lyxig chokladmousse

God och dryg dessert.
Gör inte portionerna för stora, då riskerar man illamående…

Chokladmousse

150 gr mörk choklad
3 dl vispgrädde
2 äggulor
ev smaksättning, några msk kaffe, rom, likör eller vaniljsocker

Smält chokladen i ett vattenbad, vispa grädden.
Rör i en äggula i taget i den smälta chokladen.
Blanda i en liten klick grädde i chokladen. Vänd sedan försiktigt ner chokladsmeten i resten av grädden.
Häll i portionsformar.
Ställ i kylen ett tag.
Toppa gärna med färska bär.
Om barnen är med blir det gärna rosa strössel på toppen.

Glöm inte att alla ingredienser finns som ekologiskt.

inget nytt i mitt hus

Nej, här är nästan allt begagnat.
I köket, lampa från loppis 10 kr, stolar 30 kr, bord 100 kr. Men här sitter vi sällan, trivs inte så bra i köket, men jag har planer, någon gång i framtiden…

Lampa i övre hallen 50 kr. Den har så fint sken på kvällen.

Skåpet har jag fått för många år sen av en kompis som skulle slänga det.
Pallen är loppisfynd och vedkorgen stod i huset när jag flyttade in.

Även spöket med de stora fötterna följde med på köpet.

matsvinn

I DN har det skrivits en del nu i dagarna om maten vi slänger.

Var fjärde kasse mat som bärs hem slängs…

Att det börjar komposteras och göras biogas av matrester är bra, men det är ingen helhetslösning.

Att göra biogas av mat som skulle gått att äta är inte särskilt resurssnålt.
Det ger tillbaka 10 % av dess klimatpåverkan.

Inget ont om biogas, det är ju väldigt finurligt att göra något bra av det som blir över, det som ingen vill ha.
Men varför blir det så mycket över som ingen vill ha?

Mat borde ju rimligtvis produceras för att ätas.

I början av 90-talet slängde vi i Sverige ca 3 miljoner ton sopor. Idag, när vi har blivit mycket bättre på att sopsortera och återvinna slängs det ungefär 4 miljoner ton sopor…

Hur går det ihop?

Avfallsmängden följer ofta konjunkturen, har vi mer pengar blir det också mer sopor.

Att mat kostar tror jag är bra, då blir folk mer benägna att vara rädd om maten och använda den på det sätt som det från början var tänkt i produktionen.
Att ätas!

favoritplatsen

Börjar bli lagom trött på ankorna.

De har sitt utsiktsställe precis utanför dörren, där är de lyckliga.
Men inte jag.

Precis innan snön kom byggde jag en hage till dem, men det tog inte lång tid förräns de hade flugit över grinden.
Sen snöade grinden fast så den inte gick att stänga.

Nu går den att stänga och jag har vingklippt ankorna.
Tror ni det hjälper?

De har hittat sin favoritplats och där tänker de sitta…

Stefans lilla gröna

Har sneglat på den här boken länge och igår hittade jag den på biblioteket.
Läste den från pärm till pärm på ett par timmar.

Stefans lilla gröna av Stefan Sundström och Jeanette Andersson.

Så otroligt härligt nördigt om grönsaksodling, mjölksyrning, hållbart köttätande, konsumtionssamhället och egen tobaksoding…

Gillar!

Måste vara helt i Stefans linje att jag lånade på biblioteket och inte köpte, men jag skulle inte ha någonting emot att äga den här boken.

klimatsmart mat

Det har bildats en matgrupp i Omställning Tranås projektet.

Jag ska skriva ihop en text om klimatsmart mat, som kan delas ut vid marknader och möten.

Hjälp mig gärna om du har andra åsikter.

Välj ekologiskt!
Krav-märkt eller Eu-ekologiskt. Mat som producerats utan konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel är mindre energikrävande och på så sätt bättre för klimatet.

För att tillverka handelsgödsel krävs stora mängder olja.
Övergödning är ett stort problem i konventionell odling.
Dessutom förgiftar bekämpningsmedel jordbruksmark och hindrar på sikt fortsatt odling.

Välj närproducerat!
Då slipper maten transporteras långt.
Om den lokala bonden är exempelvis Krav-certifierad är det toppen, annars fråga vilka odlingsmetoder som används. Sprutas det mycket gift och används konstgödsel är det ju den lokala jorden som får lida.
Om du handlar från en lokal odlare gynnar du dessutom den lokala marknaden och ett självständigare samhälle.
Svenskt sigill står för svenskproducerat och innebär restriktivare regler för bekämpningsmedel men är inte ekologiskt.

Välj Fairtrade!

Klimatfrågan är global. Om vi hjälper fattiga odlare i andra länder att få skäligt betalt för sitt arbete kan de också ta ansvar för klimatet.

Välj mat efter årstid!
Att köpa tex tomater och gurka mitt i vintern är energikrävande, det innebär odlande i uppvärmda växthus eller att maten har transporterats väldigt långt.
Frossa i mat som det är säsong för just nu.

Välj att odla själv!
Det kan inte bli mer ekologiskt eller närproducerat än så.
Lär dig ta till vara och konservera, plocka svamp i skogen och torka, plocka bär och sylta för att ha året om.

Välj bara mat som du vet att du äter upp!
Köp inte för mycket, då kommer du bara slänga, dumt för klimatet och plånboken.

Stora mängder energi går åt till att odla och transportera mat. Om ingen äter upp den så är det bortkastad energi.
Om du är sparsam med maten har du råd till bättre ekologiska råvaror.

Välj att göra själv!
Om du lagar mat själv sparar det en massa energi i tillverknings och förpackningsindustrin.
Dessutom är det billigare och du har råd att köpa bra miljövänliga råvaror.

Välj vegetariskt!
Kött kräver mycket energi att producera, jämfört med vegetariskt protein. Genom att byta ut minst en måltid i veckan gör du stor skillnad.

Välj cykeln!
Den största energibesparingen när det gäller matens transport kan du själv påverka genom hur du tar dig till och från mataffären. Gå eller cykla om du har möjlighet.

Måste du ta bilen så passa på att handla när du har andra ärenden. Planera dina inköp så behöver du inte åka så många gånger.


ensampromenad i skymningen

Efter två dagar totalt orkeslös är det skönt att ha lite energi igen.
Botade mig genom att ligga på soffan och äta choklad och dricka kombucha.

I skymningen fick jag lov att gå en promenad på egen hand.
Det var nästan vår i luften, kanske för att jag kunde känna grusväg under fötterna.

Efter en kvart var jag redo att komma hem till liv och rörelse.

den som ändå kunde bygga

Det regnar sågspån inomhus…

Lite överallt i huset kan man se rester efter sågspån, tittar man upp ser man sprickor mellan takplankor och där silar de ner.
Men ingen oro, huset håller inte på att rasa ihop.
Trä är ett levande material, det krymper på vintern.
2-3%. Det innebär 2-3 cm på en meter plank…

Den som ändå kunde lite mer om att bygga, det är så mycket jag skulle vilja göra, eller åtminstone veta…

Här är ett bloggtips om en tjej som kan; Sara May Kahl renoverar sitt uthus med bara ekologiska metoder.

Bloggen heter 36 organic m2

(hur sjutton gör man upphöjt till 2 på ett tangentbord?)