Bara idag.
Och det var himla trevligt att vara hemma en (nästan) hel vardag bara vi tjejer. Som på den gamla goda tiden 🙂
På förmiddagen var det grävning i landet.
Och jag insåg varför jag inte tycker det är så betungande att vara trädgårdsmästare på Rås, även om ytorna är större och kraven är lite högre än i hemmaträdgården.
Att sätta 5 vuxna deltagare i arbete är ingenting mot att försöka roa en tvååring och ha koll på två cyklande vildar när man försöker få någonting gjort…
Att vara mamma är den bästa chefskurs man kan få, har jag hört.
Funderade lite på Loas tankar om unisexkläder för barn.
Hur väljer jag som förälder och tror jag att klädvalet påverkar mina barn…
Tittar man på den här bilden så är allt Miranda har på sig ärvt. Simone har tröja och byxor som farmor köpt (till Miranda) och Izabelle har också bara ärvda kläder förutom hatten som mormor köpt.
Slutsats; jag köper inte mycket nya kläder.
Visst tror jag man kan påverka barnen genom de kläder man väljer, men inte att man ska undvika rosa bara för att tjejerna inte ska bli så ”tjejiga” eller tvärtom utan faktiskt låta dem ha de färger de trivs i och blir glada av. För allt går i perioder.
Här har det varit en lång rosa prinsessperiod som man kanske får lite ångest av när allt ska vara så jämlikt, men vi har inte gjort så stor grej av det och helt plötsligt börjar stortjejen tycka att rosa inte är den finaste färgen längre.
Men jag undrar vad som hade hänt om vi hade vägrat låta henne ha rosa kläder när hon ville det…
Jag tror det bästa man kan göra är att fundera på hur man bemöter barnen istället för att låta dem ha en viss färg på sina kläder. En nog så svår uppgift, det är svårt att inte lägga värderingar i hur barnen ser ut i vissa färger och kläder.
Jag försöker påminna mig själv att säga att tjejerna är fina som de är och inte bara berömma dem för deras söta klänningar ( som de gärna vill ha på sig ).
Sen kan jag bli väldigt irriterad på märken och detaljer som tydligt signalerar om det är ett tjej eller killplagg, jag tror inte vi har ett enda par jeans som inte har en liten blomma eller fjäril på, och det stör mig.
🙂 Helt rätt inställning! Jag kommer ihåg när jag gav bort två kassar kläder som mina två pojkar hade haft till en granntjej som hade två pojkar och hon sa: Men du har väl inga flickor!!? Nä, sa jag men jag tycker killar är så himla fina i röda kläder!!!
Har lagt till dej i min blogglista, hoppas att det är ok! Ha en skön valborg!
Hej. Jag vet aldrig vart jag ska börja när man snackar om sånt här…
Jag tror inte barnet påverkas så mycket av klädvalet som vi vuxna tror att de gör, där emot tror jag att klädvalet påverkar oss vuxna, och våra val och kommentarer om och till barnet. Vi uppfattar barnet annorlunda, det är inte barnet som bli annorlunda i olika kläder.
Mina tjej kompisar som är väldigt ”killiga” av sig har fått sina mer maskulina beteenden på grund av att de har haft store syskon. Och visst, de har ju sedan fått ärva storebroderns kläder, men jag tror att det är förebilden i storebrodern som gör den största påverkan. Han är större coolare och hans kompisar är killar, så lilla syster vill ju självklart vara som han och blir då mer pojkaktig.
Sen kan man ju se på ett bolag som Coca Cola som skapar en helt ny dryck Cola Zero som vänder sig endast till killar. Samma innehåll som Light, men light har blivit en tjejdricka som killarna inte köper. Så för att få killarna att också köpa aspartan drickan så blev de tvugna att ända layouten och namnet. Det läskiga är egentligen inte att coco cola gör på det här viset, det läskiga är att det fungerar. Så lätt lurade och påverkningsbara är vi människor att vi kan eller inte kan köpa en läskeblaska bara på grund av layouten.
Instämmer helt! Låter mycket klokt. Kram!
Angående rosa kläder; jag fick inte mycket rosa när jag var liten utan mest rött, blått och brunt. Jag vet att jag ljög på dagis att jag hade massor av rosa kläder hemma. Och jag ville så gärna att det skulle vara sant! Jag tycker fortfarande att rosa är en fin färg, men klär mig bara i det när jag är på ett speciellt humör.
Tack för att du delar med dig av dina tankar och funderingar. Det bästa är väl att låta barnen leva ut sina faser…oavsett om det är drakar eller prinsessor. Också när pojkarna vill vara prinsessor. Och sen tänka på att vi är förebilder. Barnen gör ju som vi gör – inte som vi säger eller tycker!
kram
Loa
Jag är på glatt humör och därmed ärjag tvungen att säga vilken fin och snygg hemsida du har.