Vattnet

Det funkar igen!

Tur man känner en rörmokare som kommer och fixar sånt.
Nu är isproppen borta och det är inte så kallt längre, hoppas jag slipper fler avbrott i vinter.

på banan igen!

Nu bör alla gamla inlägg vara iordning igen och jag kan börja skriva.

Men jag vill ha kommentarer!
Alla gamla kommentarer från det här året har försvunnit,,, tyvärr.

Skönt att trasslet med bloggen är över, nu är det andra problem som ska lösas, vattnet tex…
Inatt var det -20 grader och vattnet till köket och toaletten på nedervåningen har frusit.
Har man klarat sig hela vintern tror man, så kommer det nu.
Vet faktiskt inte vad jag ska göra.

Tenta också om två veckor, känns lite mycket att kunna hela bygg och värmetekniken som vi har pluggat sen starten.

Det är inte alltid man har studiero, men jag försöker så gott jag kan.
I helgen såg det ut så här när jag skulle plugga, men fin i håret blev jag.

Fyraåringen har fotat oss.

Forts… avbrott

Nu börjar bloggen få tillbaka sina inlägg så sakteliga, alla inlägg utan bilder det här året ligger ute.
Alla inlägg från mitten av januari och framåt var borta från servern men gick att hämta från google, dock utan bilder, därför håller vi precis nu på att återskapa dem…

Tidsödande, men snart så är allt som vanligt igen.

TILLFÄLLIGT AVBROTT

I onsdags kraschade servern där min blogg ligger…

Det var osäkert om någonting gick att rädda.
Blev lite ledsen, men insåg samtidigt att vad gör det om hundra år…

Nu verkar det iallafall bli ett lyckligt slut på det hela.
Många pengar senare och mycket slit för bröderna så verkar det ordna sig.

Det här är en ouppdaterad version av hippihäxan från november 2010 och jag skriver inga nya inlägg föränns hela sidan är iordning igen.

Välkomna tillbaka om några dagar!

än är det vinter kvar…

Knopparna får vänta ett tag till, inatt var det -17 grader…

Men det var en underbar och solig söndag, än en gång.
Vårt regelbundna helgutflyktsmål har blivit hagen intill huset, får passa på den här årstiden innan korna släpps ut.
Dessutom är det en billig aktivitet och man slipper ta bilen.

Fikakorgen är naturligtvis med, med varm choklad och hembakta kakor.

Behovet att klättra har jag full förståelse för, en gång i tiden klättrade vi mycket, jag och barnens pappa, men det är ett tag sen nu.
Kanske sitter jag  själv där uppe i björken någon dag, men det får bli när löven slår ut så inte grannarna tror jag har blivit galen.

syskon är till för att nöta på

Jag tror att det är okej med lite syskonkärlek.
Det är systrar och bröder man kan gräla med och bära sig åt mot, de finns kvar ändå.

Precis som med mamma och pappa, även om mamma ibland blir galen på bråken och gnällen.
Mamma och pappa älskar iallafall,,, syskon älskar iallafall.

Ibland tvivlar jag på att jag är en bra mamma, när ”ungarna” gapar, skriker och trotsar (och även mina barn kommer nog tycka att jag har fel och brister när de blir stora nog att tänka på sånt)
Men jag brukar använda andra sammanhang lite som facit.
Om barnen kan uppföra sig och vara snälla mot sina kompisar i skolan och på dagis, även om de ibland bråkar med varandra hemma så är det ok, det är hemma man kan göra sånt utan att bli utstött.
Men om det är tvärtom, att de alltid är små änglar hemma men tar ut sin ilska någonannanstans, då är det dags att se upp…

Men även om det kivas ibland så är det ändå oftast så att barnen dras till varandra och mest trivs ihop och då trivs jag också.

kökskreativitet

Som ombyte till all korvstoppning, blev det idag kakbak till 8-årskalaset på lördag.

