Cirkeln är sluten

Så kom då snön till slut och det nya året med den.

 

Grön timjan i snödrivan

 

2015 var händelserikt. Det var året jag testade att odla kål hemma. Året då mördarsniglarna kom, då vi var i Kina och hälsade på, då jag byggde mitt vedskjul och blev med odlingstunnel. Det var året då jag bytte jobb och började på Energikontoret i Jönköping, det var även året då jag hittade kärleken, 30 mil bort och året då jag avslutade mitt partipolitiska engagemang.

Det finns varken energi eller tid till allt man vill göra i livet, nya delar ska in, andra ska fasas ut. Bloggen kommer i andra hand, men jag är ändå glad att ha den. Efter 9 års skrivande så blir den en sorts dagbok och receptsamling för mig själv, jag kan följa hur jag har tänkt och resonerat vid olika tidpunkter. De senaste åren har det inte blivit mycket politiska inlägg eller ens engagerade texter, jag tror det beror på en lojalitet mot arbetsgivare. På något sätt är man inte helt fri att tycka och tänka, när man är offentligt anställd och speciellt inte när man jobbar mot näringslivet. Jag har censurerat mig själv, det har absolut inte varit någon påtvingad censur utan helt självvald. Men det har också gjort att bloggen har känts ganska ospännande för mig, det handlar mest om odling och jag försöker dokumentera för att spara mitt år med trädgård. Å andra sidan var det just därför jag startade bloggen en gång i tiden, för att det skulle vara en odlingsblogg. Som sedan ledde till ett miljöengagemang, en ekobutik, ett politiskt engagemang, en utbildning inom energi och vidare till jobb inom det som är en av de viktigaste frågorna för att minska koldioxidutsläppen i atmosfären, nämligen energieffektivisering och förnybar energi. Så, cirkeln är kanske sluten…

God grön jul

Nog för att jag vill ha en grön jul, men inte hur grön som helst.

Här växer gräset och vi gräver upp palsternacka, purjolök och jordärtskockor ur landet. Ur källaren tar vi fram syrade grönsaker. En del burkar har inte blivit bra, 4 liter rödkål fick jag hälla ut, medans nästa burk med rödkål blev bra. Har ingen aning om vad jag gjorde annorlunda med den senare…. De burkar som har lyckats bäst har alla haft hela lökklyftor i, något att tänka på nästa år.

 

 

 

Palsternackorna är stora och fina men de flesta saknar nederdel, någon har smaskat i sig topparna under jord…

 

En lyckad burk syrat med mycket lök och chili och två egenodlade hela paprikor.

Tunneln står…

… faktiskt kvar, än så länge, men det bara fortsätter att storma så än har vi inte sett slutet på det här.

I våras fick jag en lite dålig start med min odlingstunnel, då det kom en rejäl storm fem dagar efter att jag fått upp den som drog med sig hela plasten. I fredags när det började storma var jag inte hemma och kunde bara hålla tummarna på distans. Kom hem sent i går kväll och konstaterade att den i alla fall fanns kvar på trädgården, i morse vid närmare inspektion märkte jag att det finns en hel del att laga, men jag är ändå imponerad att den hållit ihop någorlunda.

 

 

Plasten fladdrade och dragkedjorna var trasiga, några hål var det också i vissa skarvar. Jag lindade upp dörren och stadgade upp lite nertill i förankringen mot marken, nu är det bara att hålla ut ännu en natt i det här eviga stormandet…

 

Min andra huvudvärk när det blåser är vedskjulet, det skulle vara mycket jobbigt om det drog iväg ut på ängen i stormen. Men inte då, det rör sig inte en millimeter när vinden drar i. Plåtarna som syns på bilden ska jag täcka vindskivorna med när jag har energi och tid att klättra upp på taket igen, det kanske blir till våren.

 

november i bilder

Det är något konstigt med vädret… Snart är det klimattoppmöte i Paris, går det att hoppas på att vi får årstiderna tillbaka?

Annat fokus på Paris just nu.

Världen är upp och ner. Viktiga frågor hamnar i skymundan. Hat och egoism upptar alltför många tankar.

Det ena är inte mindre viktigt än det andra. Men en kan fråga sig vad som är förutsättningen för liv…

Det är något konstigt med mänskligheten.

