Började bra med att jag glömde släppa av äldsta tjejen på fritis imorse.
När vi kommit ut på stora vägen och kört ett par kilometer (stressade till dagis) hör jag från baksätet; ”Men mamma…!”
Bara att vända om. 🙂
Sen har det varit tre möten under dagen.
Ett där alla var där pga sina titlar och kanske inte i första hand sitt engagemang.
Och ett där alla var där pga sitt engagemang och inte sina titlar.
Måste jag nämna vilket som var mest givande och inspirerande?
En ledtråd… jag gillar engagerade människor…
Men nu har ju solen skinit ett par dagar så man kan ju bara hoppas att tröttheten försvinner!