I helgen fick jag ordning på mitt lilla grönsaksland (ett av dem) och hann peta ner några frön.
Nu väntar jag bara på att det ska börja växa.
En annan tillväxt som jag ogillar är den på norrsidan av mitt hus, alger.
Idag började jag utrota dem med vanligt miljömärkt diskmedel, en diskborste och vattenslang.
Skillnaden kan man se under det högra fönstret. Jag hann ungefär hela nedre delen av huset så nästa gång får det bli stege för att nå.
Nej så illa är det inte, men lite bekymrad är jag.
Över utvecklingen i världen såklart och över vårat ego här hemma i vår rika hörna. Allt hänger ihop litet som stort och det kan vara svårt att sätta fingret på ibland.
Jag skänker aldrig pengar till välgörenhetsgalor eller ringer in och röstar på diverse spektakel där en del av pengarna går till välgörenhet. Det är för mycket svinn dessutom känner jag mig pålurad ett dåligt samvete.
Däremot skänker jag pengar till några miljöföreningar och ideela organisationer.
Men i övrigt innebär min välgörenhet att jag väljer den värld jag vill ha i mina dagliga inköp.
Det gäller inte bara ekologisk och rättvisemärkt mat utan även kläder och annat.
Allt jag har på bilden är inhandlat på Röda korsets loppis. Förutom skorna som är ekologiska, rättvisemärkta och även FSC-märkta.
När jag handlar second hand så behöver inget nytt produceras, jag använder något som någon annan kanske skulle ha slängt.
Dessutom får jag pengar över till andra vettiga kanske lite dyrare saker, totalt kostade tunika, luvtröja och jeans 120kr… Men skorna gick på ca 700kr.
Dessutom går mina pengar till röda korsets välgörenhet. Det händer att jag köper saker som varken barnen eller jag använder, men då är det bara att skänka tillbaks så kan de sälja det en gång till…. så har man gjort en dubbelbra gärning.
Det som oroar mig är att inte alla gör såhär, många tycker att barnen liksom de själva ska ha det senaste nyaste för att passa in, men vilka är det som skapar mallen för hur det ska vara om alla är oroliga för att inte passa in?
De föräldrar som oroar sig mest kanske, som tror att värdet på någon sitter på ytan och inte i hur barnet själv känner och mår. Att hela tiden bli bedömd efter hur man ser ut och inte vågar ha det som man själv känner att man trivs i och kan stå för.
Jag tänker medvetet på att aldrig bedöma barnens kläder. Visst kan jag nämna om något är smutsigt eller trasigt, men jag säger aldrig ”Åh, vilken fin klänning du har” Istället säger jag ”Vad fin du är, det är du alltid!”
För det tycker jag verkligen och det ska de veta, då tror jag också att de blir starka och vågar ha på sig det de gillar, deras värde sitter ju inte i kläderna.
Det är bara en vecka sen jag eldade i kakelugnen.
Idag eldade vi ute istället.
Det har varit högsommarvärme en hel vecka nu och då ska ju grillen fram har jag hört…
Jag är verkligen ingen stjärna på att grilla, har inte ens grillkol, men jag har en gammal grill som stod i förrådet när jag flyttade in.
Eldade på en massa bös från vedbacken, fick ihop så vi kunde laga till en hel måltid och det är ju faktiskt skönt att vara ute när man lagar mat även om det är mer praktiskt i köket.
Veden känner jag mig nästan klar med nu, har bara några stenhårda kubbar kvar att klyva, de är av ek… Tur då att jag fick en klyvyxa i examenspresent av brorsan förra veckan.
Riset eldar vi inte upp det mal vi i min lappade kompostkvarn. Sen är det snart fint och städat på vedbacken till nästa år igen.
ps, det går inte att peta ner några händer i kvarnen, det är långt ner till skären och det är alldeles för smalt för att få ner ens en barnhand.
I flera år har jag velat åka till Omberg på våren och vandra i bokskogarna.
I helgen blev det äntligen av och det var precis lika fint som jag hade föreställt mig.
Vi tog även en sväng förbi Alvastra klosterruin, doppade händerna i Vättern och hade picknick på en gullviveäng.
