vi köper och äter vår mat?