Havreflarn, maränger och mandelkakor. Kanelbullarna står i ugnen och sprider hemtrevlig doft.
Nu är det frid och fröjd i huset igen.

Apropå kalas så har jag den här veckan inhandlat present till födelsedagsbarnet, lite nytt och lite fyndat på loppis, ballonger och serpentiner, lite festligt måste det bli.
Dessutom blev kontot belastat med en miniräknare och skrivhäfte för skolarbetet också.
I övrigt är det fortfarande bara mat som gäller.

fälla

Idag har jag hört mig själv låta som en ”politiker” för första gången… den upplevelsen har jag blandade känslor till…

Jag var inbjuden på studiebesök på en högstadieskola, hängde med en lärare, fick prata med rektorn som tog sig tid att förklara en massa bra saker för mig.
Fick äta lunch i matsalen och även vara med på en lektion med elever från årskurs 8.
Jag var där för att se och lära så jag har kött på benen i Bu-nämnden sen.
Man kan ju inte sitta och tycka om man inte vet hur verksamheterna fungerar…

Det var i mötet med eleverna som jag insåg hur svårt det är att prata som politiker.
Jag ville höra hur de såg på sin skola, men det blev ju också en frågestund för eleverna.
Men hur besvarar man tex en fråga om att de inte får skriva i sina övningshäften?

”Jo, det är ju så att skattepengarna måste räcka till många olika verksamheter, det är politikernas uppgift att fördela pengarna och vi är många som tycker och tänker i fördelningsfrågan…”

Samtidigt hade jag jättesvårt att inte hålla med dem, för att inte inge falska förhoppningar
”Jo, jag tycker också att det är skit att ni inte får skriva i era övningshäften för att nästa årskull ska använda dem, eller att skolmaten inte är god och lagad på plats!”
Istället hör jag mig själv säga.
”Ja, det ska jag ta med mig tillbaka till nämnden” och ”Det håller på att göras en utredning om var skolmaten ska lagas…”

Det är inte lätt… det som är svårt.

fullproppad hjärna

Känner mig lite suddig i konturerna…

Kan bero på all matte.
Trodde inte det var möjligt att få in så många tal, ekvationer och formler i mitt huvud.

Vi räknar på värmeflöden, U-värden, temperaturer i olika skikt i väggen osv.

Förutom det har jag den här veckan försökt sätta mig in lite mer i politiken.
Satt på åhörarläktaren i kommunfullmäktige i måndags och träffade min mentor i tisdags och redde ut lite begrepp.
Jag tror det är väldigt bra för mig (och för alla andra med) att ha någon med lite erfarenhet att fråga om sånt som är rörigt.
Jag tror också att det är extra bra att vi inte har helt lika politiska åsikter, för då undviker vi själva politiken och jag får ta del av ett synsätt på demokratin som inte är färgat av den övertygelse jag själv har (den får jag ju på köpet på partimötena).
Men på partimötena hinner vi sällan prata om själva formerna för hur ärenden ska hanteras eller hur nämnderna fungerar tex, då är vi så inne i våra sakfrågor och vår idealism, som vi oftast är rörande överens om.

Dessutom tror jag det är viktigt med samarbeten som rör demokratin, över partigränserna, det gör att den där ”vi- och dom” känslan tonas ner.

Vi jobbar ju alla för samma sak, ett bättre samhälle för våra kommuninvånare.

Nu ska jag bara vila så jag får tillbaka mina konturer.

sällskap

Jag har en inneboende!

Bra med sällskap och skönt att bli bjuden på middag i sitt eget kök, det händer inte varje dag.

Det är min klasskompis som bor i Göteborg och som tänkte sova på vandrarhem under studietiden, som nu har flyttat in i ett vindsrum i mitt hus, jag har ju faktiskt plats.

Det bästa är att vi har så lika tankar, många goa diskussioner blir det och bra att ha någon att plugga med.