bikarriären över

Om det är någon som undrar varför det är tyst om mina bikupor så kan jag meddela att de är uppeldade.
Jag tror bina svärmade ganska sent, de drog aldrig ner allt vinterfoder jag gav dem och sen när jag var och kollade igen hade det varit ett par kalla nätter och alla var döa…
Förmodligen hade de varit ganska ansatta av varroa, jag hittade ju många utan vingar på slutet, så därför eldade jag upp alltihopa, ingen idé att spara på gamla smittade ramar.
En kort biodlarkarriär blev det, men lärorik och kul.
Tur jag har så många i min vänkrets som har bin, inklusive mamma och pappa, så man kan vara med någon gång och få sig ett par stick.
Kanske tar jag upp intresset senare i livet, men då måste det vara lite lugnare i övrigt, nu har jag äntligen börjat jobba på Rås.
Skoj, men mycket att lära, jag försöker ta ett steg i taget för att inte stressa upp mig…

Får nog ta och ändra min profil nu,,, har ju varken bikupor eller ekobutik,,, så snabbt det kan gå.
Men mat, miljö och trädgård kommer jag defenitivt fortsätta skriva om.

2 thoughts on “bikarriären över

  1. Trist! Min far som nu är 92 hade bin i sin ”ungdom” och var mycket engagerad i problemet med varoa. Han skrev bla brev till regeringen minns jag. 🙂

  2. Lycka till på Rås. Kul att följa med och läsa på din blogg, oavsett vad du skriver om. Så skifta ämnen och intressen du, det är bara kul.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *