Vem bestämmer normen för lycka?

Häromdagen publicerade lokaltidningen ett debattinlägg från Annica Ride. Det var en så bra text att jag gärna ville dela den här, för alla er som inte läser Smålandstidningen/Tranås tidning…

Annica har jag träffat genom Omställningsrörelsen. Själv berättar hon att hon alltid drivits av en längtan att leva så hållbart, jordnära och självförsörjande som möjligt. Med odlingar, höns, vedspis, kompost, hantverk och återbruk lever hon som hon lär.
Yrkeslivet har ägnats åt kulturmiljövårdande verksamhet, främst byggnadsvård och traditionellt måleri.

Annica säger också att hon trots att framtiden ser mörk ut har valt att tänka optimistiskt, för även om vi inte lyckas vända trenden så vill hon kunna se sina barn och barnbarn i ögonen och säga att hon gjorde någonting!

Här kommer Annicas egen text om dagens konsumtionshets som jag tycker är värd att reflektera över:

 

Vem bestämmer normen för lycka?

Vårt konsumtionsmönster och vår status kopplas i dag i stor utsträckning till lycka, och vi matas ständigt med budskapet att vi aldrig ska vara nöjda och tillfreds. De värdegrunder som säljer produkter mest effektivt är avundsjuka, argsinthet, frosseri, girighet, vällust, likgiltighet, pessimism och högmod. Just det, de sju dödssynderna. Dessa predikades ett par gånger om året i kyrkan under många hundra år. Redan på 1930-talet skrev en man vid namn Stuart Ewens i branschtidningen Printer´s Ink följande: ”Reklamen bidrar till att hålla massorna missnöjda med sitt sätt att leva, med de fula saker som omger dem. Nöjda kunder är inte lika lönsamma som missnöjda”. Slutsatsen blir med andra ord att marknadens högsta önskan är att vi alltid ska gå omkring och känna oss missnöjda. Har vi därmed överlåtit åt marknaden att bestämma normen för lycka?

Ordet reklam kommer från latinets reclamo som betyder ungefär att ropa högt eller att genljuda. I den rådande kapitalistiska konkurrensandan har väl ingen undgått att det ropas allt högre och allt oftare efter oss konsumenter. Genom media utsätts vi, våra barn och våra ungdomar för en allt starkare påverkan. Vi träffas varje dag av flera tusen reklambudskap per individ. Även om vi inte tror att den påverkar oss, så är det onekligen så.

För att förstå konsekvenserna av reklam måste vi se ”helheten” på vår planet. Blir vi då lyckligare av att konsumera när vi i dag vet vilka globala följder vår överkonsumtion leder till?

Med tanke på den allt större mängden antidepressiva mediciner som ordineras till medborgare inom alla samhällsklasser, borde det  väl vara ett tecken om något, som ger indikationer på att lycka inte kan köpas för pengar? Att springandet i ekorrhjulet för att kunna köpa vad marknaden anser att vi behöver, i slutändan bara gör oss trötta och deprimerade?

För att uppnå en mer hållbar samhällsutveckling krävs det att vi ändrar vårt beteende och vårt sätt att leva. Konsumtionen bör  precis som förr utgå från våra grundläggande behov. Den överkonsumtion som pågår i dag kan under inga omständigheter  fortgå om vår civilisation ska ha en dräglig framtid på den här planeten.

I boken ”Reklamen är livsfarlig” som skrevs redan 1957 uttryckte författaren Sven Lindkvist följande: ”Det är något djupt egendomligt med ett samhälle, vars sätt att leva och tänka ofta inte är något annat än en biprodukt av företagens ansträngningar att öka sin försäljning.” Det är mer än 50 år sedan! Vad har vi lärt oss?

Utnyttja din konsumentmakt! Var nöjd med det du har och sätt din egen norm för lycka! Tänk själv, och tänk på våra framtida generationer!

 

Annica Ride

 

One thought on “Vem bestämmer normen för lycka?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *