Eko vs lokalt

Det är inte alltid lätt att veta hur man ska välja i affären. Ska det vara kravmärkt/ekologiskt eller ska man välja närproducerat till varje pris. Helst borde det ju vara både och men det är ju inte alltid möjligt.
Såhär resonerar jag:

Jag väljer alltid i första hand krav/ekologiskt och i andra hand lokalt, går det att kombinera är det toppen.
Att välja närproducerade  tomater som är konventionellt odlade istället för kravodlade tomater från Italien genererar mer koldioxidutsläpp av den enkla anledningen att det går åt mer energi till att värma upp växthus och tillverka handelsgödsel och bekämpningsmedel än vad själva transporten från Italien kräver.
I värsta fall går det åt 1 kg olja för att tillverka 1 kg handelsgödsel, dessutom ska det transporteras…
Då är det bättre att transportera de färdiga tomaterna som dessutom är fria från gifter och kemikalier.
Det är en felaktig uppfattning att det ät transporterna som står för det mesta koldioxidutsläppet när det gäller våran mat. Transporterna står bara för 10% av utsläppen (enligt naturskyddföreningens medlemstidning). Den stora boven är konstgödsel, bekämpningsmedel och uppvärmda växthus, sånt som måste till i konventionell odling.

Sen tycker jag ändå att man ska tänka sig för och inte köpa för mycket mat som har fraktats långt.
Ju närmre talriken desto bättre, men inte på bekostnad av det ekologiska.
Jag försöker medvetet att äta efter årstiderna då är det lättare att äta inhemsk mat. Men det är en balansgång mellan näringsriktig kost och svenskproducerat.

Vi äter nästan inte kött alls och då är det nödvändigt för oss att köpa bönor, linser, nötter och oliver som inte odlas i sverige. Men hellre att jag äter sojabönorna själv än att äta grisen från grannbyn som fått sojabönorna i sitt foder. (Om det är en konventionellt uppfödd gris.)
Man kan säga att jag väljer ekologiskt av allt jag vill ha, men jag väljer inte allt som är ekologiskt.
Jag kanske inte måste ha apelsiner som är importerade (även om de är kravmärkta) utan kan nöja mig med äpplen som kommer från närmre håll eller äta fler morötter och strunta i frukten.
Man måste fundera på varje val och väga för och emot.  Men kompromissa aldrig med det naturligt odlade!

våreldning

Vårsol, en brasa och hembakade tunnbröd…

vareld.jpg

Receptet är Fridas hon kallar dem Stompa:

½liter fil
1 dl sirap
2 tsk salt
2 tsk bikarbonat
12 dl rågsikt
1 tsk brödkryddor

Blanda ihop kavla ut och stek i torr stekpanna.

Jag brukar ta lite mindre sirap, använda min kefir och byta rågsikten mot lite olika, grahamsmjöl och vetemjöl eller dinkelsikt tex. Det blir jättegott! 

mer plast i mjölkförpackningarna

Idag läser jag i lokaltidningen att vi här i länet ska bli testpanel för arlas nya mjölkförpackning.
Skruvkork istället för rivhörn ska förenkla och ja jag vet inte vad… Det är väl bra för alla reumatiker och alla andra som har svårt att riva  av hörnet och inte orkar gå och hämta en sax.
Men så var det det där med miljön… De nya förpackningarna innehåller dubbelt så mycket plast!
På arla säger man ” Vi har gjort en avvägning och eftersom fräschet och lättanvändning var viktigt fick det gå före.”

Ja ja så var vi där igen. Allt ska vara så lätt så lätt, eller gå fort…. Dilemmat för vår planet.

Natuskyddsföreningen är inte nöjd med förpackningen. Ju fler material desto svårare och dyrare blir det att återvinna.

Bojkotta!!

(Själv får jag hem mjölk i hink som jag förvarar i 2-liters glassförpackningar och häller upp i glasflaskor med lock. En del disk men inget material till återvinning. Och nej det är inte jobbigt.)

Jag kan inte länka till artikeln, för lokaltidningen här har ingen hemsida(….?)

kryddte

I förkylningstider brukar vi göra det här teet. Ja annars också föresten för det är så gott både för barn och vuxna. Inte direkt lokala råvaror, men kryddor tar inte så stor plats att frakta.

kryddte.jpg

Man behöver inte vara så exakt i måtten men jag gör ungefär så här:

Koka upp 6 dl vatten tillsammans med en liten bit skalad ingefära skuren i bitar (går bra med torkad också) en kanelstång, ca 2 tsk kardemummakärnor och ca 15 kryddnejlikor. Låt koka i ca 10 minuter.
Sila av och blanda i 4 dl mjölk och 1½ msk kakao.

