en dag kvar; miljöjobb

På fredag är det dags för Naturskyddsföreningens konferens om jobben och miljön, jag kommer vara där och blogga här.
Är du inte på plats går det att följa livesändningen på webben; http://www.naturskyddsforeningen.se/miljojobb

Apropå det här med jobben och miljön.
Jag är kluven.

I mitt arbete på Energikontoret möter jag många olika företag, främst små-och medelstora industriföretag och pratar energieffektivisering med dem.
Det känns som ett viktigt arbete. Miljöbalken är tydlig med att verksamheter inte får använda ”onödig” energi i sin framställning av varor.
Man ska tillämpa den bästa och energisnålaste tekniken och man ska sträva efter att använda förnyelsebara energikällor.
Men det är inte alltid så det ser ut.
Tur då att det är en positiv produkt jag ”säljer”, att företagen kan spara pengar samtidigt som de sparar energi.
Men investeringar kostar också pengar och det är inte alltid man har medel eller kan ta lån för något som tar några år att återbetala sig, även om man i slutänden tjänar på det. Där har vi det ekonomiska systemet igen, ofta handlar det om en ägare som vill ha plusresultat i kvartalsrapporten eller att man vill sälja företaget inom kort och göra en bra affär. Då ser man inte långsiktigt på energismarta lösningar.

Samtidigt som jag pratar energismart teknik med tillverkningsindustrin strävar jag efter ett enklare privatliv. Det är inte så att vi inte har någon teknik hemma men i allmänhet kan jag tycka att vi är alldeles för teknikfixerade i samhället. Det ska vara den nyaste telefonen, datorn, bilen…
När det ju egentligen inte är det vi mår bäst av.
Alla borde jobba lite mindre, ha lite färre prylar och umgås mer med varandra istället.
Det är en knepig situation, men jag tror på att dela på jobben och sluta konsumera så förbaskat….

 

Allt handlar om jobben… eller?

Det är riksdagsval nästa år och alla pratar om jobben. Förvärvsarbete…
För ärligt talat, det finns alltid jobb att göra.
Någon sa att de viktigaste yrken man kan ha måste ju vara bonde eller sjukvårdspersonal.
Så varför blir så få bönder?

Vill vi ha arbete till varje pris?
Det är mycket gruvdiskussioner just nu.
Att regeringen säljer ut Sveriges naturtillgångar till utländska bolag för ett skamligt lågt pris är tydligen inget problem, det skapar ju jobb, tillfälligt iallafall.
Och konsumtionen som vi så okritiskt skall hålla uppe, vad bidrar den till? Att andra naturtillgångar tar slut och att den billiga fossila energin driver på klimatförändringarna så vi snart inte har en beboelig jord att lämna över till kommande generationer.

Läser David Jonstads krönika i senaste numret av Effekt; ”Vårt bästa hopp är en krasch”
För det är tyvärr så att det är bara vid riktigt stora ekonomiska kriser som vi har minskat våra utsläpp, historiskt sett.
Jag hoppas ju såklart inte på en total ekonomiskt krasch, det skulle sluta i tragedi på många olika plan, men man skulle ju önska att alla insåg att vi kanske inte kan leva som om vi har obegränsat med resurser vare sig vi har ekonomiska möjligheter eller ej. För behovet av varor och tjänster finns, vare sig det finns pengar eller ej. Men tyvärr så bygger dagens penningsystem på krediter, alltså skulder inväxlade mot tid, vi har alltså lånat av framtiden, på samma sätt som vi bygger upp en miljöskuld som vi får betala för i framtiden.

Frågan återstår, går det att kombinera miljö och jobb och till och med göra det till en valfråga nästa år?
Naturskyddsföreningen försöker hitta svaren på vilken jobbpolitik som är bäst för miljön på årets höstkonferens i Stockholm den 8 november.
Jag kommer vara där som konferensbloggare, precis som förra året.

