När jag känner mig ”krisig” har min bot mot det alltid varit att göra mer, engagera mig mer, speeda upp, stressa på, för att slippa tänka.
Men kanske har jag börjat lära mig att det inte funkar.
Därför har helgen, den gråa regniga helgen gått åt till att göra sånt som jag mår bra av, på riktigt; tända några ljus, prata, umgås med barnen, laga mat i lugn och ro, baka, vara i skogen och sist men inte minst, gräva i landet.
(Nej, jag äger inga gummistövlar, julklappstips…)
För på något sätt hänger min höstdeppighet ihop med att allt i trädgården dör eller går i vila, men varför ska jag sluta gräva för det?
Så det har jag gjort, kladdigt!
På köpet får jag en lite bättre start nästa odlingssäsong. Men jag börjar tänka att det inte är resultatet som är det viktiga utan ATT jag gör det. Gräver alltså, och det hjälper…
Visst är det härligt att bli så där riktigt geggig!
Ja, men inte lika härligt när man kommer in och det är tre till som är lika kladdiga… hörde om en mamma som tog in sitt barn genom badrumsfönstret, ville inte ha honom i hallen… 😀
Hoppas du gillar att ta bilder oxå. De blir iaf väldigt bra!
Det är en konst det där – att känna vad man verkligen har lust med, och göra bara det. Kräver träning. Ger lycka.
Jag hade iallafall stövlar när jag var nere i landet i regnet, men glömde handskar. Morötterna är underbara. Mangolden och spenaten har rådjuret skördat. Många kramar i mörkret.
Oh, så underbart!
Jag har ingen trädgård – bor i lägenhet. Bilderna och texten är rena poesin för ögonen.
Och oj, vad jag känner igen mig.
Hösten gör bromsar även mig, motståndet ökar, energin minskar…
Jag går i ljusterapi på höstarna. För mig gör det skillnaden mellan uthärdligt och outhärdligt.
Hej, förresten!
Jag har alldeles nyligen hittat din blogg.
Gillar den.
I’ll be back.
Johan; tack igen 🙂 jo, man blir nog lycklig om man gör det man verkligen mår bra av, lite svårt bara…
Ing-Marie; Hittade EN morot, som Simone lämnat när hon länsade i somras, den var fin… kram
Ekomuppen; välkommen hit! Ska kika in på din sida! Segt är det på hösten, men skönt också om man bara har vett att uppskatta det…
Hösten är kontemplationens tid…som också ger energi.
Musik som passar:
Det finns väl kanske någon mening med att vi har våra årstider. Skulle nog inte vara så kul om det var ljust och varmt året runt. Man kan behöva en viloperiod.. som växterna, stratifieras lite…