 

purjoparad

I år har purjolöken blivit alldeles fantastiskt fin! Den gillade nog sommarvädret och att jag la ut en låda fårbajs, som jag fick i födelsedagspresent, på just den bädden i våras. Det är fint med födelsedagspresenter som varar ända in i oktober…

 

rens, blast och en del skörd

Snart så vänder det. Inte många månader kvar tills man kan stoppa ner nya frön i jorden. Jag har inte hunnit vinterrusta trädgården så mycket som jag skulle velat vid den här tiden, men potatisen är upptagen, tunnelväxthuset utrensat och alla pumpor har jag plockat in. Det får väl duga så…

 

Det har varit grymt mycket jobb sedan vi kom hem ifrån vår resa. Vi har infört matavfallsinsamling i kommunen och jag har varit delaktig i informationsarbetet. Väldigt många man pratar med säger att det hos dem inte blir några matrester och jag kan inte förstå hur det går till… Hos mig ser det ut så här var och varannan dag just nu under skördesäsong. Skal, blast och rens fyller vasken och jag  går ut med en full hink till komposten nästan varje dag. Det är såklart bra att inte slänga ätlig mat, men vem äter potatis-och äggskal?

Men det säger kanske något om folks matvanor…

övergiven trädgård

När man är frånvarande i två veckor hinner det hända ganska mycket i en trädgård. Men samtidigt väldigt lite. Tyvärr hade det hunnit vara några frostnätter (vilket jag räknat med, frosten kommer tidigt här) så alla pumpa-och squashplantor hade säckat ihop. Kålfjärilarna hade haft fritt tillträde och förökat sig flitigt, ogräset hade såklart brett ut sig och salladen hade gått i blom.

Men i övrigt kan jag inte säga att det gått någon nöd på trädgården. Allt som  växte i tunneln mådde också bra trots att den varit stängd hela tiden och ingen vattnat när jag var borta. Nu känner jag en viss stress att ta hand om all skörd, när jag samtidigt har mycket att göra på jobbet och kvällarna blir kortare och kortare. Men det ska nog gå bra det med….

 

 

 

 

stadsodling i kina

För en vecka sen kom vi hem från Kina. Vi var där och hälsade på brorsan och hans fru som bor och jobbar i Beijing sen några år tillbaka. Jag har alltid bryderier när jag ska iväg och flyga, det är inte försvarbart, men ibland gör jag det ändå. Mamma som var initiativtagare till resan klimatkompenserade i våras genom att installera solceller på hela sitt garagetak. Jag har inte klurat ut än vad mitt bidrag ska bli.

Nu var det inte bara flygresan jag grämde mig över utan även att vi skulle vara borta i två veckor under skördetid… Såklart var resan värd en frånvaroperiod hemma, det var kul att äntligen träffas, två år sedan sist och vi fick många nya intryck, speciellt barnen som också var med.

Det var inspirerande att se alla små odlingar i hutonggränderna. Överallt växte en gurk/squash- eller pumpaplanta. Jag skulle dock inte vilja vara den som skördar när frukterna hänger i elledningarna…

 

 

Förutom alla klassiska sevärdheter i staden tog vi såklart en tur till muren.

 

Under tiden som vi var där var det var det ovanligt klart väder och låga nivåer av smogg. Anledningen till det var militärparaden som anordnades under veckan. Man hade helt enkelt manipulerat vädret genom att skjuta upp silverjoner i atmosfären för att få sol och klart när marschen skulle vara… Obehagligt… men tydligen inte särskilt ovanligt.

blomhöst

Framåt hösten är blommorna i trädgården som vackrast. Två dahliaplantor fick jag av grannen i våras. Ringblommor har jag haft i överflöd hela sommaren. Jag sår dem som dekoration,  men de används även som täckmaterial och tittar därför upp lite här och var där fröna trillat ner från uppryckta plantor. Värre ogräs kan man ju ha… Gurkört har jag också i massor av. Plockade med en planta från min förra trädgård när jag flyttade in och nu har jag gurkört överallt. Jag brukar låta dem växa och blomma där de inte krockar med annat, sen rycker jag upp dem och lägger på komposten, det blir mycket härligbladmassa.

 

valnötsträdet

Förra hösten fick jag ett valnötsträd, som jag planterade ut i trädgården. I våras levde det, men sen kom det aldrig några blad på den lilla pinnen som stack upp. Jag tappade hoppet men lät det stå kvar. Något som jag lärt mig om odling är att låta saker ta tid, ibland kan det vara bra att glömma bort en planta ett tag. När jag tittade till trädet senare framåt sommaren hittade jag nya skott som stack upp från roten, medan grundstammen fortfarande inte visade något livstecken. Så då hade den överlevt i alla fall! Tur att jag inte grävde upp den när jag först trodde den hade dött.