I mitten av oktober skördade jag hälften av alla vintermorötter. Sköljde dem och stoppade i tunnor med lock varvat med tidningspapper. Hälften fick stå kvar i landet. Gjorde detsamma med alla rotselleri som inte tål att stå kvar ute över vintern. Tunnorna placerades i min källare under huset, som är ganska mycket varmare än en jordkällare bör vara.
Tyvärr gick det inte så bra för morötterna. De var alla täckta av vitt mögel för någon vecka sen och började bli mosiga och smaka illa. De fick bli ett bidrag till komposten. Väldigt trist!
Rotsellerin och potatisen som jag förvarar på samma sätt mår fortfarande bra.
Och de morötter som står kvar i landet är superfina och goda. Nackdelen där är att sniglarna äter på dem, så ganska mycket får jag skära bort. Nu vet jag i alla fall vad jag ska satsa på inför nästa år.
Mitt bästa tips för att hålla i och hålla ut just nu när vintermörkret sänker sig är att komma ut en sväng mitt på dagen. Jag arbetar hellre någon timme extra på eftermiddagen om jag får vara ute en timme i dagsljus. Fortfarande är det hemarbete som gäller. I våras var det lite kul att kunna gå ut och fixa i odlingarna på lunchrasten eller innan jobbet, men nu blir det mer promenader och löpturer, inte så mycket att fixa med längre i trädgården, eller så är det större projekt som jag hellre gör på helgen.
Hämtade ett gammalt garagetält på gratisannons som jag satte upp. I vår tänker jag köpa växthusplats till det och se om det funkar bra som en extra odlingstunnel.
Har också hämtat hem gammalt hö att täcka alla bäddar med. Nya bäddar har fått ett lager löv ovanpå halmen. Vitlöken har jag fortfarande inte fått ner i jorden, så en liten yta har jag sparat bar. I marken står fortfarande ett gäng morötter, palsternacka, jordärtskockor, purjo och några skyddade grönkålsplantor. Potatis, morötter och rotselleri förvarar jag under huset i källaren, i tunnor med lock. Det är ett experiment, kul att göra något för första gången på en ny plats.
De flesta palsternackorna har blivit jättestora och fina, men några fick ett par ben för mycket.
Det är en härlig tid, nu när man kan gå ut och bara plocka ihop en middag.
Squashen har verkligen börjat leverera och några tomater har jag tagit in. All lök är uppdragen och sockerärtorna som har gett skörd hela sommaren sjunger på sista versen nu.
Jag har påbörjat nya odlingsytor på gräsmattan. Med hjälp av kartong och halm täcker jag marken, nästa år bestämmer jag mig för var jag vill göra land och var gångarna ska vara. Nu har jag mycket halm hemma, men har nästan slut på kartong, det får bli nästa uppdrag att leta upp någon som har ett överskott.
Här kommer en rundvandring i trädgården, med kattsällskap en tidig morgon.
I år har kålen verkligen inte mått bra. Den har blivit så illa åtgången, av flera olika djur. Först var det (vad jag tror) rapsbaggar. Efter det kom alla små och stora sniglar, värst var nog de små åkersniglarna. Jag började att ha nät över kållandet när jag planterade ut. Men de små svarta baggarna kom in under eller fanns där redan från början, i jorden. Sen när sniglarna blev för intensiva ville jag ha bättre översikt och tog bort nätet. Nu har snigeltrycket minskat men då har baggarna återvänt. Den vanliga fienden kålfjärilen har också dykt upp nu på sensommaren, men det känns som en barnlek att hålla undan larverna från den jämfört med rapsbaggarna. Alla nysådder av kål, kålrabbi, asiatiska kålsorter etc har blivit totalt uppätna trots att jag delvis försökt börja om med nytt nät. Jag hoppas kålen lyckas bättre nästa år! Jag låter trots allt angripen kål stå kvar i landet för att kanske kunna få lite lite skörd av några plantor som inte blivit så skadade. Bättre att de fortsätter att gnaga på det som redan är skadat tänker jag.
Ok, jag är inte van vid rörliga medier, men har börjat filma lite i trädgården för att komma ihåg hur det såg ut. Delar den här från i söndags.
I min kökskompost, som stått och vilat sen tidig vår, började det växa pumpa efter att jag lagt i resterna av den sista jag hade kvar från förra året. Då var det smidigt att bara plocka bort sidorna på komposten och låta pumpan fortsätta växa. Får inte glömma att botten på komposten fortfarande ligger kvar längst ner i högen när jag skördar i höst.
Det är så kul med före- och efterbilder. Här kommer ett gäng från trädgården. På bara två år har det faktiskt blivit en grönskande oas. Även om det finns mycket kvar att göra så njuter jag varje dag jag tittar ut över odlingarna från köksfönstret eller vandrar omkring mellan raderna med kaffekoppen i handen tidiga morgnar. Först en bild från 2018 strax efter att jag köpt huset.
Sedan ungefär fem veckor tillbaka har det varit isolering som gäller. Hemmaarbete och inte träffa någon förutom den närmsta familjen. Det har både varit tråkigt, skrämmande, ganska mycket som vanligt och alldeles underbart. För det mesta vill jag ju bara vara hemma i trädgården och hänga. Men det märks också att arbetskamrater är en viktig del i det som är mitt sociala liv… På gott och ont. En positiv sak är i alla fall att jag sparar cirka två timmar varje dag på att slippa pendla in till stan varje vardag. När jag slutar jobbet kl 16:30 kan jag gå direkt ut till landet.
