Smart tjej!
Hörde en intervju på radion häromdan.
Vet inte om jag kommer ihåg riktigt rätt, men formeln för lycka (som jag minns det);

Glöden i kvadrat gånger ansträngningen.

Så simpelt.

Vilket gör att om ansträngningen är större ökar också lyckan.

Är det därför man kan känna sån tillfredställelse av att ha städat toaletten?
Jag brinner ju inte just för det arbetsmomentet… men ansträngningen gör ändå att en viss lycka infinner sig.

Om jag dessutom anstränger mig för något jag är engagerad i blir min lycka desto större.

Förra året kom Bodil ut med en ny bok ”Tio år senare” en uppföljning på ”Tio tankar om tid” som hade 10-årsjubileum.

Bodil hävdar att vi fyller våra liv med väldigt mycket ”lätt och lagom aktiviteter”.
Att vi småplottrar med enkla saker utan att riktigt anstränga oss, men att antränga sig är inte farligt. Utan kan i själva verket göra oss mycket lyckligare.

Att vi sedan ständigt håller oss uppdaterade via facebook och twitter, berättar var vi är och vad vi gör, gör att livet fylls med smådetaljer istället för stort och verkligt engagemang. Dit hinner vi liksom aldrig.

Själv säger hon att hon inte är teknikfientlig, men hon delar in tiden i BG och AG, before och after Google.
Det är fantastiskt att man kan söka kunskap på nätet, men det gör också att folk slutar tänka själva. Kunskap kommer och går. Vi slutar fundera och relatera till sånt vi faktiskt redan vet eller kan.

Personligen tror jag att det här kan vara ett hot mot demokratin, om man inte kan se helheten och tänka lite större är risken att man snöar in på sakfrågor och tappar sitt kritiska tänkande.

Läs intervjun med Bodil i Dn från förra hösten.

Här mitt tidigare inlägg om boken ”Tio tankar om mat”.

Som försvar för min egen ”lätt och lagom blogg” måste jag även säga att jag tycker nätet är fantastiskt, det beror mycket på vilken kunskap man söker och vad man är ute efter… Annars är det väl bara att stänga ner…