virkat för afrika

Igår var Julia och hälsade på mig.

 

julia snive

Det finns få människor som är lika ickeegoistiska som hon (fast jag känner flera stycken av det fåtalet).

Julia dumpstrar ibland, alltså hämtar kasserad mat från butikernas containrar. Det tycker jag är lika bra som att odla sin mat själv. Att ta tillvara på det som annars bara skulle eldas upp. Nu är det ju inte lagligt så själv skulle jag aldrig våga, men är ändå en civil olydnad som jag sympatiserar med.
Pengarna Julia sparar på att inte handla mat skickar hon till två barnhem i Afrika dit hon ofta åker. I våras var hon där och ordnade en städdag i ett av de smutsigaste områdena och drog på sig en amöba som gjorde henne sjuk när hon kom hem.
Nu är hon iallafall frisk igen och samlar pengar till barnhemmen här hemifrån.
Medan vi satt och pratade flera timmar virkade hon ett fint fodral till min telefon, det går att beställa och pengarna går oavkortat till barnhemmet.

 

Gå in på Julias blogg om du vill beställa eller bara ge en slant.

 

 

ett sällsynt inlägg

Jag vet, jag är värdelös på att blogga.
Kanske för att jag inte gör så mycket just nu, tar dagarna lite som de kommer bara.
Det blir en del bilder på instagram, lite retligt för mig som i grunden är fotograf att knappt använda min kamera längre.

Men jag får väl dela med mig av några instagrambilder så ni förstår att jag är kvar om än lite avdankad.


 

 

Klänningen var dotterns fynd på loppis. Men när vi kom hem insåg vi att det inte var någon barnklänning, så jag får låna den så länge.

Till stallet istället

När badvädret är lite si och så, är vi otroligt tacksamma över att få låna grannens hästar.
Extra tacksam är jag över att få ta med hur mycket stallgödsel jag vill hem till mina trädgårdsland.

20120721-190218.jpg

Oftast så cyklar vi till stallet, men när vi tar bilen så brukar jag få med mig tre sopsäckar hästskit hem.
Undrar lite över de stora vita larverna som följer med ibland. Vad är det för djur?

20120721-190604.jpg

Hipsterbin

Hört att den nya trenden bland storstadshipsters är biodling. Efter surdegen, balkongodlingen och det hembryggda ölet är det nu inne att ”göra” honung.
Sen svärmar bina i innerstan och skrämmer slag på folk.
Jag tycker det är underbart, fram för mer natur i städerna!

20120721-132942.jpg

Den dyra maten

Om livsmedelsbranschen skulle betala för sina miljökostnader skulle det inte bli någon vinst kvar.
I en ny rapport uppskattas miljökostnaderna till 200 miljarder dollar för livsmedelsproduktionen i världen.

Ungefär hälften av branschens koldioxidutsläpp kommer från transporter, resten från produktionen där det främst är framställningen av konstgödsel och bekämpningsmedel som står för utsläppen. Det är lättare att göra något åt transporter än att ställa om jordbruket.

Så fortsätt köpa ekologiskt oavsett pris, det konventionellt producerade är egentligen mycket dyrare än vad som står på prislappen.
Men vem kommer få betala för det?

 

mycket plats på liten yta

Det finns planer och drömmar om hur jag vill göra med min trädgård, men när jag vandrar runt på mina 1000kvm inser jag att jag har fått plats med rätt mycket ändå. Men man kan inte ha så mycket av varje.

Pallkragar med sallad där det förra året var kompost.

Kompost med pumpa och självsådda potatisar där det förra året var potatisland.

Lilla landet med vitlök, fänkål, purjolök och kronärtskockor med den urgrävda rabatten i bakgrunden.

Alla flyttade perenner har fått ett hörn av trädgården. Vänderoten är över 2 meter hög.

Palsternackorna från förra året blommar mitt i ”stora” grönsakslandet.

Igår skördades den första egna potatisen. I bakgrunden svartrötter, rödbetor och morötter.

Potatisland där det förra året var kryddland.

Kryddland och smultron där det förra året växte pumpor.

;

Och sist frilandstomater vid väggen på boden.