Morgonens blåa ljus över ett nysått morotsland.
Tunneln har fått några enkla pallkragar och det börjar spira ganska bra. Hade jag inte haft tiden den här våren hade jag nog inte sått här utan väntat till tomaterna skulle ut.
Jag har i helgen hämtat hem två kärror halm och hö från ett fårstall, vinterbädden som städades ur. Det mesta lägger jag på hög så länge och använder till nya odlingar, landet är ändå täckt sedan tidigare hämtningar, som jag borde flytta på nu för att solen ska kunna komma ner och värma jorden.
De gamla svartavinbärsbuskar som stod i trädgården verkar faktiskt som de vill blomma i år. Det har inte hänt tidigare. Jag väntar med spänning.
Jag har ett hästkastanjträd på tomten. Det står lite dumt till i odlingsdelen av trädgården och jag har funderat på att ta ned det. Just nu är det inte så stort, men kastanjeträd kan ju växa sig väldigt stora och i så fall snor den både vatten näring och ljus. Dessutom vill jag mycket hellre ha ett fruktträd där.
Men så blev jag påmind om att man tydligen kan använda kastanjerna som tvättnötter. Så det testar jag. Tänk om det funkar och vi kan använda trädet till något vettigt, i så fall får det ju såklart stå kvar.
Så när vi var barnvakt till småkusinerna igår plockade vi ett gäng nötter som jag nu sköljt, delat och lagt i torken några timmar. Sen är de tydligen bara att använda som vanliga tvättnötter, ta ett gäng och lägg i en tvättpåse eller en strumpa, knyt ihop och låt köra med tvätten i maskinen.
Självklart fick tunneln följa med i flytten. Den blir bara mer och mer skev för varje gång jag flyttar den. Tredje platsen nu, efter första placeringens oturliga incident.
Men det spelar inte så stor roll hur tunneln ser ut, bara den ger skydd och värme.
Förra hösten la jag ut kartong och halm på en 18 kvm stor yta, precis i kanten av cypresshäcken och i våras monterade jag tunneln på den ytan. Tomatplantorna grävde jag ner direkt genom täckmaterialet, fick hacka mig igenom den papp som inte förmultnat. På ena sidan blev bladen lite lila i början på säsongen vilket jag åtgärdade med gödselvattning, tänkte att det kunde vara fosforbrist, möjligen på grund av att cypresserna snodde mycket näring.
I mitten av tunneln lyckades gräset ta sig igenom täckmaterialet, eftersom jag hade gått och sparkat runt halmen, men det var lätt att rensa bort.
Eftersom jag har en mycket djupare borrad brunn nu än jag haft tidigare, vågade jag vattna mer än de senaste åren. Det gav resultat.
Jag fick plocka in alla tomater för någon vecka sen, då det började bli frost på nätterna. Nu ligger det gröna tomater överallt inomhus för eftermogning.
Tunneln kommer jag inte använda till någon vinterodling i år utan ska satsa på att få till bäddar med jord i den först och kanske gräva ner lite långtidsgödslande biokol som jag preparerat under sommaren.
Det här året har varit ett snällt odlingsår, lagom mycket regn, lagom mycket sol. För mig var det första odlingsåret på en ny plats. Här kommer några bilder från juli. I ett tidigare inlägg visade jag hur jag förberedde förra hösten för att kunna odla, i alla fall något, i år. På den yta som syns på den första bilden låg en presenning hela vintern. I våras grävde jag upp jorden och vände bara på den så grässvålen låg nedåt. I det sådde jag och planterade ut en del förodlat. Större frön gick bra, olika sorters bönor till exempel. Utplanterad tunn purjo funkade inte, förmodligen lyckades inte rötterna etablera sig ordentligt eftersom det fanns luftfickor under ytan i och med att grässvålen inte var bearbetad. Kålen fick en genomarbetad djupbädd med gödsel i botten så den mådde prima.
Några få potatisar hamnade också i landet med upp och nedvänd grässvål. Det funkade bra. Just den här ytan har väldigt fin matjord, ca 50 cm djup, det verkar som någon har odlat här tidigare, även om jag inte kunde se några andra spår av det.
Den andra ytan täckte jag i höstas med kartonger (fick tag på emballage från en köksrenovering) och många skottkärror halm som jag släpade hem över åkern. I våras gjorde jag vallar av obrunnen hästgödsel direkt ovanpå halmen, där jag fyllde små diken med planteringsjord, som sedan såddes. Det var egentligen bara pumpa, squash och majs som trivdes med den behandlingen, vilket jag misstänkte. Obrunnen hästgödsel är inte vänligt mot små plantor även om de först tog sig upp i den lilla jord de fått. Däremot nu framåt hösten växte mangolden till sig i en sån bädd, när det blev lite svalare och fuktigare och rötterna hade hittat ner till jorden. Sättlöken däremot blev det inte något av alls. Det var så tydligt att den saknade riktig jord att växa i. Den här ytan är väldigt lerig, helt olikt den andra delen med fin matjord.
Mitt emellan de två landen står det 5 st vinbärsbuskar som varken blommade eller gav några bär i år, det var samma sak förra året och då beskar jag dem ändå i vintras. Jag funderar på att gräva bort dem och göra ett stort land av alltihop, eller plantera nya buskar.