(Men det var visst bara förgätmigej som hamnade på bild…)
Nu är examen tagen!
Är stolt över mina studieresultat och att jag klarade det!
Är även stolt över stipendiet jag fick (som bidrar till att vi klarar resten av månaden, nu när studiemedlens tid är över).
På måndag börjar jag sommarjobba på Browik där jag gjort min sista LIA. Jag ska göra energideklarationer tillsammans med min handledare.
Det tråkiga är att jag inte kommer få träffa Ellinor lika ofta nu, hon åker tillbaka till Göteborg.
Försommaren inleddes förra helgen med lite ekoshopping i Köpenhamn.
Vi var fyra tjejer som tog tåget, bodde på miljöcertifierat hotell och jagade runt efter alla ekologiska butiker och restauranger vi kunde hitta.
Huvudmålet för resan var butiken Ecoture med sagolika klänningar i ekologiska tyger.
Det var en mysig liten butik på en hemlig bakgård, där vi blev bjudna på Cava.
Lyxigt!
Bästa ekorestaurangen var BioMio.
Ett par Conversekopior blev det på ekobutiken Sungifu.
Dojjorna är gjorda av ekologisk bomull, FSC-märkt naturgummi och är Fairtrade-certifierade. Märket heter Ethletic.
Vi hann även med en sväng till Kristiania och att njuta av alla cyklister som for förbi i en aldrig sinande ström, samt en och annan ekologisk öl.
Blir irriterad men inte förvånad över att 70% av alla kommunpolitiker och tjänstemän i Sverige tvivlar på klimatförändringarna.
Det är lättare att avfärda än att ta ansvar.
Om man väljer att tro på det forskningen ganska ensidigt kommit fram till de senaste åren måste vi ju göra något…
Men det verkar ju jobbigt och förresten gäller det ju säkert inte oss här i vårt hörn av världen…
Vi har det ju så bra…
Skrämmande va??
Var på en intressant föreläsning idag med delar av konstnärsgruppen Kultivator som håller till på Öland, det var bla Omställningsgruppen i tranås som hade ordnat.
Kultivator blandar konst, aktivism och jordbruk i sina verk och aktioner.
Bland annat har de, inspirerade av Vendana Shivas ”Grandmothers University” i Indien startat något liknande här i sverige.
Det handlar om hur man på ett kreativt sätt kan vidareförmedla gammal kunskap om ett hållbart sätt att leva, som håller på att gå förlorad med den äldre generationen.
Titta in på Kultivators hemsida.
På vägen hem till mig ligger kommunens enda lanthandel i kombination med en bensinmack.
Där svänger jag av och handlar ibland, de senaste åren har jag ofta blivit positivt överraskad.
Utbudet på ekologiska varor i den här lilla butiken bara ökar. Det finns tex massor av produkter från Renée Voltaire och Saltå kvarn som jag hade i min butik förut.
Häromdagen skulle jag köpa ost, men hamnade vid glassfrysen.
Hittade för första gången kravmärkt glass från pipersglass i en massa olika smaker.
Egentligen skulle jag ju inte ha glass men ibland köper jag bara för att uppmuntra. Två stycken blev det för jag kunde inte välja.
Först när jag hade betalat insåg jag att det var en riktig finglass, 50kr för ½ liter, så nu äter jag den med andakt i min ensamhet.
Någon ost blev det inte…
Det blir ett vedhuggning varje kväll nu. Ett träningspass på två timmar är lagom.
Tar mig igenom min andra 10 kubikhög med lövträ som vi kapade i helgen. Men denna gång med yxa.
Som morot har jag att jag inte får fortsätta gräva innan jag är klar med veden.
I helgen hann vi iallafall ordna med en odlingslåda till barnen.
Den gamla sandlådan fick byta plats och fylldes med jord. Den har sittvänliga kanter och nu är fröna satta.
Själv har jag fått ihop tre odlingslådor av pallkragar och jorden från min komposthög, där jag odlade pumpa förra året, räckte till allihop.
Fick en begagnad kompostkvarn av mamma och pappa så nu slipper jag elda upp alla gamla kvistar och de kan bli fint flis som jag kan blanda i årets kompost.
