Efter förra veckans inlägg i DN-debatt angående GMO skrev en av våra (miljöpartiets) representanter i miljö-och jordbruksutskottet, Kew Nordqvist, ett svar som DN inte vill publicera… undrar varför?
(DN har ju visat ganska tydligt var de står i frågan).
Jag lägger ut texten här så kan den som vill läsa:
Visst är forskning kring genetiskt förändrade organismer (GMO) betydelsefull och bidrar med viktig kunskap. Men därifrån till att släppa forskarnas framsteg ut i naturen ska vägen vara lång och försedd med höga trösklar. Det är det som är försiktighetsprincipen. Misstag kan bli irreversibla. Det är lätt att släppa anden ur flaskan men svårare att få den tillbaks in igen.
Listan över frågor som världen bör ta i beaktande innan man föreslår GMO som lösningen på svälten är lång. För att nämna några:
· Svält är först och främst en fördelningsfråga, som löses med politik för global utveckling.
· FN-organet FAO visar att mer än 100 milj människor skulle slippa hunger med ökad jämställdhet.
· 80% av det vi odlar blir foder vilket ger mindre mat till världens folk per åker. En mer sansad köttkonsumtion skulle ge mycket mer mat till fler.
· Skördarna som minskar eller slår fel kan allt mer ofta kopplas till klimatutmaningen. Hejdar vi klimatförändringarna motverkar vi också matbrist.
· Globalt minskar jordens bördigaste åkerarealer. Med mer ekologisk jordbruk kan vi värna den bördiga jorden och skapa en långsiktigt hållbar matförsörjning.
Frågan är också vem som efterfrågat tekniken med GMO i jordbruket.
Runtom i världen pågår en kamp där bönder kämpar för att slippa det som forskarna kallar GMO:s välsignelse. De problem bönderna pekar på är att GMO hotar den biologiska mångfalden, kan sprida sig och smitta andra odlingar och leda till resistens mot och öka insatsen av kemiska bekämpningsmedel.
Naturen kan också lätt slå tillbaka mot mänsklighetens framtsteg.
Forskare från Iowa State University rapporterade nyligen att man hittat majsrotbaggar i ett majsfält i Iowa, som själva utvecklat resistens mot det insektsdödande protein som kemijätten Monsanto genetiskt modifierat sina majsplantor med.
Risken är alltså uppenbar att vi får se superskadeinsekter som är resistenta mot de genmodifierade grödornas inbyggda skydd. Sådana insekter skulle tvinga jordbruket till drastiskt höjd användning av kemiska insektsgifter, eftersom de bekämpningsmedel man tidigare använt nu alltså tappat effekten. Detta är tvärtemot den argumentation som använts för att ta fram och tillåta gmo.
Nyligen kom ett domstolsutslag från EU-domstolen i Luxemburg, European Court of Justice, som inskränker försäljningen av honung som innehåller genmanipulerat pollen.
Om honungen innehåller pollen från gentekniskt förändrade växter som inte är godkända som mänsklig föda får den inte säljas. Det är en tysk biodlare som överklagat och nu fått sin rätt prövad. Konsekvensen av domen kan bli att odling av GMOväxter i Europeiska unionen försvåras, eftersom biodlaren kan ställa krav på ekonomisk ersättning om honungen innehåller spår av genmanipulerade pollen. För att skydda biodlingar mot GMOpollen, kan det bli aktuellt med stora säkerhetszoner kring biodlingar. Ett allvarligt bakslag mot odlingen av GMOgrödor.
Att kalla det för kvasivetenskap när man vill iaktta försiktighetsprincipen gör mig ännu mer övertygad om att genteknikens lansering i jordbruket inte ska överlämnas i genforskarnas egna händer, utan att bedömning även behövs av andra människor långt utanför forskarvärlden.
Kew Nordqvist (MP)
Ers. i Miljö- och jordbruksutskottet
Ledamot i Gentekniknämnden
Jordbrukspolitisk talesperson