kärlek och respekt

 

Det har snackats mycket om den nya otrohetssajten, där man som gift kan dejta andra gifta…

Jag har full förståelse för att folk vill träffa andra och också för att det väcker så starka känslor.
Men hela grejjen visar ju på att vi har en lite skev bild av vad kärlek är i vårt samhälle.

Det verkar ju som att väldigt många lever i relationer de inte trivs med. Varför?
Jag har levt i tvåsamhet, men gör det inte längre och tro mig, otrohet är inte ett sätt att få det bättre i ett förhållande.
Däremot älskar jag fortfarande mitt ex, som människa.
Och det är just det, att man faktiskt kan älska flera människor samtidigt på olika sätt.
Men det får inte bygga på hemlighetsmakeri.
Jag älskar mina barn, jag älskar min föräldrar och bröder, vänner…

Men det är något med kärleksrelationer som gör att vi snabbt vill placera in oss i ett fack, eller andra vill placera oss.
”Är ni tillsammans nu?” är en fråga jag fått många gånger, men också ställt, till mig själv och andra.

Med i Debatt på SVT igår var det en tjej i publiken som sa sig vara relationsanarkist, det är en syn på relationer som jag läst rätt mycket om den senaste tiden.
Jag tycker det låter sympatiskt att man jämför kärleksrelationer med vänskapsrelationer, att det bygger på ärlighet och respekt.
Varje människa och varje relation är unik och man kan älska flera.
Visst finns det svartsjuka, men det handlar om att kunna hantera den. Svartsjuka beror på att man vill äga och kontrollera och det vill iallafall inte jag utsätta någon jag älskar för.

Sen handlar det mycket om ansvar och frihet för mig. Jag vill kunna klara mig själv.
Jag behöver förstås hjälp ibland, men då ber jag om det.
Ett förhållande ska för mig inte bygga på beroende, praktiskt eller ekonomiskt, så som äktenskapen var utformade förr i tiden.
Det känns ganska omodernt.

Här finns det mycket att läsa om relationsanarki.


bokhäng

Men inte hela dan, jag har varit ute och njutit av våren också.

 

Det är dags att börja plugga på ordentligt till nästa tenta, ventilationsteknik.
Igår var vi klara med vår första rapport och hade redovisning för hela klassen.
Vår grupp jämförde 4 olika byggmaterial och deras miljöpåverkan.

Att effektivisera energianvändningen i hus och byggnader under driftstiden är ett hett ämne just nu.
Men vi funderade lite över det här med framställningen av byggmaterialen.
Ta tex mineralull, som används för att minska värmeförlusterna.
Det går åt otroliga mängder värme, alltså energi, för att framställa själva mineralullen.
Tydligen kan vi i Sverige stänga ner en kärnkraftsreaktor om vi slutade tillverka mineralull…
Pest eller kolera?

Det har kommit en rapport från KTH som visar på att energianvändningen i nybyggda hus under driftstiden har minskat, men att koldioxidutsläppen under byggtiden har ökat, samt att användningen av farliga kemiska produkter har ökat.
Låter oroväckande tycker jag.
Hur blir det när oljan tar slut? Eller är för dyr?
Har vi arbetat fram alternativ då? Eller ska vi sluta bygga?
Eller har vi redan hunnit förgifta oss själva och vår miljö?

Det finns faktiskt alternativ som borde lyftas fram mer, hampa tex var ett isoleringsmaterial vi tittade närmre på i vår rapport.

En sida med många bra byggmaterial är ekobyggportalen.

före och efter…

Gillar före och efterbilder.
Därför gör jag som Fru Purjo och börjar fota hörnan där jag ska ha mina grönsaksodlingar i sommar.
Tänker fortsätta fota från samma vinkel några gånger under säsongen, för att se hur det utvecklas.

 

Nu börjar snödropparna titta upp lite här och var.
Det är spännande, än har jag inte bott här ett år (flyttade in i maj) så jag har inte upplevt de första vårblommorna i den här trädgården förr.
Det är som att gå på skattjakt varje morgon.

överraskning

När vi kom hem idag stod det två påsar barnkläder och väntade utanför min dörr!
En snäll granne hade cyklat förbi och ställt dem där.
Jag blev jätteglad, för att inte tala om tjejerna, de prövade kläder här hela eftermiddagen.

 

 

Jag är så tacksam när barnen får ärva kläder och jag är tacksam för att barnen inte kräver att få nya kläder.
De är glada bara det är nytt för dem, hoppas att det håller i sig, men varför inte, jag uppskattar ju också begagnade kläder, till mig själv alltså.

köpstoppet…

… ja vad ska man säga.
Det går väl sådär, i positiv bemärkelse.

Har märkt att det inte är några större förändringar än innan jag införde det, förutom att jag inte går och kikar på loppisar lika mycket, för att bara okynnesköpa något jag gillar.

Förra veckan blev det en hel del utlägg, men inget jag kan vara utan.

Bilgrejjer; nya lampor, spolarvätska, tändstift. Mat till djuren; ankmat och kattmat. Köper ganska mycket på en gång så det kostar ju lite.
Några fröpåsar.
Hörselskydd för att kunna kapa ved (kanske jag hade kunnat låna, men jag kommer ju använda dem ganska frekvent framöver, bomullstussar duger inte i längden).
En grej till barnen blev det också; en fågelbok på rean, hmm, den kunde ju ha passerat, men de har tjatat och en fågelbok tycker jag behövs i varje hushåll, dessutom är barnen inte lika hårt hållna i köpstoppet, de måste ju få utvecklas.

Men mina funderingar är vad jag då har köpstoppet till, jag har ju ändå inte gjort några särskilda förändringar.
Redan innan årsskiftet handlade jag sällan kläder, det är mer än ett år sen jag köpte mitt senaste nya plagg i butik och då var det i ekologisk bomull.
Det mesta jag köpte förra året var saker till huset, nästan allt begagnat.

Men visst är det bra att man inser att ett köpstopp inte gör så mycket, då har man ju redan en god vana i vardagen. Jag tänker i första hand resursslöseri och miljö när jag väljer att inte konsumera.
Men just nu handlar själva köpstoppet mer om att spara på slantarna.
Den största skillnaden är att jag inte unnar mig på loppis längre.
Dessutom har det en psykologisk aspekt, jag slutar önska mig saker, under en period.
Istället blir det en morot att klara av min utbildning.
Leva snålt för att jag sedan ska kunna få ett jobb och göra de där förändringarna som jag tänker mig när jag förhoppningsvis har ett jobb.
Det handlar inte om stora saker, det mesta har med huset att göra. Typ sätta om kakelugnen och få ett trivsamt kök där det är kreativt att laga mat…

Tänkvärt.

Har fått många insikter de senaste veckorna.
Den största upplevelsen är att jag är så jäkla nöjd med livet,,, det är stort.
Jag har de utmaningar jag vill ha, får utvecklas, träffa människor jag trivs med, lyssnar inåt och är ärlig mot mig själv och mina behov.
Mer än så behöver det inte vara att leva rikt.

Det är klart det är motigt ibland, tex när barnen vill vakna kl 6 en söndagmorgon, eller det är lervälling i hela hallen.
Men det är petitesser!

I helgen har vi sått lite, solen går ner sent på dagen, det är tre månader sen snön la sig och det är underbart att fåglarna sjunger på morgonen.