Alla kryddorna har olika antiseptiska egenskaper och är väldigt bra mot förkylningar och magproblem.

hyllning av surkål

Jag gör sällan sallad till maten, men däremot tycker jag om att ha en burk surkål i kylen och den används till allt.  Till skeptiska gäster säger vi att det smakar som pizzasallad, men det stämmer inte riktigt. Det är neutralare och syrligare, men smakar kål. (hmmmm…?)
Pröva att göra själv, det är faktiskt inte svårt.  Helst ska man göra en ny burk eller två direkt när man påbörjar den första för surkålen behöver stå och mogna minst en månad. Jag glömmer alltid det, så vi blir oftast utan en månad tills nästa är klar.

Mjölksyrning (eller fermentering) är en konserveringsmetod, men jag använder den ju inte i första hand för att konservera eftersom jag ändå går och köper färsk vitkål i mataffären. Däremot är det helt fantastiskt det som händer med maten som fermenteras. Förutom att alla näringsämnen behålls, bildas det dessutom nya!

Det bildas B-vitaminer, även en liten del B12.
Det bildas acetylkolin som påverkar det vegetativa nervsystemet och gör att man blir lugnare, högt blodtryck sjunker och sömnen förbättras.
Mjölksyrabakterier hämmar gasbildning, förhindrar förstoppning samt håller tarmfloran frisk.

Jag har skrivit tidigare om att grunden för ett bra imunförsvar och minskad risk för allergi är direkt kopplade till  hur tarmarna och magen mår (och speciellt tidigt i livet). Att allergierna har ökat kan faktiskt vara ett led i vår ökade användning av kylskåpet . Förr när man inte hade kylskåp var det mycket vanligare att man åt mjölksyrad mat för att det var ett konserveringssätt, nu behöver vi inte det. Men vi kan välja att göra det ändå.

Man kan fermentera de flesta grönsaker. Jag har prövat vitkål, rödbetor och morötter med bra resultat.
Dessutom äter vi mycket surdegsbröd, som också är en form av mjölksyrning.
Kombuchan är fermenterat sött te, och så fermenterar jag mjölk med kefirgryn och får kefir.

Jag tror att det är jätteviktigt att äta ”levande mat” av den här typen, som hjälper magen i vår sönderstressade och raffinerade värld. Det spelar ingen roll hur mycket vitaminer och nyttig mat man äter i övrigt om inte magen mår bra och kan ta hand om näringsämnena.

Höll på att glömma att GI-värdet i hela måltiden sänks om man äter mjölksyrade produkter till.

Mitt recept på surkål:

surkal-1.jpg

Använd ekologisk vitkål, mjölksyrabakterierna sitter naturligt på grönsakerna och man vill inte gärna blanda dem med konstiga kemikalier.

Riv i matberedare eller med osthyvel ett helt huvud och några äpplen om man vill.

Stampa i en stor bunke lite i taget och fyll på med mer vartefter. Jag använder potatisstampen, men man kan ta knytnäven eller ena sidan av en kavel.

surkal-2.jpg

Stampa tills kålen vattnar sig. Blanda med någon tesked salt. Tryck ner kålen i väl rengjorda burkar. Pressa så att det står vatten över kålen. Man kan hälla på lite vassla, men det brukar inte jag göra.
Burken måste vara minst en liter och man ska bara fylla till fyra femtedelar för att få plats med jäsningen.

surkal-3.jpg

Sätt datumettikett på och låt stå i rumstemperatur i 10-12 dagar är det varmare än 20 grader räcker det med 8 dagar. Ställ sen svalt 0-8 grader i 1-2 månader.

Sen är det bara att servera, funkar till nästan allt. Speciellt till lasagne och olika grytor eller wokar.

Om mat

Mat intresserar mig, men min relation till maten har inte alltid varit bra.
Inte förräns jag själv fick barn och ville laga bra mat att servera på regelbundna tider (för barnets skull)
Men på köpet fick jag själv en mycket bättre känsla för maten och mina egna behov.
Jag vill gärna laga från grunden och har tyckt att det är för att jag vill veta vad som är i och för att det för det mesta är billigare än att köpa färdigt.
Men det kan även finnas en tredje aspekt, man kan behöva ritualen. Jag vill gärna äta på regelbundna tider, vi mår alla bättre av det. Måltiderna kan bli en rytmgivare som hjälper oss att hålla en jämn takt. Allt går så fort och är stressigt i vardagen då kan måltiderna och matlagningen  hjälpa till  att sakta ner och ge oss återhämtningspauser. Som i det gamla bondesamhället där dygnet  byggdes upp efter måltiderna. 
Läs denna artikel från DN om Håkan och Bodil Jönsson som har skrivit boken ”Tio tankar om mat” . Många kloka ord!!