För att delta och läsa programmet kolla in konferenssidan, anmälan kan göras fram till den 27 oktober.

 

Jag hävdar fortfarande att det bästa du kan göra för miljön är att odla något ätbart, ett jobb som inte betalar sig i pengar, men ett nog så viktigt miljöjobb!

fynd

Har förgäves letat sommarskor till dottern i de vanliga skoaffärerna, hon har prövat alla skor som finns.
Plötsligt dyker de upp, på röda korsets loppis, precis rätt storlek och bra kvalité. Eccosandaler som passade perfekt, för 40 spänn!

kablar

Min bil startar inte ibland, något är knas med den.
Men istället för att lämna in den, vilket jag borde göra, har jag alltid ett extra batteri och startkablar i bagaget.
Idag ville den inte gå igång på en parkering i stan.
Det stod två herrar på behörigt avstånd och jag hörde hur de mysande tisslade om ”ovillig Fiat”…
Då slängde jag fram mitt startkit och det kändes gött att slippa be ”hö-hö-gubbarna” om hjälp.

Pride

I helgen har det varit pridefestival i Jönköping, Qom ut, för första gången.
Idag avslutades den med en parad.
Trots att regnet öste ner i perioder var det otroligt mycket glada människor som gick med, bland annat från miljöpartiet.
Barnen och jag följde med halvvägs tills vi fick avbryta för toabesök.

20130519-205950.jpg

20130519-210148.jpg

20130519-210156.jpg

Från vinter till sommar

Föraning om sommar idag!
Bästa tiden är egentligen nu då man kan ha dörren öppen utan att det flyger in en massa flugor.
Två barn blev så inspirerade att de städade hallen alldeles frivilligt. Dammsög och piskade mattor.

20130507-212621.jpg

Tredje barnet och jag tog en ridpromenad över ängarna.
Ska inte klaga idag.

20130507-212731.jpg

att ha tid…

Det går framåt med veden.
Igår jobbade jag på i 6 timmar och har lyckats kapa nästan allt jag kan lyfta själv och det är mindre än två veckor sen jag fick hem min hög. Och då var jag inte ens hemma förra helgen.
Tänk om jag nästa år hade lite framförhållning då skulle jag slippa känna stressen när jag egentligen vill gräva i landen…. för jag gillar ju vedhanteringen.

 

Den lilla högen nu jämfört med från början.

 

Lite kapat.

 

 

När jag inte orkar släpa stockar mer så klyver jag (med yxa) och floar.
Nästa vecka får jag förhoppningsvis en vedklyv och lite bärhjälp så det sista kan bli gjort.

vardagsrevolutionen

Under helgen träffade jag en massa trevliga människor men speciellt en familj som hjälpte till med bygget gjorde starkt intryck på mig.
Jon och Mika med sina barn bor inte långt från Häradssätters gård på sin egen lilla gård. Där odlar de nästan allt som de konsumerar, har hästar som används i jordbruket, hundar, katter, ankor, höns, kaniner, får och kossor som de mjölkar för att kunna ha egen mjölk.
Jag fick följa med hem när djuren skulle matas på kvällen och plötsligt kände jag mig som en riktig Svensson… jag har ju faktiskt både toalett och dusch inomhus.

 

 

 

Men det finns något avundsvärt att välja ett liv som Mika och Jon, att få kämpa för sin överlevnad, att vara tillsammans och arbeta med djur och barn omkring sig och att göra medvetna val. Båda har tidigare varit vegetarianer men äter numera kött från sina egna djur eller som de jagat själva.
Det är precis vad jag brukar säga när någon försöker truga med en köttbit ”Ska jag äta kött ska jag ha dödat det själv…”

Det finns en fin dokumentär om Mika och Jon och efter att ha sett den insåg jag att vi även haft samma underbara hemförlossningsbarnmorska Anneli.
Ibland är världen liten.

 

 

Titta gärna på trailern till filmen: