Det är mycket att summera nu framåt slutet av året.
Köpstoppet tex hur har det gått egentligen?

Om jag ska vara helt ärlig så har jag inte tänkt så mycket på det.
Jag har egentligen levt på som vanligt.
Som vanligt för mig är att inte köpa något nytt som jag inte verkligen behöver eller känner skulle underlätta min tillvaro på ett försvarbart sätt.
Som vantar tex, i våras köpte jag inga nya när jag behövde utan gick och frös istället, så har jag inte gjort nu i höst.
Jag har heller inte varit petnoga nu på slutet att inte köpa något på loppis, men jag har koll på ekonomin, jag handlar bara när jag märker att jag faktiskt klarar mig bra.
Tänk att jag har gjort det ändå, 11000kr är det jag får ut varje månad, det är studiebidrag, lån, bostadsbidrag och barnbidrag.
Jag har tre barn, hus och bil.
Det jag prioriterar och som jag inte har sparat in på är maten, det mesta är ekologiskt och jag tittar knappt aldrig på priset.
Sen får jag förstås hjälp, barnens pappa har nog tagit en större del av barnens klädkonto, men en del har även jag köpt begagnat och något nytt, mormor och morfar har hjälpt till med lite aktiviteter och mina inneboende bidrar ju så jag kan köpa pysselsaker, pärlor, papper, garn mm för det är också något jag prioriterar.
Lite har jag jobbat extra på falla och politikeruppdrag får man ju ersättning för men det får man nog räkna som noll med tanke på all tid och alla resor man lägger på ickebetalda möten. Men en positiv sak med ideella uppdrag är att tiden går åt till något som inte leder till konsumtion, det kostar ju inte att engagera sig.